På toppen av ett berg mittemot järnvägsstationen i Karis står en skönhet som i mänskliga mått mätt redan nått pensionsåldern. Hon har väntat länge på vård och omsorg. Nu ska hon återfå sin ungdoms forna glans.
Karis vita vattentorn blev färdigt 1951 och har tjänat Karis centrum med omnejd sedan dess med att hålla lämpligt tryck i vattenledningsnätet.
Om man rör sig nära tornet, kan det hända att man inte lägger märke till det där det står bland tallarna. Men står man i andra ändan av Köpmansgatan, är vattentornet det första man ser.
Ytterväggen var en gång vit men när den rappade ytan blev äldre täcktes den med plåt. Det är också det enda som åtgärdats sedan tornet blev klart.
I dag flagnar alla ytor både inne och ute och nedre delen av tornets runda ytterväggar är täckta av lokala förmågors sprejmålningar.
Raseborgs vattenaffärsverk har nu för avsikt att låta renovera Karis vattentorn. Som bäst kan hugade företag lämna in offerter.
När Yle Västnyland besöker vattentornet en solig februarieftermiddag, har vattenverkets direktör Tom Törnroos svårt att få upp dörrarna på byggnaden. Det gäller att knuffa och sparka.
Till slut lyckas han få upp ytterdörren och vi går in i en större vit hall. Eller ja, vit har den varit, nu är den sliten, sprucken, flagnande, sorglig.
- Det är i dåligt skick, medger Tom Törnroos.
- Vattentornet har nog fyllt sin funktion men nu ska det renoveras från topp till tå och fixas till ursprungligt skick.
Törnroos berättar att den runda hallen vi står i är ett rum under vattenbassängen.
- Vi har ungefär 500-600 kubik vatten ovanför oss.
Vi står alltså under en bassäng med en halv miljon liter vatten.
Vattentornet är en viktig symbol för Karis. Törnroos säger att byggnaden ritad av arkitekten som Karisborna gärna kallar sin egen är värdefull.
- Hilding Ekelund var en känd arkitekt. Det är vår skyldighet att ta hand om tornet. Bra att vi nu har kommit så här långt.
Törnroos säger att tornet har fått vänta alltför länge på att renoveras.
Egentligen skulle renoveringen ha skett redan för flera år sedan. Men vattentornet som rasade i Jyväskylä år 2012 satte stopp för det.
Vattentornet i Ekenäs är nämligen likadant som det i Jyväskylä. Raseborgs stad var därför tvungen att först förbättra tornet i Ekenäs för att där undvika en liknande olycka.
Vi börjar gå uppför trapporna, alltså förbi den stora vattenbehållaren. Tornet är bara 24 meter högt. Man blir endast lätt andfådd.
Trappan är en smal gråmålad spiraltrappa. På grund av kylan är det halt och ju högre upp vi kommer, desto halare blir trapporna.
Målarfärgen flagnar på de vita väggarna. Väggarna och de små fönstren fulla av döda insekter, damm och spindelväv.
Men man kan ändå ana Ekelunds tanke: enkla linjer, runda former, ljus och åter ljus.
Vi kommer upp. Jag beundrar en svartvit fototavla på väggen. Det föreställer vattentornet som en ung skönhet.
Vi vill gå ut på balkongen och se hur Karis ser ut uppifrån, så där som man gjorde innan kameradrönarnas tid.
Tom Törnroos tänker öppna dörren bredvid tavlan. Bakom dörren finns det snö. Törnroos skuffar dörren. Snön är hård och det finns mycket av den.
Han sparkar. Han skuffar hårdare, sparkar ännu hårdare och söker något redskap att få bort den isiga snön med.
Dörren öppnas så mycket att vi ser en smal strimla av blå himmel, men inte mer.
Vi ger upp. Törnroos öppnar i stället några av de små fönster som kantar tornet häruppe. Utsikten är fin då solen skiner.
På balkongen finns larmanordningar samt någon utrustning som Törnroos säger tillhör Karis Telefon och som nu ska bort.
På balkongen finns också julbelysningen kvar, den som alla i Karis känner igen.
Törnroos säger att allt kommer att göras om då vattentornet renoveras.
- Ytterväggar, innerväggar, ytbeläggningar, tak, allt. Bara stommen på tornet blir kvar. Allt annat ska fixas. Man ser ju med blotta ögat att det behöver göras.
Vad händer om tornet nu inte renoveras?
- Vi tänker inte i de banorna nu. Det ska renoveras. Det är vår skyldighet.
Inget som automatiskt höjer vattentaxorna
Det är frågan om en rätt stor investering. Raseborgs vatten har dessutom - som andra vattenverk i Finland - en betydande renoveringsskuld när det gäller rörnätet.
Tom Törnroos säger att Raseborgs vatten nu befinner sig i ett hyfsat ekonomiskt läge. Renoveringar är något man räknar med att klara av.
Hur påverkas priserna?
- Renoveringsskulden ska jobbas bort efter hand. Det är klart att det är kunderna som betalar. Men vi har för tillfället en rätt stabil ekonomi.
Vattenverket har preliminärt reserverat 750 000 euro i årets budget för renoveringen av Karis vattentorn.
Om inget företag kommer med en så förmånlig offert, får vattenverket enligt Törnroos skjuta fram andra investeringar så som förbindelseledningen mellan Karis och Ekenäs.
Ekelund och Docomomo
Karis vattentorn är inte enbart en teknisk konstruktion för att sköta vattennätets tryck i Karis. Det är också ett arkitektoniskt verk som uppskattas internationellt.
Det består av två cylindrar förenade av en glaspassage.
Karis vattentorn finns med i Museiverkets förteckning över byggda kulturmiljöer av riksintresse (RKY).
Vattentornet är en del av Hilding Ekelunds särpräglade och högtstående arkitektur i Karis som Museiverket lyfter fram.
Ekelunds vattentorn i Karis finns också med i Docomomos förteckning över viktiga moderna arkitektoniska verk i Finland. Docomomo är en internationell expertorganisation inom modern arkitektur.
Enligt Docomomo har byggnaden lidit av att rappningen på ytterväggarna täcktes med plåt. Omgivningen är delvis igenvuxen och tornet har förlorat sitt inflytande på stadsbilden.
- Men det finns ingenting som hindrar att vattentornet återfår sin forna glans, poängteras på Docomomos webbplats.
- Det är helt klart att intresset kommer vara stort när tornet är renoverat, konstaterar Törnroos.
Törnroos verkar väl medveten om det illa medfarna vattentornets kulturhistoriska och estetiska värde. Han tror ändå inte att det kulturhistoriska ställer några extra krav på renoveringen.
- Det är klart att det ska återställas i ursprungligt skick. Jag vet inte om det är märkvärdigt. Klarade man det på 50-talet så klarar man det säkert nu också.
Avsikten är att resa ställningar för arbetena och tornet ska också täckas in under den tid arbetena pågår.
Under renoveringen är tornet i Karis ur bruk och vattentornet på Skuruberget i Pojo får agera vikarie.
Det utgör enligt Törnroos ett litet spänningsmoment eftersom en sådan situation aldrig har testats.
Det lilla på taket
Ovanpå arkitekten Hilding Ekelunds vattentorn i Karis finns ett litet observatorium som sällskapet Natura har hand om.
Observatoriet fanns redan innan vattentornet blev klart 1951. Det stod då på landbacken men lyftes sedan upp på tornet.
Hilding Ekelunds plan för ett kulturcentrum för naturvetenskap, konst och museiverksamhet i vattentornets omgivning, förverkligades aldrig.
Observatoriet ska finnas kvar också efter renoveringen där man förutom allt annat också går igenom observatoriets teknik. Sällskapet Natura uppger på sin Facebooksida att deras verksamhet tar paus under renoveringen. Teleskopet skickas på service.
Färdigt före årsskiftet?
Vattenverkets direktör Tom Törnroos hoppas att arbetena kommer i gång i maj och är klara senast vid årsskiftet.
- Det är en utmaning men det är en intressant utmaning, säger Törnroos.
