Amerikanska plastikkirurger möter klienter som vill se ut som sina väldigt retuscherade selfies. Samma fenomen märks även på plastikkirurgernas mottagningar i Finland.
- Det syns nog på plastikkirurgernas mottagningar att patienter är inspirerade av selfiekulturen. Men allmänt taget går inte plastikkirurger med på att göra omotiverade ingrepp, säger Anna Höckerstedt som är ordförande för plastikkirurgernas förening i Finland.
Det är lätt att förbättra bilden av sig själv digitalt. Med lite retuschering kan rynkor slätas ut och aknen plockas bort.
Näsan kan göras smalare och hakan bredare medan exempelvis Snapchats filter ger en behaglig och jämn hud.
Men att be en plastikkirurg förverkliga det i riktiga livet kan vara betydligt mer problematiskt.
- Det kan leda till orealistiska förväntningar på vad som är möjligt att uppnå, säger Höckerstedt.
Tidigare brukade personer söka upp en plastikkirurg med en bild av exempelvis en filmstjärna eller en modell. Idag kommer de ofta till mottagningen med en selfie.
Det här beteendet har döpts till Snapchat dysmorphia.
Stillbild är ett fruset ögonblick
Enligt Höckerstedt finns en skillnad mellan det frusna ögonblicket när selfien tas och den rörliga människan som lever.
Det som kan upplevas som vackert på en skärm fungerar inte nödvändigtvis lika bra i det riktiga livet.
- Det som ser bra ut i en selfie vara problematiskt i det riktiga livet. Till exempel kan förstorade läppar se bra ut när de fotograferas från en viss vinkel, men när människan talar eller skrattar så ser de väldigt konstiga ut, säger hon.
55 procent av plastikkirurgerna i Amerika har träffat på patienter som har kommit till mottagningen med en önskan om att se bättre ut på sin selfie.
Selfiekulturen och nya retuscheringstekniker har sannolikt bidragit till att den gruppen nu växer
Anna Höckerstedt, ordförande plastikkirurgernas förening
Men bland plastikkirurgerna är grundproblemet bekant och betydligt äldre än sociala medier och digital bildbehandling.
- Patienter som har orealistiska förväntningar på plastikkirurgins möjligheter har funnits lika länge som det har funnits plastikkirurger, så på det sättet är det ingen ny fråga direkt för yrkeskåren. Men selfiekulturen och nya retuscheringstekniker har sannolikt bidragit till att den gruppen nu växer, säger Anna Höckerstedt.
Kan trigga psykiatrisk sjukdom
Plastikkirurger varnar för att fenomenet Snapchat dysmorphia kan påverka självförtroendet negativt och trigga den psykiska sjukdomen Body dysmorphic disorder, BDD, dysmorfofobi på svenska.
Personer som lider av dysmorfofobi kan uppleva att en detalj i sitt utseende är grotesk eller ful. Trots att omgivningen inte ser någonting ovanligt med den.
Sjukdomen försämrar livskvaliteten eftersom personen kan drabbas av social fobi och självvald isolering.
Personer som lider av dysmorfofobi blir inte bättre av att söka hjälp hos en plastikkirurg.
- Patienter kan känna sig nöjda efter ett ingrepp, säg läppförstoring. De får en slags belöning, en känsla av välbefinnande, men känslan mattas av fort och så gör de ett litet ingrepp igen för att få samma känsla. Vilket kan leda till ett abnormt utseende på sikt. Så dessa patienter kan inte bli nöjda med hjälp av plastikkirurgi, säger Höckerstedt.
Inte endast läkare gör estetiska ingrepp
Den estetiska kirurgin växer i Finland, enligt Anna Höckerstedts uppfattning.
Det görs fler små ingrepp och patienterna blir fler.
- Därför är det viktigt att klienten och kirurgen talar igenom vad som eftersträvas. Jag gör inte operationer som jag anser leda till ett onaturligt eller oestetiskt slutresultat, säger Höckerstedt.
Att göra estetiska ingrepp kräver inga tillstånd i Finland. Endast i sådana fall där någonting går snett ingriper Valvira.
- Om en person har orealistiska förväntningar kan han eller hon alltid gå vidare till nästa klinik när en plastikkirurg säger nej. Eller så kan de söka sig till ett annat land för att få sina ingrepp gjorda.
Dessutom är det inte endast läkare och plastikkirurger som gör estetiska ingrepp.
- Vad gäller så kallade fillers, så kan de ges av vem som helst, säger Höckerstedt.
Fillers används bland annat för att släta ut rynkor och ge ökad volym exempelvis i läppar.
