Digitaliseringen når nu branscher som vi tidigare inte trodde att skulle automatiseras. Det leder till krav på nya kompetenser och fler projektjobb.
Paniken sprider sig på vissa håll när algoritmerna nu tar över också tjänstemännens uppgifter.
Jag träffar Ralf Blomqvist på Helsingfors flygfält. Han är på väg hem till Jakobstad efter en jobbresa till sin andra hemstad Göteborg.
Blomqvist är konsult, författare och specialiserad på företagsledning och nya kundbeteenden.
Ralf Blomqvist jobbar dagligen med förändringar i vårt arbetsliv. På nära håll upplever han nu hur bransch efter bransch stöps om.
- Tanken på “jobs for life” håller på och försvinner, alltså det är inte längre så att du blir något och håller på med det resten av ditt liv ända fram till pensionen, säger han.
Blomqvist ser att motsvarande utveckling nu sker i hela branscher och för hela yrkesroller. Under 2000-talet har vi bland annat sett bankerna, musikindustrin, resebranschen och medierna gå igenom enorma förändringar i och med digitaliseringen.
- Under 2019 får vi se mera av samma. Vi har en tendens att överskatta förändringen på kort sikt men underskatta den på längre sikt. Teknikskiften kommer inte så snabbt som vi tror, men när de kommer är det på allvar, säger han.
Vilka jobb står i tur nu att automatiseras?
- Jobb som innehåller en stor grad av upprepning och där resultatet är ganska förutsägbart sitter illa till. Bankerna är ett typexempel, innan ett lån beviljas kan du räkna med att femton algoritmer först går igenom din ansökan. Människan sköter sedan bara själva slutklämmen och ser till att du behandlas bra som kund, säger Blomqvist.
Når digitaliseringen nu alltså fler så kallade kognitiva jobb?
- Det är inte längre bara låglönejobben i tjänstebranschen som nu är utmanade utan också till exempel jurister och revisorer. Mycket av det som en advokatbyrå gör i dag kan lika väl skötas av en algoritm för en billigare peng, säger Ralf Blomqvist.
De flexibla arbetssätten slår igenom
På Hanaholmen utanför Helsingfors träffar jag Charlotta Kvarnström. Hon är partner i ett stort konsultbolag i Stockholm och expert på det nya arbetslivet.
På Hanaholmen talar hon på ett seminarium om de förändringar vi nu ser i våra jobb.
Charlotta Kvarnström förutspår att 2019 blir ett år när vi ser en frammarsch av de flexibla sätten att jobba.
- Alla branscher och sektorer påverkas av digitaliseringen och automatiseringen på ett eller annat sätt. Digitaliseringen leder till transformationer i många företag och då behöver man tillgång till kompetens för att genomföra den här förändringen. En del av de här behoven är tillfälliga när mycket nu sker i projektform. Det betyder att vi får se mera av behov som är av en tillfällig karaktär, säger Charlotta Kvarnström.
Kvarnström ser att behoven också blir mer branschöverskridande och att projekten blir mera tvärfunktionella. Det här ökar efterfrågan på människor som kan jobba, driva och leda den här typen av förändringar.
- Om man till exempel ser på den amerikanska arbetsmarknaden, och givet att trenderna fortsätter, så kommer mer än hälften av arbetskraften där att vara frilansare och ha tillfälliga anställningar år 2027. Det här gäller också på den exekutiva nivån. Det är en jättestor omställning och den här trenden är på stark frammarsch, berättar Kvarnström.
Krav på ett nytt ledarskap
Under vår intervju återkommer Charlotta Kvarnström ofta till att den här stora omställningen i hög grad också gäller ledningen och ledarskapet.
Förändringen berör alla nivåer och roller i en organisation. Och den här utvecklingen leder till att det nu krävs nya saker av en chef.
- Ledarskapet i morgon kommer att handla mycket mera om att skapa tillsammans, att vara coachande, att skapa engagemang och att uppmuntra ett kunskapsdelande, säger Kvarnström.
Kraven på att jobba i projekt och att leda projekt blir också avgörande anser hon. Och projekten handlar alltmer om att transformera jobb och organisationer i och med digitaliseringen.
Teknikutvecklingen påverkar inte bara själva arbetsuppgifterna utan också sätten vi jobbar på.
Hon ser att den fysiska arbetsplatsens betydelse minskar i den flexibla arbetsvärlden. Vi kan börja jobba mera flexibelt också vad gäller tid och rum.
- Vi måste också förbinda oss till ett livslångt lärande. Den kompetens jag har i dag kommer inte att vara exakt den kompetens som behövs imorgon. Du kanske jobbar i en viss bransch idag, men du kan återanvända den kunskapen i en annan bransch imorgon. Kompetensmobiliteten ökar och det tror jag skapar ett roligare arbetsliv. Arbetslivet kommer som helhet att utvecklas på ett positivt sätt via det här, förutspår Charlotta Kvarnström.
Paniken sprider sig bland vitskjortorna
Ralf Blomqvist är överens med Kvarnström om att det är digitaliseringen som nu driver de flesta förändringarna som vi ser i arbetslivet. Blomqvist tror också på allt snabbare kompetensväxlingar.
- Hamnarna är ett bra exempel. Stuveriarbetarna och de som flyttar på stora containrar går nu igenom en stor förändring. Tidigare var det ett prestigejobb att vara kranförare i en hamn. Det krävdes stor precision och det var riskfyllt. När man ser på stora hamnar i dag, till exempel i Rotterdam, så är arbetet långt automatiserat. Det är självkörande fordon och robotar som styr hur man lastar och lossar fartyg i dag, säger han.
Hur påverkar det här kompetensbehovet?
- Nu är det inte längre en 55-årig gubbe som är en fena på att köra kranbil som gäller. Nu kan det istället vara en 24-årig tjej som är en hejare på att spela playstation och att hålla många bollar i luften samtidigt som styr, säger Ralf Blomqvist.
Ralf Blomqvist bedömer att de jobb som kräver en social kompetens och de jobb som innehåller mänskliga interaktioner har en större chans att bestå.
Men de flesta branscher ruskas nu om av den digitala transformationen.
Förändringen kan vara snabb och överraskande.
- Lite förenklat kan jag säga att det är panik på vissa håll nu. Den industriella revolutionen eliminerade stora delar av kroppsarbetet. Men nu kommer revolutionen och slår undan benen på den stora mellanklassen. Det är vi, tjänstemännen med vit skjorta som nu hotas. Och då blir paniken desto större, säger Ralf Blomqvist.
Jens Berg har träffat tio visionärer för att höra vilka de trender och fenomen är som formar vår vardag 2019. Serien sänds i Vega eftermiddag och publiceras på svenska.yle.fi 27.12 2018 - 2.1 2019.
