Spelbolaget Supercell grundar en kodningsskola för unga personer. Skolan har fått namnet Hive Helsinki, och konceptet grundar sig på en modell som utvecklats vid École 42 i Paris.
Beskedet om den nya utbildningen gavs under Slush-evenemanget i Helsingfors.
Kodare behövs i nästan alla branscher - från hälsovård till modebranschen. Enligt Supercell behöver Finland betydligt fler kodare. Hittills har utländska kodare anlitats men nu satsas det på en helt ny lösning.
Finland behöver allt fler kodare med möjligast brokig bakgrund
Projektet går inte ut på en jakt på matematiskt begåvade ingenjörer.
Eleverna behöver inte ha någon kunskap i kodning då de inleder sina studier. Undervisningen är gratis.
- En begränsande faktor är åldern. Dessutom måste en blivande elev först genomgå ett logiskt test på nätet. Efter det kallas eleven till en intensivkurs och därefter görs det slutgiltiga elevurvalet, säger Minna Kivihalme som leder Hive Helsinki.
Ilkka Paananen vid Supercell påpekar att det finns massor med begåvade unga personer - framför allt kvinnor - som hittills inte ens har övervägt att söka sig till den här sortens utbildning.
- Det finns en enorm potential i den här skolans metoder. Därför söker Hive Helsinki studerande med möjligast brokig bakgrund, säger Paananen.
- Vårt mål är förstås att det kommer med många kvinnor och flickor, men också att vi får med många som har helt olika sorters socioekonomisk bakgrund, människor som aldrig hade tänkt de skulle börja på universitet för att studera de här sakerna, säger Linda Liukas som blir styrelseordförande för Hive Helsinki.
Teamarbete ska ge förutsättningar för skapande av nytt
Heldagsstudierna vid skolan pågår i ungefär i tre år och undervisningen grundar sig på en så kallad peer to peer-modell.
Det finns inga lärare, inga klasser och inga läroböcker. De problem som löses i skolan utgår från "riktiga" situationer i livet. Projektarbeten utförs med olika samarbetspartner.
Tänk om Armi Ratia, Minna Canth eller Tom of Finland hade varit programmerare, en hurdan värld skulle vi leva i då?
Linda Liukas
Det finns inga läsordningar i skolan, och eleverna bygger själva upp sina program.
Studierna framskrider som grupparbeten, steg för steg från en grundläggande inre cirkel till en mer utbredd ring och slutligen till ytterligare en tredje nivå.
Förutom att vara självständiga är studierna också mycket praktikbetonade.
- Ett år är praktik som delas upp i två delar. Först studerar man ett år och sedan gör man praktik i ett halvt år, sedan studerar man ett år och gör man slutpraktik så blir det tre år totalt, säger Minna Kivihalme.
Allt vad du kan föreställa dig ska du också kunna koda
Idén bakom projektet är att ge 18-30-åringar en möjlighet att utvecklas i bästa tänkbara miljö.
Enligt Supercell ska eleverna vid skolan inte bli enbart professionella kodare. Tanken är att skolan ska ge eleverna underlag för skapandet av nytt.
- Den bärande tanken är att allt vad du kan föreställa dig ska du också kunna koda, säger Ilkka Paananen.
- Vi tänker ofta att programmerare är introverta och väldigt matematiska, och att bara en viss sorts branscher behöver programmerare, säger Linda Liukas.
- Jag hoppas vi kan hitta studerande som inte upplever sig vara just programmerare utan kan ha stora passioner för något helt annat i livet, kanske balett eller biologi eller matlagning. Tänk om Armi Ratia, Minna Canth eller Tom of Finland hade varit programmerare, en hurdan värld skulle vi leva i då? undrar Liukas.
Livslångt lärande
Modellen har redan testats i nio olika länder. Liknande skolor finns bland annat i Frankrike och USA.
Konceptet grundar sig på en modell som utvecklats vid École 42 i Paris.
Supercell står för finansieringen av utbildningen. Också Helsingfors stad samt Undervisnings- och kulturministeriet stöder skolan. Det finns dessutom tiotals företag som fungerar som samarbetspartner.
Under det första året inleder 100 studerande sina studier. Under det tredje verksamhetsåret räknar man med ett elevantal på 350.
Eftersom kodande lever i takt med teknologiska förändringar garanterar Hive Helsinki livslångt lärande: Eleverna beviljas en fortgående studierätt vid skolan så att kunskapen kan uppdateras i takt med karriären.
Skolan ska finnas i Berghäll och antagningen inleds i januari 2019. Vilka 18-30-åringar som helst kan söka, bara de klarar logikprovet på nätet. Senare är det möjligt att skolan öppnar för också äldre sökande.
Företagare: Skolorna borde förstå att olika programmeringsspråk måste användas för olika ändamål
Christian Lindholm påtalar också bristen på kodare. Han är vd för Korulab - ett uppstartbolag som gör mjukvara för klockor.
Lindholm är en av grundarna av företagsacceleratorn Vertical som hjälper etablerade företag och uppstartbolag att samarbeta.
Christian Lindholm konstaterar att Korulab har ett speciellt behov av kodare som känner till ett av programmerarnas urspråk. Det handlar om ett mycket svårt språk som man lär sig först efter många år av hårt jobb.
Lindholm säger att det behövs specialkodare till exempel då saker ska göras smått och energisnålt.
Vi måste helt enkelt lära oss programmering på samma sätt som vi lär oss engelska, franska eller tyska
Christian Lindholm
- Unga har inte den "stamina" (uthållighet) som behövs för att programmera. Det är väldigt få på Aalto-universitetet som utbildas i det här och de är inte så aktiva med att göra något åt saken, säger Lindholm.
Lindholm påpekar att skolorna borde förstå att olika programmeringsspråk måste användas för olika ändamål.
- Det går inte att programmera bara i webbteknologier. Man måste förstå att programmering är en form av logisk kommunikation.
Han konstaterar att eftersom vi kommer att kommunicera mera med maskiner i framtiden så måste vårt språk - vilket ju programmering är en form av - utvecklas.
- Vi måste helt enkelt lära oss programmering på samma sätt som vi lär oss engelska, franska eller tyska. Utan det så tror jag att länder kommer att ha svårt att konkurrera i framtiden, säger Christian Lindholm.
Artikeln uppdaterad klockan 18 med citat av Linda Liukas och Minna Kivihalme.
