I de kommuner som betalar ett kommunalt stöd för hemvård så stannar mammor längre hemma och sköter sina barn. Det bidrar till att kvinnor och män är ojämlika på arbetsmarknaden.
- Det är intressant att kommunerna kan motverka jämställdhetsarbetet, säger Eva Österbacka, professor i nationalekonomi vid Åbo Akademi.
Österbacka är en av forskarna bakom FPA:s färska undersökning, som visar att stöd för hemvård av barn gör att mammor återgår senare till arbetslivet. Dessutom leder det till att barnen tillbringar mindre tid i förskolan.
Enligt Kommunförbundets utredning betalar cirka var femte kommun ett kommuntillägg till stödet för hemvård. År 2018 betalades ett kommunalt tilläggsstöd bland annat i Lovisa, Sibbo, Helsingfors, Esbo, Grankulla, Kyrkslätt, Koskis, Nådendal, Rusko, Björneborg, Vasa och Karleby.
- Ett kommuntillägg till hemvårdsstödet är bra för kommuner som har stor inflyttning och där de inte hinner organisera dagvården. Och för de mammor som planerar att stanna hemma längre är det naturligtvis ett extra stöd, säger Österbacka.
Mammor lockas i en fälla - oftast de som stannar hemma
Mammor och pappor är hemma med barnen under föräldraledigheten, men då barnet är cirka nio månader gammalt så upphör föräldraledigheten.
Efter det kan föräldrarna få hemvårdsstöd och fortsätta sköta barnet hemma, och i vissa kommuner får man alltså också ett kommuntillägg utöver hemvårdsstödet. Och då är det allra oftast mammorna som stannar hemma.
Det är intressant att kommunerna kan motverka jämställdhetsarbetet
Enligt undersökningen är andelen hemmavårdande mammor större i de kommuner som betalar ett kommuntillägg, och mammorna återgår också senare till arbetslivet än i de kommuner där tillägget inte ges.
Familjerna tycker hemvårdsstödet och kommuntillägget är en bra idé för då kan man vara längre hemma med barnen, vilket alla är ense om att en bra sak för barnen.
Nu är det oftast mammorna som stannar hemma med hemvårdsstöd. Ju längre de är hemma desto svårare är det för dem att återvända till arbetslivet, eftersom de inte följt med i utbildningen och utvecklingen på jobbet.
För kommunerna är hemvårdsstödet alltså en positiv sak, för det löser dagvårdsproblem. Men för mammorna kan det innebära en fälla, som det är svårt att komma ur.
Nådendal har inte diskuterat stödet - trots att det bidrar till ojämlikhet
Enligt kommunförbundet har antalet kommuner som beviljar ett kommuntillägg minskat, men år 2018 gavs det i minst 48 kommuner i Finland.
Bland annat Nådendal betalar ett kommuntillägg till stödet för hemvård. Det har man gjort redan i tiotals år.
- Stödet har varit mycket populärt och det är viktigt, men under de senaste åren har vi sett att det är lite färre som tar hemvårdsstöd, säger Ritva Parviainen som är förman inom Nådendals småbarnsfostran.
Enligt Parviainen har man noterat FPA:s färska undersökning, men man har i staden inte diskuterat hurdan påverkan stödet har.
Den som är länge borta är inte lika attraktiv på arbetsmarknaden
- För de kvinnor som inte har jobb innan de får barn så är det en risk att de tar hemvårdsstödet som en inkomstkälla under en längre period, och då kan de ha svårare att komma tillbaka till arbetslivet, förklarar Österbacka.
I de kommuner som stöder privat vård så återgår nämligen mammorna snabbare till arbetslivet.
Bidraget gör det möjligt för familjerna att välja mellan kommunala och privata tjänster, men så att mammorna återvänder till arbetslivet.
- Regeringen strävar ju efter att öka sysselsättningen, men på grund av att det är kommunerna som ska ordna dagvården, så blir det ett spel på kommunal nivå som inte är inte linje med den offentliga finska linjen.
Lösningen på problemet är att förlänga föräldraledigheten
Men barnet är ganska litet då det är nio månader och föräldraledigheten slutar. Upp till 90 procent av föräldrarna vill att den skulle vara längre.
Och forskarna håller med om att föräldraledigheten borde vara längre.
- En metod kunde vara att förlänga den inkomstrelaterade familjeledigheten, men det borde vara en föräldraledighet som papporna måste ta ut. Då främjas jämställdheten, säger Österbacka.
Kommer papporna att utnyttja det? Är finländska män redo för det?
- Finska män använder den kvot som de är tilldelade. Papporna har varit ganska flitiga med att använda den pappamånad som har förlängts, medan föräldraledigheten delas så att mammorna använder största delen av den tiden. Så om papporna får en större andel kommer de sannolikt också att använda den.
Hela dagvården borde ses över
Forskarna anser att en förlängd föräldraledighet skulle minska på behovet av hemvårdsstöd och trycket på kommunerna att erbjuda dagvård åt de allra yngsta.
Om hemvårdsstödet dessutom stegvis skulle minska när barnet blir äldre, skulle de långa hemvårdsperioderna antagligen minska.
- Men då vi får fler kvinnor i arbetslivet så ställs det större krav på dagvården. Då måste hela dagvården
också ses över, säger Österbacka.
Det är en myt att kvinnor i fertil ålder är en nitlott
Österbacka slår också hål på myten om att det inte lönar sig att anställa kvinnor i fertil ålder.
Undersökningen gjordes så att forskarna följde mammor som födde barn 2000-2009, och man följde dem tills barnen fyllde 4 år.
Under den tiden ökade sysselsättningen bland mammor, och de flesta mammor som under perioden fick två barn arbetade mellan det att barnen föddes, också trots att de kunde ha stannat hemma med hemvårdsstöd.
- Synen på att kvinnor i fertil ålder är en nitlott, den skulle kunna luckras upp, konstaterar Österbacka.
Artikeln har 22.2.2019 klockan 12:04 uppdaterats med ett stycke om varför hemvårdsstödet blir som en fälla för mammor.
