Varje år insjuknar 14 000 finländare i en minnessjukdom, det är nästan 40 finländare varje dag. Det blir också allt vanligare att personer i arbetsför ålder insjuknar eller får problem med minnet.
Senast vid fyllda 40 lönar det sig att aktivt börja tänka på sin hjärnhälsa för att lindra eller i bästa fall förhindra att en minnessjukdom bryter ut senare i livet.
Det finns mycket vi själva kan göra, redan i ett tidigt skede av livet, för att förbättra vår hjärnhälsa och förminska risken att insjukna i en minnessjukdom på ålderns höst.
I takt med att befolkningen åldras ökar också minnessjukdomarna. Men hög ålder är bara en av riskfaktorerna, berättar Ida Mitchell som är minneshandledaren vid Nylands Minneslots.
Det finns många saker som kan påverka minnet. Det är inte alltid frågan om en framskriden minnessjukdom, det är viktigt att komma ihåg, säger Mitchell.
- Stress, sömnproblem, andra sjukdomar, mediciner och vitaminbrist är saker som kan påverka minnet negativt. Åtgärdar man bristerna, brukar minnesfunktionen återgå till det normala igen.
Var går gränsen mellan vanlig glömska och en framskridande minnessjukdom?
Namnminnet försämras redan vid 30. Det är också normalt att då och då drabbas av så kallad blackout, exempelvis då man glömmer PIN-koden till sitt bankkort. Det kan finnas perioder i livet då man oftare glömmer saker och ting. Men om det påverkar vardagen negativt i större utsträckning borde varningsklockorna ringa, menar Mitchell.
Det att man gång på gång glömmer eller slarvar bort viktiga föremål som nycklarna, telefonen och plånboken, eller hittar föremålen på märkliga ställen, är typiska förändringar som kan vara tecken på en minnessjukdom.
- En del får svårt att sköta ekonomiska ärenden som att betala räkningar. Hos vissa kan personligheten förändras. Man kan bli mer inaktiv och tillbakadragen. En del kan få svårt att hitta ord eller läsa längre texter, berättar Mitchell.
Först kanske man misstänker utbrändhet, nedstämdhet eller depression, symtomen kan vara väldigt lika
Ida Mitchell
Svårt för speciellt yngre personer att få rätt diagnos
Det finns ungefär 100 olika minnessjukdomar och det uppdagas flera med jämna mellanrum.
Den vanligaste minnessjukdomen är Alzheimers, hela 70 procent av personerna med en diagnostiserad minnessjukdom har just Alzheimers sjukdom. Andra vanliga minnessjukdomar är Lewy body sjukdom samt blodkärlsrelaterade minnessjukdomar och syndrom som beror en nedsatt funktion i hjärnans pann- och tinninglob.
Att fastställa rätt diagnos, speciellt för personer i arbetsför ålder, kan vara nog så krävande speciellt då symtomen kan smyga sig på sakta och under en lång tidsperiod.
- Det kan vara knepigt att få rätt diagnos speciellt hos yngre personer. Först kanske man misstänker utbrändhet, nedstämdhet eller depression, symtomen kan vara väldigt lika. En minnessjukdom kan leda till depression och en depression kan öka risken för att insjukna i en minnessjukdom. Om man är orolig gäller det att söka sig till en läkare och gå igenom situationen, säger Mitchell.
Av de 200 000 finländare med diagnostiserad minnessjukdom är 7000 personer under 65 år. Då en person i arbetsför ålder insjuknar, är problematiken en annan, berättar Ida Mitchell.
- Livssituationen kan se helt annorlunda ut jämfört med en ålderstigen personer. Man är oftast socialt aktiv och i arbetslivet, det här gäller också ens närstående. Man kan ha barn som behöver tillsyn och andra engagemang.
Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan, det är en bra tumregel
Ida Mitchell
Vad kan vi då konkret göra för att främja vår hjärnhälsa och minska risken för att insjukna?
Det är bra att tänka på hjärnhälsan genom hela livet, menar Ida Mitchell, men senast i medelålder lönar det sig att fästa uppmärksamhet vid hjärnans vigör. När det gäller Alzheimers sjukdom, visar forskning att ett sunt leverne kan minska risken för att insjukna med 30 procent.
Det lönar sig att se upp för höga socker- och kolesterolvärden, högt blodtryck och övervikt. Det är viktigt att äta tillräckligt mångsidigt och få i sig alla näringsämnen, fetter och vitaminer som hjärnan behöver. Kring en tredjedel av kroppens energibehov upptas av hjärnan.
- Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan, det är en bra tumregel, förklarar Mitchell.
Vidare understryker Mitchell vikten av motion och sociala aktiviteter. Även en positiv livssyn har en främjande inverkan på hjärnhälsan.
Arbetslivet ställer höga krav på hjärnan
Det höga tempot och effektivitetstänket som råder i dagens arbetsliv belastar också hjärnan och minnet i allt högre grad. Det att man har många bollar i luften samtidigt och ska vara tillgänglig och anträffbar hela tiden kan inverka negativt på den kognitiva ergonomin, det vill säga hur man använder sin hjärna i arbetet.
- Om man jobbar under kognitivt oergonomiska förhållanden under en längre tid, kan det ha negativa konsekvenser på hjärnhälsan även på längre sikt. Det här borde man ta i beaktande i allt högre grad. Balansen mellan vila och aktivitet är avgörande, i alla åldrar, säger Mitchell.
Gå baklänges och bryt rutinerna
Redan små förändringar i vardagen kan alltså ha positiva effekter på hjärnhälsan. Minneshandledaren Ida Mitchell understryker vikten av preventiva åtgärder inte minst för att antalet minnessjuka ökar i rasande takt. I världen beräknas det finnas omkring 50 miljoner minnessjuka, om trettio år beräknas antalet ha tredubblats.
Vill du träna hjärnan med små vardagliga knep, kan du börja med att bryta invanda rutiner, det gillar hjärnan. Det kan vara allt från att ta en ny rutt hem från jobbet, lösa korsord, handarbeta eller vara kulturellt aktiv.
- Bara en så enkel sak som att gå baklänges är bra för hjärnan. Vill du effektivera det ytterligare kan du göra det medan du löser en enkel matematisk uppgift eller räknar månaderna bakåt. Kombinationen av motion och hjärngymnastik är väldigt effektiv, avslutar Mitchell.
