På onsdag avgörs om rättsprocessen efter krigen i forna Jugoslavien är ett avslutat kapitel eller inte. Domarna i Haag avgör om Radovan Karadžić får överklaga sin folkmordsdom. Samtidigt avgörs åklagarens krav på att ge Karadžić livstid.
Radovan Karadžić dömdes för snart tre år sedan till sammanlagt 40 års fängelse för brott som begicks under kriget i Bosnien.
Som president för den serbiska enklaven Republika Srpska ansågs han både ha haft kännedom om och ansvarat för det värsta enskilda brottet under kriget, massakern i Srebrenica.
Massakern gav upphov till den tyngsta domen mot den före detta serbledaren, den för folkmord.
Karadžić överklagade ändå som väntat, och hävdar både brist på bevis och sammanlagt 50 olika fall av processfel från åklagare och domare i processen.
- Vissa uttalanden användes ur kontext, rättigheter åsidosattes, fakta förvrängdes och motiv mörkades, sade Karadžić då han överklagade.
- Konsekvsensen var att jag framstod som en galning.
Åklagaren i fallet har också överklagat en friande folkmordsdom.
Enligt åklagaren var våldet och förvisningarna som icke-serber utsattes för av Karadžić styrkor så brutala och systematiska att de utgör folkmord.
Rätten höll ändå inte med. Beslut om båda sidornas överklaganden faller på onsdag.
Brottsplatserna idag ökända
Banja Luka, Sarajevo, Prijedor, Novi Grad och Srebrenica.
Platserna där de värsta brotten Karadžić bär ansvaret för ägde rum är idag nästan synonymer till krigsbrott och brott mot mänskligheten.
Belägringen av den bosniska huvudstaden Sarajevo krävde tiotusen civila liv.
De bosnienserbiska styrkorna som omringade staden besköt torg, bostadshus och gator med artilleri för att orsaka så många civila offer som möjligt.
Krypskyttar tog sikte längs huvudgatorna. Gatan Zmaja od Bosne döptes om till Sniper Alley, på svenska oftast Krypskytteallén.
Inget namn väcker ändå lika hemska minnen för dem som genomlevde kriget som Srebrenica.
Byn som FN hade förklarat vara en fristad för flyktingar intogs av de bosnienserbiska styrkorna i juli 1995.
Det som följde var den värsta massakern i Europa sen andra världskriget.
Över 8000 män och tonårspojkar separerades från kvinnor, flickor och yngre barn och dödades.
Kvinnorna och barnen förvisades efter att många av dem hade utsatts för våldtäkter.
Rätten ansåg att Karadžić var medveten om och bar ansvaret för händelserna i Srebrenica.
Greps på lokalbuss efter tio år på rymmen
Karadžić kunde till sist gripas år 2008. Polisen tog honom på en lokalbuss i den serbiska huvudstaden Belgrad.
Han hade levt under antaget namn, och utgett sig för att vara expert på alternativ medicin.
Rättsprocessen har dragit ut på tiden, framförallt för att Karadžić har gjort sitt yttersta för att förhala den.
Till en början krävde han att få försvara sig själv och bojkottade sen rättegången.
Karadžić har försökt ifrågasätta hela tribunalens legitimitet, har kallat den en konspiration men valde tillslut att inte vittna i sitt eget försvar.
Karadžić krävde att få vittna utan att bli utfrågad, det gick rätten inte med på.
Den 24 mars ansågs han tillslut skyldig till en lång rad krigsbrott, människorättsbrott och brott mot mänskligheten.
Hårdare straff, avslutat kapitel?
Då Karadžić så länge lyckades gömma sig undan rättvisan är hans fall det sista från kriget som inte är avslutat.
Det finns gott om människor som hoppas på att hela processen nu ska kunna gå till historien.
- Det här är bland de längsta, svåraste och viktigaste fallen tribunalen har behandlat, säger professor Iva Vukusic vid Utrecht universitet.
- Jag tror inte att det kommer att gå vidare. Inga nya fakta eller bevis har tagits fram sen domen föll, säger Vukusic.
Om ingendera överklagan tas till behandling betyder det att rättsprocesserna efter det brutala kriget i forna Jugoslavien är ett avslutat kapitel.
Många offer vill ändå gärna se att Karadžić får sin andra folkmordsdom och att straffet skärps.
- Ingen kan ge oss tillbaka våra närstående men en livstidsdom skulle innebära åtminstone någon rättvisa, säger Nuran Begovic till Reuters.
Begovic förlorade 16 familjemedlemmar och släktingar under kriget.
Hennes brors kropp identifierades med DNA-tester först i fjol, 23 år efter att han mördades.
Broderns kropp var en av flera hundra som hittades i en av de många massgravarna i utkanten av Srebrenica.
Källor: Reuters, AP, VOA, ICTY, BBC
