Namnforskning finns det gott om – till och med när det gäller de namn vi ger våra husdjur. Men när det gäller smeknamn har den akademiska världen visat ett svalare intresse. Finlandssvenska smeknamn har samlats in, men inte använts i forskning.
Det kan bero på att smeknamn är en starkt muntlig tradition, tror Josefin Ikonen, som skriver sin pro gradu-avhandling om just finlandssvenska smeknamn.
- Ofta vet vi inte ens hur ett smeknamn ska stavas, eftersom det till exempel kan ha uppstått ur ett ljud som personen med smeknamnet gör, säger Ikonen.
Språkforskningen har traditionellt fokuserat på det skrivna ordet, av naturliga skäl: det är svårt att forska i fenomen som inte finns dokumenterade, och smeknamn är ett sådant. Väldigt sällan används smeknamn i skrift, poängterar Ikonen.
- När jag samlat in materialet till min avhandling har jag försökt fiska efter kontaktuppgifter till mina informanter, för att kunna kontakta dem ifall jag inte vet hur smeknamnet ska uttalas.
Traditionellt men kreativt
Finlandssvenskar är rätt traditionella då det kommer till smeknamn, säger Ikonen. Den svenska tendensen är att smeknamn är tvåstaviga och har betoningen på första stavelsen. Variationer förekommer kring formen, men det är huvudprincipen.
- Ändå så är smeknamn väldigt kreativa – man kan ju egentligen kallas vad som helst.
Det finns ändå skillnader när man jämför finlandssvenska smeknamn med smeknamn som används i Sverige – Gusi i Helsingfors kallas kanske Gusse i Sverige, till exempel. I viss mån påverkas vi antagligen av finskan.
- Eller om man har Kati som sitt smeknamn, så kanske man måste anpassa uttalet om man pratar med någon i Sverige. Det finns helt tydligt finskinfluerade smeknamn i Svenskfinland. Men då är frågan kanske om smeknamnet egentligen är finskt, eller om det är finskinfluerat finlandssvenskt, säger Ikonen.
Vad som är finskt och vad som är säreget finlandssvenskt är svårt att avgöra.
Smeknamn sällan egna
Alltsomoftast härstammar smeknamnet från förnamnet – vi är lata med hur många stavelser vi orkar använda, konstaterar Ikonen. Har man ett namn med mer än två stavelser är det mycket vanligt att man får ett av förnamnet förkortat smeknamn.
- Sedan kan det också hända att till exempel en familjemedlem hittar på något helt konstigt som inte alls härstammar från förnamnet. Det finns också exempel på smeknamn som kommer från sagofigurer eller andra fiktiva karaktärer.
- Det man också kan säga är att det ganska sällan är man själv som hittat på smeknamnet. Det förekommer säkert, men oftast är det en bekant som börjar använda smeknamnet.
Smeknamn är tecken på tillhörighet
Det skämtas ofta om finlandssvenska smeknamn; Bubi, Gusi, Poppe. Vad är det med finlandssvenska smeknamn som är så speciellt?
- Jag tänker att det dels har att göra med tillhörighet. Finlandssvenskar, speciellt i Helsingforsregionen, rör sig i sina egna relativt små kretsar där alla är familjära – och smeknamnen är ju reserverade för en viss grupp av människor, man visar tillhörighet med smeknamnen.
- Det andra jag tänker på är skillnaden mellan finlandssvenska och svenska smeknamn. I Sverige använder man väldigt sällan kortstaviga smeknamn, som Gusi och Bubi, säger Ikonen.
Formuläret har stängts.
