Flera riksdagsledamöter tackade i dag för sig då riksdagen höll sitt sista plenum. Bland dem som inte ställer upp för omval finns Annika Lapintie (VF), Mats Nylund (SFP) och Stefan Wallin (SFP).
Mats Nylund åt sin sista munk i riksdagen i dag tillsammans med partiordförande Anna-Maja Henriksson.
I grundlagsutskottet satt Annika Lapintie en sista gång bakom ett tomt bord. Alla papper om vård- och landskapsreformen var bortstädade.
Stefan Wallin har länge varit inställd på att det här skulle bli hans sista period i riksdagen.
- Det känns riktigt bra. Jag har ju bestämt mig för att lägga av redan för flera år sedan. Jag är inte särskilt överraskad över att det var sista plenum för min del.
Mats Nylund valde för sin del att bli styrelseordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund på heltid.
- Lite vemodigt känns det, men jag är tillfreds med beslutet jag tog att inte kandidera. Jag har den lyckan att fortsätta jobba med någonting där jag direkt har nytta av det jag har lärt mig här.
Det finns också flera andra från olika partier som har valt att inte ställa upp för omval. En del motiverar sitt beslut med en hög ålder, andra med att det är dags för nya utmaningar.
Bland dem som slutar finns till exempel riksdagens tidigare talman Maria Lohela (Liike Nyt), Jani Toivola (Gröna) och Seppo Kääriäinen (C).
En del slutar i riksdagen, men ställer upp i EU-valet. Hit hör till exempel Ville Niinistö (Gröna) och Eero Heinäluoma (SDP).
Tärande att sitta i opposition
Annika Lapintie, Stefan Wallin och Mats Nylund har alla suttit i oppositionspartier under sin sista riksdagsperiod.
Mats Nylund har på nära håll följt med hur hans partikamrater i social- och hälsovårdsutskottet och grundlagsutskottet har jobbat på.
- De har ju haft en enorm arbetsbörda.
Mats Nylund är upprörd över den här regeringens sätt att arbeta.
Tidigare har nya lagförslag byggt på tidigare lagstiftning, men så har det inte varit under den här perioden. Det har enligt Nylund fått katastrofala följder.
Lagpaketen har till kopplats ihop med vård- och landskapsreformen. Då reformen föll var det mycket annat också som inte blev klart.
Han anser att det är regeringens fel att varken livsmedelslagen eller lagen om djurens välbefinnande (djurskyddslagen) förnyades.
Jord- och skogsbruksutskottet hade allting färdigt, med då övervakningen skulle flyttas till landskapen kunde ingen del av lagpaketen godkännas.
Wallin: "Allt svårare att jobba för svenska frågor"
Partikamraten Stefan Wallin har också reagerat på regeringspartiernas brist på respekt för grundlagen och för grundlagsexperterna.
- Den här perioden har varit turbulent eftersom man inte alltid har varit säker på att alla kan skilja mellan rätt och fel.
Men han anser att en period i opposition har varit till nytta för Svenska folkpartiet. Partiet har gått igenom sitt sätt att jobba och organiserat om sina arbetsprocesser.
- Nu är vi igen redo för regeringsarbete, mycket bättre rustade än tidigare, säger Wallin.
Stefan Wallin säger att det har blivit svårare att jobba för de svenska frågorna i riksdagen. Språkklimatet blev enligt Wallin klart kärvare då Sannfinländarna slog igenom på allvar år 2011.
- Tidigare när man gjorde stora reformer och berättade om behovet av särlösningar för att trygga det svenska så förstod alla ganska bra. Nu måste man förklara att det inte handlar om särlösningar för att trygga särrättigheter, utan samma rättigheter för alla.
Stefan Wallin har haft ett mycket speciellt sätt att komma med i politiken.
De flesta börjar sin bana som lokalpolitiker, men Wallin satt som minister redan innan han blev invald i riksdagen. Till sist blev han också invald i stadsfullmäktige i Åbo.
Nu lämnar han riksdagen bakom sig, men fortsätter vara förtegen om vad han ska göra härnäst.
- Jag har också länge varit nyfiken på den saken. Jag berättar under vårens lopp. Det ser nog ut att gå riktigt bra.
Vänsterförbundet fick mest gjort i regeringen
Annika Lapintie har haft en betydligt längre karriär i riksdagen än Mats Nylund och Stefan Wallin. Hon valdes in redan 1995.
Då satt Vänsterförbundet i regeringen. Hon minns att det var knepigt att sätta ihop en regering då sparkravet fortfarande var så stort till följd av den ekonomiska depressionen.
Som ny i riksdagen var hon rastlös och ville genast få en massa lagändringar godkända.
- Man tror förstås att man gör revolution här och skriver om allt, men så går det inte till. Det tar nog några år innan man vänjer sig vid att det är fråga om samarbete och kompromisser, steg för steg. Man får nog till stånd ändringar, men det tar sin tid.
Den tid hon ser som mest lyckad ur sitt partis synvinkel är den period då Vänsterförbundet satt i Katainens regering (2011-2015).
- Det var den period då vi kunde påverka mest. Det gjordes inga nedskärningar i pensionsindex och man höjde på arbetslöshetsersättningar. Då kände man verkligen att nu får man någonting till stånd.
Lapintie: Allt jobb har inte varit förgäves
Det som Annika Lapintie kanske har tyckt bäst om med arbetet som riksdagsledamot är att det är så varierande.
Då hon var gruppordförande för Vänsterförbundet skulle hon vara insatt i det mesta, medan hon under den här perioden som ordförande för grundlagsutskottet har koncentrerat sig på juridik.
Hon är stolt över Finlands unika system med ett grundlagsutskott där riksdagsledamöter redan på förhand granskar om nya lagar är förenliga med grundlagen.
- Det är nog någonting väldigt unikt och värdefullt som jag tycker att vi i alla lägen ska behålla. Det här är en trygghet för medborgarna.
Annika Lapintie anser att det var mycket närmare att vårdreformen skulle bli klar år 2015 än vad det var under den här regeringen.
Då föll den på tidsbrist, den här gången hade grundlagsutskottet mycket att påpeka om vård- och landskapsreformen. Bristerna var så grava att de inte gick att rätta till på den tid som fanns till förfogande.
Hur har det känts att jobba med samma frågor månad efter månad under långa arbetsdagar utan att det i slutändan ledde någon vart?
- Jag tycker att det egentligen blev till ganska mycket. När grundlagsutskottet ger sitt utlåtande gäller det inte bara den lagen, utan grundlagsutskottets följande beslut kommer att stödja sig på det som man redan har gått igenom. Det finns kvar.
Hon anser att det är värdefullt att grundlagsutskottet har granskat hur landskapen borde fungera om Finland ska ha landskap och vad det innebär att privatisera vård.
- Det är massor med viktiga saker som har gåtts igenom i grundlagsutskottets utlåtanden.
Just nu känner Annika Lapintie att hon har gjort sitt jobb. Hon kan vara nöjd med sig själv, att hon har försökt göra jobbet så bra hon bara kan.
Vad som ska hända till nu vet hon inte riktigt.
- Jag har tre små barnbarn. Kanske jag har lite mera tid med dem nu.
