"Kulosaari - Brändö, Leppävaara - Alberga". Nioåriga David Vázquez älskar att åka tåg och metro. Ofta åker han och hans mamma Clara Vázquez med kollektivtrafik till olika platser i huvudstadsregionen utan att ha något ärende att uträtta - bara för att han älskar att göra det.
David fick sin autismdiagnos då han var ett och ett halvt år gammal.
För fyra år sedan förälskade sig spanska Clara i en finlandssvensk man och ett år senare flyttade hon och sonen David till Finland.
- David har autism och jag tänkte att det kunde vara bra också för honom att flytta hit. I Finland finns så många möjligheter som inte finns i samma utsträckning i Spanien, berättar Clara.
Familjen flyttade till Grankulla, där David började i svenskspråkigt daghem. Han lärde sig svenska mycket snabbt.
En allmän uppfattning om personer med autism är att de inte är sociala, men det stämmer inte
Clara Vázquez
- Alla är förvånade över hur snabbt David lärde sig svenska, han talar svenska mycket bättre än jag, skrattar Clara.
Tycker om att diskutera tåg
- En allmän uppfattning om personer med autism är att de inte är sociala. Men det stämmer inte, säger Clara.
Clara beskriver David som oerhört social. Han tycker om att vara med människor och att tala om sådant som han själv tycker är intressant, till exempel bussar och tåg.
- I början talade David inte så mycket, han repeterade mest det han hörde andra säga. Men nuförtiden går det bra att föra en konversation med honom.
Något som gläder Clara är att David också kan säga ifrån om han inte vill diskutera något, eller om han behöver egen tid.
- "Nu har vi talat färdigt", säger han då.
Jobbigt mycket kläder i Finland
För David är rutiner viktiga och han måste förvarnas i god tid om det blir ändringar i rutinerna.
- Det som var svårt då vi flyttade var att anpassa sig till klimatet i Finland, säger Clara. David hade till exempel aldrig använt en overall förut, och det tog tid att lära sig att man behöver så mycket kläder här.
Skolan i Helsingfors har erbjudit möjligheter som inte fanns i Spanien.
I Helsingfors kommer talterapeuten och ergoterapeuten till skolan. Dessutom har David en speciallärare.
- Det har gjort att vi kan leva ett normalt familjeliv om kvällarna. David kan ha hobbyer eller vi kan gå på en promenad eller till butiken. I Spanien gick alla kvällar åt till att springa hos olika terapeuter, säger Clara.
Folks reaktioner gör ont
David älskar bussar, tåg och metro och han tycker om att lära sig de olika buss- och tåglinjerna i huvudstadsregionen.
Det som bekymrar Clara är hur människor reagerar då David med hög röst kan tuta ut hållplatser då de åker tåg.
- Folk tittar på honom på ett konstigt sätt. Det syns ju inte på honom att han har autism och de undrar vad det är som händer.
- Han märker inte det, men jag ser. Och det gör ont, säger Clara.
David har lärt mig att leva i nuet
Clara Vázquez
Då Clara blir tillfrågad om hur hon ser på Davids framtid vill hon helst inte tänka på det.
- Om jag tänker på hans framtid får jag lätt ångest. Tidigare funderade jag mycket på om han kommer att få ett jobb till exempel. Men nu försöker jag att inte tänka på framtiden. David har lärt mig att leva i nuet.
Över 50 000 finländare är på spektret
Den andra april uppmärksammas världsautismdagen, instiftad av FN. I Finland ordnas i år för tredje gången också den nationella autismveckan för att rikta uppmärksamhet mot och och sprida kunskap om autismspektrumtillstånd. Veckan går i år av stapeln 1-7 april.
Bakom autismveckan står Autism- och Aspergerförbundet rf. Verksamhetledare Tarja Parviainen konstaterar att det fortfarande finns mycket okunskap om autismspektrumtillstånd.
- Enligt forskning har över en procent av alla människor någon form av autismspektrumtillstånd, vilket i Finland betyder över 50 000 personer. Spektret är väldigt brett. Om du känner en person med autism så känner du bara en. Därför vill vi ge en bredare kunskap om spektret och de människor som befinner sig på det.
Många missuppfattningar kommer från populärkulturen, till exempel filmen Rain Man. De som främst porträtteras är antingen de som likt Dustin Hoffmans karaktär i filmen är speciella på något sätt, eller de som behöver mycket stöd, som bor hemma eller på ett boende, säger Parviainen.
- Men det finns många flera former av autism än så. Till exempel sådana som kan leva självständigt, men som kanske egentligen behöver någon form av stöd som de i dagsläget inte får.
Uppdaterad diagnos ska förtydliga
Ifjol publicerade Världshälsoorganisationen WHO en uppdatering av klassificeringssystemet för diagnoser, ICD. I Finland används ännu ICD-10, och det är meningen att den uppdaterade ICD-11 tas i bruk år 2022.
Uppdateringen innebär att diagnoserna autism, Aspergers syndrom, atypisk autism och desintegrativ störning försvinner, och istället slås ihop under paraplydiagnosen autismspektrumtillstånd. I grunden är det samma syndrom, säger Parviainen.
Christa Renwall, vars 11-åriga son har diagnosen Aspergers syndrom, hoppas att ändringen i diagnoserna ska leda till en större förståelse för autismspektrumtillstånd.
- Jag hoppas att det leder till att folk vet mera om autism och inte längre delar in autism i två olika läger, autism och Asperger. Det är ett och samma syndrom, trots att en del är väldigt högfunktionerande och andra behöver mycket stöd, säger Renwall.
Hör hela intervjun med Renwall och Tarja Parviainen här.
Intervjun med Clara Vázquez är gjord av Hamza Amarouche och Ellen Tammisto.
"Man måste kämpa för sitt barn" – tung vardag i familjer med autismspektrum
