I 17 års tid har Finlands nationalopera och nationalbalett producerat skoloperor tillsammans med lågstadieelever i hela landet. Nu är det dags för den första svenskspråkiga operaproduktionen Djurens planet. För första gången har också barnen fått vara med och påverka handlingen.
Eleverna från musikklasserna 3-6 i Åshöjdens grundskola är med i operan och har tillsammans med kompositören Cecilia Damström och Monica Vikström-Jokela, som står för librettot, arbetat fram handlingen, berättar Anna Schultz som är lektor i musik och musiklärare vid skolan.
- I våras deltog barnen i olika workshoppar och då fick de skriva och berätta vad som är viktigt för dem och vad deras värsta farhågor är. Då kom det fram att det här med sociala medier, att få likes, bli berömd och höras och synas är väldigt viktigt för dem.
Ett annat viktigt tema som barnen lyfter fram och som Vikström-Jokela vävt in i librettot är naturen och djurens rättigheter.
Sjätteklassaren Oscar Schultz tycker att operan signalerar ett viktigt budskap, framför allt till alla vuxna.
- Djurens planet visar att vi barn också bryr oss om hur klimatet förändras. Det är viktigt att prata om naturen eftersom det är vi som är framtiden. Det är vi som får fixa klimatet och djurens rättigheter. Det är vår sak att få igång jorden igen, säger han med pondus.
Mobilen i fokus
När jag besöker Åshöjdens grundskola repeterar ett fyrtiotal barn scenen fiskstimmet under ledning av regissören Martina Roos, regiassistenten Anna Nora samt två musiker som spelar elgitarr och piano.
Barnen vandrar sjungande kring salen i olika formationer och lyssnar till instruktioner av regissören medan de stirrar på sina mobiltelefoner (eller sina mobilskal visar det sig senare).
Jag tror till en början att de luntar sångorden från mobilen, men tji fick jag, texterna kan de redan! Mobiltelefonen spelar däremot en viktig roll i handlingen.
Ava Schüller som går i sexan beskriver det så här:
- Djurens planet handlar om Joy som försöker få kontakt med människor men alla tittar bara på sina telefoner. Då kommer hon på idén att göra en djurvideo med sin hund för att på det här sättet få kontakt med de andra. Men det är inte alltid det bästa för djuren att göra de här videorna som vi tycker att är så roliga, beskriver Schüller.
Det att eleverna själva fått vara med och lägga grunden för handlingen i Djurens planet är viktigt, menar Martina Roos som regisserat ett flertal musikproduktioner med barn i olika åldrar.
- Det motiverar när något känns eget, när berättelsen berör och när barnen vågar och märker att de kan. Ingen skrattar ut någons idéer. Det finns en upplevelse av respekt och uppskattning som är orsaken till att vi gör sådant här, resonerar Roos.
Att få en trestämmig operaföreställning med sång, koreografi och struktur att fungera med nästan 50 personer på scenen är utmanande, intygar både Oscar Schultz och Ava Schüller.
- Det svåraste är nog de många stämmorna. Sen måste man komma ihåg vad man ska göra när, vart man ska vända sig och var man ska gå, säger Ava.
Oscar instämmer och tillägger att det kräver mycket koncentration att jobba med en opera.
Den första kontakten med opera
Operan Djurens planet är både en föreställning och ett operaprojekt för skolor i hela landet. Barnen i Åshöjdens musikklasser är med om pilotprojektet som har premiär den 15.3 i Almisalen i Helsingfors.
Från och med hösten kan valda skolor sätta upp egna föreställningar med stöd av Nationaloperans professionella team som består av en regissör, två musiker och tre professionella operasångare.
Att fostra kommande generationer operaälskare ligger i Nationaloperans intresse. Det här är orsaken till att man satsar på skoloperor och låter lågstadieelever bekanta sig med operan som konstform, nu också på svenska, säger Tuula Jukola- Nuorteva, producent vid Finlands nationalopera och -balett.
- För föräldrarna är det också fint att komma i kontakt med opera och klassisk musik via sitt eget barn. För många, både barn och vuxna, är skoloperan den första kontakten med genren.
Musikläraren Anna Schultz hoppas också på att dylika upplevelser sänker tröskeln för opera som konstform.
- Mina elever kommer definitivt inte att vara rädda för att gå på opera i framtiden och det är bra. Men barnen lär sig också mycket mer av dylika projekt. När man gör musik tillsammans behöver man samarbeta, vara lyhörd och lyssna till varandra. Det tror jag dagens barn mår bra av, säger Schultz.
