Vinnarna 2019 blir de stora städernas centrum. Vi prioriterar allt oftare att hyra vår lägenhet och de mindre bostäderna gör att vi får problem med förvaringen.
Den individuella livsstilen leder till att vardagsrummen försvinner från det framtida hemmet.
Maria-Elena Cowell har koll på trenderna i vårt boende. Hon är vd vid förfastighetsförmedlingsbranschens centralförbund, dit de flesta finländska fastighetsförmedlarna hör.
Hon har därför den bästa möjliga utkiksplatsen för att se hur utbudet och efterfrågan utvecklas på den finländska bostadsmarknaden.
Vi möts i förbundets utrymmen i Böle, Helsingfors, för att tala om vilka vindar som kommer att blåsa i vårt boende 2019.
- Vi har en väldigt kraftig urbanisering på gång. Det här syns mycket tydligt i vår försäljning och den här trenden fortsätter nästa år. Det byggs massor för tillfället och vi vet att det kommer att färdigställas ett rekordantal nya bostäder i våra tillväxtcentrum under 2019, säger Cowell.
Urbaniseringen och ett liv i stan blir med andra ord vardag för allt fler finländare under året. Och enligt Cowell pekar trenderna på att det är städernas absoluta centrum som blir vinnaren 2019.
- Till exempel i Tammerfors var det tidigare lika många som flyttade in till förorterna utanför centrum som till stadens centrum. Nu har trenden förändrats så att det är dubbelt så många som flyttar till centrum i jämförelse med förorterna. Och dessutom stannar familjerna nu kvar i centrum där servicen finns. Det här är en klar förändring som vi ser nu, säger hon.
Den unga generationen vill inte äga
Maria-Elena Cowell ser också en annan stor trend som generellt påverkar bostadsmarknaden nästa år.
- Det blir allt populärare att hyra. Ägandet som ett givet värde i den finländska kulturen kommer att ändras. Speciellt de yngre generationerna verkar ha en annan syn på det här än de äldre. Ägandet har nödvändigtvis inte samma egenvärde i sig, mobiliteten uppskattas mera, säger Cowell.
Samtidigt påpekar Cowell att det skulle behövas mera forskning kring orsakerna till att de yngre inte verkar vilja äga i lika hög grad.
Hur mycket handlar det om att det blir svårt att finansiera ett köp på grund av tillfälliga anställningar och snuttjobb? Eller hur mycket handlar det om en verklig förskjutning i värderingarna?
Hur mycket syns den ekologiska och klimatsmarta trenden i vårt boendet?
- Efterfrågan på hus där energiförbrukningen redan från början har tagits i beaktande kommer att växa. Till exempel i Kyrkslätt byggs det nu ett radhusområde som blir helt självförsörjande i energin. Det här kommer att vara en framtida trend, förutspår Maria-Elena Cowell.
Livsstilen avspeglar våra hem
Vid Hötorget i centrala Stockholm träffar jag Katarina Graffman. Hon är antropolog, företagare och har gjort flera studier om våra framtida hem och vårt framtida boende.
Katarina Graffman ser att många av de övriga trenderna i vår livsstil nu börjar synas i våra hem.
- Det vi i dag har störst problem med är förvaringen av alla saker och prylar vi äger. Det här är enligt mig ett symtom på den tid vi lever i, nämligen konsumtionskulturen. När jag är hemma hos människor så ser jag att de har många förvaringsutrymmen, men att de alla är överbelamrade med prylar, konstaterar hon.
- När människor säger att de behöver fler förvaringsmöjligheter så är det egentligen ett uttryck för att de skulle behöva rensa, eller dra ned på sina inköp, men det är en enklare väg att gå att vilja ha mer förvaring än att förändra sina konsumtionsvanor, säger Graffman.
Katarina Graffman säger att kravet på ett hållbarare leverne mer och mer börjar synas i vårt boende. Byggföretagen måste därför bli bättre på att skapa förutsättningar för sortering av skräp och prylar.
Också digitaliseringen och vårt mer individuella sätt att leva syns i de nya hemmen.
- En annan trend som vi ser i vårt boende nu handlar om att vi umgås allt mindre tillsammans i familjerna. Nu sitter alla och tittar på sina egna digitala enheter och på de saker de själva tycker är intressanta, säger hon.
- Då uppstår frågan vad vi ska ha ett vardagsrum till? Det är ju där vi tidigare har umgåtts, men så ser det inte ut längre. Nu är det i köket man umgås och sedan går man till sina egna ytor. Man samlas inte längre i vardagsrummet för att till exempel se på den stora fredagsunderhållningen, säger Graffman.
Vad leder det här till för framtidens bostäder?
- Det leder till att de som nu planerar bostäder bör se köket som den sociala samlingsplatsen. Det traditionella sättet att tänka, alltså två vuxna, två barn, kök, vardagsrum och sovrum tror jag kommer att försvinna, förutspår Katarina Graffman.
Ingen återflytt ut till landet
Både Maria-Elena Cowell och Katarina Graffman anser att det är urbaniseringen som är den drivande motorn i de flesta boendetrenderna 2019.
Men samtidigt ser och läser vi ju mycket nu om personer och familjer som väljer att downshifta, leva mera jordnära och flytta ut till landet. Ser inte Katarina Graffman att också det här är en trend?
- Mottrender ska man aldrig misstolka för en trend, det är det som många gör. Till exempel när vi nu bara streamar musik så har mottrenden blivit att fler igen köper grammofonskivor. Då skriker vissa att “streamingen är död, nu kommer grammofonskivan igen”. Men det här är farligt. Mottrender är egentligen bara uttryck för samma trend och vi måste kunna tolka dem så, förklarar hon.
- Att det skulle bli en riktig trend av att flytta ut till landet igen kommer inte att vara möjligt för vi behöver jobb, pengar att försörja oss med och skolor för barnen. Därför är det ett fåtal förunnat att göra den här omvända rörelsen. Det kan också bli en klassfråga. Vem blir det som har möjlighet att välja mellan de olika alternativen, frågar sig Katarina Graffman.
Jens Berg har träffat tio visionärer för att höra vilka trender och fenomen som formar vår vardag 2019. Serien sänds i Vega eftermiddag och publiceras på svenska.yle.fi 27.12 2018 - 2.1 2019.
