Riksdagens talman Paula Risikkos uttalande om att det borde vara möjligt att häva permanenta uppehållstillstånd för personer som begått brott eller som anses vara ett hot mot den nationella säkerheten väcker huvudbry bland sakkunniga. Ida Schauman som är chef för samhällsrelationer vid Finlands Flyktinghjälp säger att hon har svårt att förstå vad Risikko egentligen vill förändra.
Det var i Yles Morgonettan som Paula Risikko (Saml) tog upp idén om att göra det lättare att häva brottslingars uppehållstillstånd. Hon sade bland annat att möjligheten att häva uppehållstillstånd för personer som anses vara ett nationellt hot bör skrivas in i lagen.
Risikko hänvisade till sexualbrottshärvan i Uleåborg i vilken flera personer med utländsk bakgrund är misstänkta.
Just nu känner många ilska över de händelser som har skett, vilket är helt förståeligt. Men jag uppmanar till att tänka efter och fundera på vilka principer vi ändrar på, för det är väldigt grundläggande mänskliga rättigheter vi talar om
Ida Schauman, chef för samhällsrelationer, Finlands Flyktinghjälp
Utspelet har fått varierande reaktioner. Inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) uttryckte stöd för förslaget på Twitter. Han skrev att personer som utgör ett nationellt hot bör kunna utvisas utan dröjsmål.
Samtidigt påpekar sakkunniga att det redan finns möjligheter till utvisning.
Ida Schauman som är chef för samhällsrelationer vid Finlands Flyktinghjälp säger att hon har svårt att förstå vad Risikko egentligen vill förändra.
– I dagsläget har vi de möjligheter som hon talar om, alltså att utvisa en person som anses vara ett hot mot den nationella säkerheten, vi kan också utvisa en person som har begått ett brott och blivit dömd till minst ett års villkorligt eller ovillkorligt fängelse och också människor som anses vara ett hot mot den allmänna säkerheten, säger Schauman.
Jag tycker att Risikkos uttalanden är populistiska och vilseledande
Tuomas Ojanen, professor i statsförfattningsrätt vid Helsingfors universitet, till Helsingin Sanomat
Tuomas Ojanen som är professor i statsförfattningsrätt vid Helsingfors universitet delar Schaumans uppfattning. I en intervju för Helsingin Sanomat frågar han sig om Risikko har koll på den rådande lagstiftningen.
– Jag tycker att Risikkos uttalanden är populistiska och vilseledande, säger han till HS.
”Handlar om starka grundläggande principer”
I Finland har vi ett rättssystem som ansvarar för att bedöma om misstänkta personer har begått ett brott, och om så är fallet ska ett lämpligt straff utdelas.
– Det här är väl något alla håller med om. Men när man ska utvisa någon är en större fråga. Om en person har permanent uppehållstillstånd och har bott här väldigt länge, är personen då Finlands ansvar eller ett annat lands ansvar? Om man gör ett mindre brott är det då skäligt att utvisa en människa? frågar sig Schauman.
Om personen som begått ett brott har flyktingstatus måste staten ta ”förbudet mot återsändande” i beaktande. Förbudet går ut på att man inte får utvisa människor till ett land där de kan bli utsatta för dödsstraff, tortyr, förföljelse, omänsklig behandling eller annan behandling som kränker människovärdet.
Förbudet mot återsändande finns med såväl i Finlands grundlag som i den europeiska människorättskonventionen.
– Om det är det här Risikko är ute efter att ändra så är vi ute på djupa vatten eftersom det är en stark grundläggande princip, varnar Schauman.
Schauman manar till försiktighet
Överlag önskar Schauman att politikerna håller huvudet kallt när det gäller så här känsliga frågor.
– Just nu känner många ilska över de händelser som har skett, vilket är helt förståeligt. Men jag uppmanar till att tänka efter och fundera på vilka principer vi ändrar på, för det är väldigt grundläggande mänskliga rättigheter vi talar om. Och för att ändra på dem ska vi nog ha ytterst vägande skäl, säger hon.
Det är viktigt att komma ihåg att vi inte skuldbelägger människogrupper för beteende av enskilda individer
Ida Schauman, chef för samhällsrelationer, Finlands Flyktinghjälp
Schauman befarar att skärpta utlänningslagar kan leda till godtyckliga situationer där personer utvisas utgående från sin etniska bakgrund.
– Det är viktigt att komma ihåg att vi inte skuldbelägger människogrupper för beteende av enskilda individer, oberoende av hur fruktansvärt det beteendet är, summerar hon.
