Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland delar ut hundratusentals euro i val efter val: "Jag vägrar gå in i en diskussion och säga att det är för hög prislapp"

Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland har under de senaste fem åren stött politiker med över en miljon euro. Pengarna kommer från allmännyttiga finlandssvenska samfund. Stiftelsens styrelseordförande vill inte diskutera om man fått valuta för pengarna.

Inför riksdagsvalet 2019 öppnade Stiftelsen för det tvåspråkiga Finland än en gång plånboken. Mellan 130 och 140 kandidater från nio partier och rörelser beviljades bidrag på mellan 300 och 6 000 euro.

Och ingen kandidat fick nej på sin ansökan.

- Vår inställning i år var att alla som sökte bidrag från en stiftelse som jobbar för det tvåspråkiga Finland, för finskan och svenskan, också fick ett litet bidrag, säger stiftelsens styrelseordförande Johan Johansson.

Hur ska man som kandidat kunna bevisa för er att man jobbar för ett tvåspråkigt Finland?

- Styrelsen gör, utgående från ansökan, en helhetsbedömning när det gäller kandidater. Alla som sitter i styrelsen följer aktivt med samhällsdebatten och politiken.

"Vi vill verka oberoende"

Svenska Yles kartläggning visar att stiftelsen mellan 2014 och 2018 stött politikers valkampanjer med över en miljon euro. Under samma tid har Kulturfonden, Stiftelsen Tre Smeder, Konstsamfundet och Svenska folkskolans vänner beviljat bidrag på nästan två miljoner euro till stiftelsen.

- De här bidragsgivarna är helt avgörande för vår verksamhet. Vi har inget eget kapital, säger Johansson.

Om stiftelsen tar emot bidrag från företag avgörs från fall till fall.

- Vi vill verka oberoende och jobba generellt för det tvåspråkiga Finland.

Ex-partisekreteraren blev stiftelseordförande 2018

Stiftelsens ordförande är ändå inte politiskt oberoende. Johan Johansson har tidigare varit partisekreterare för SFP och är nu aktiv inom lokalpolitiken i Grankulla för partiet.

- Jag har haft SFP:s partibok sedan 30 år tillbaka. Det är alltid bra att veta vad det är för innehåll i flaskan. Det är bra med etikett på så vet man vem man representerar.

Hur ser du på att representera den här stiftelsen, som vill framhäva att den inte är en SFP-stiftelse?

- Det är viktigt när man jobbar i medborgarsamhället att man kommer ihåg vilken hatt man har på huvudet när man jobbar i olika organ. Det är många profiler i Svenskfinland och i Finland generellt som jobbar i många olika styrelser och då är det bolagets eller föreningars ändamålsparagraf som styr ditt arbete där.

Enligt stadgarna är stiftelsens ändamål "att genom understöd till organisationer och personer stöda samhällspolitiskt arbete som syftar till att stärka den grundlagsenliga tvåspråkigheten och framförallt mindretalets språk i den offentliga förvaltningen och samhällsservicen i Finland".

Det är alltid bra att veta vad det är för innehåll i flaskan

Johansson valdes till styrelseordförande våren 2018. I styrelsen sitter också Olav Jern, Susanna Korpivaara, Jan-Erik Stenman och Carola Teir-Lehtinen.

Jern har varit landskapsdirektör i Österbotten och kandiderat för SFP i flera val. Korpivaara är chef på konsultbyrån Rud Pedersen och har också kandiderat för SFP i val. Stenman är tidigare vd för Veritas medan Teir-Lehtinen varit chef på Fortum och numera är styrelseproffs.

Öppna bildvisare

Tre fjärdedelar av bidragen delas ut till SFP

Tre fjärdedelar av stiftelsens bidrag gick i riksdagsvalet 2019 till SFP:s kandidater och andelen var på samma nivå inför kommunalvalet 2017. Då delade stiftelsen ut bidrag för sammanlagt 250 000 euro och 186 400 euro gick till SFP:are.

Svenska folkskolans vänner ger årligen 30 000 euro till stiftelsen med villkoret att bidrag ska ges till kandidater från olika partier.

- Alltså när vi har fått ansökningen från stiftelsen har vi villkorat stödet. Vårt krav har varit att det ska gå till kandidater från olika partier, säger ordförande Wivan Nygård-Fagerudd.

De flesta och de största bidragen går ändå till SFP:are. Uppfyller det här era villkor?

- Vårt krav har varit att pengarna ska gå till kandidater från olika partier med särskild tonvikt på områden och orter där det finlandssvenska är särskilt utsatt. Den rapportering vi får har vi varit nöjda med.

Öppna bildvisare

Högsta bidragen gick till SFP:are

Inför riksdagsvalet 2019 var det 22 kandidater från sex partier som anmälde att de fått bidrag från stiftelsen. Partierna var SFP, SDP, Samlingspartiet, Centern, VF och De gröna.

De högsta bidragen på 6 000 euro gick bara till SFP:are. Partiordförande Anna-Maja Henriksson, Anders Adlercreutz, Sandra Bergqvist och Åsa Gustafsson var de enda som innan valet uppgav att de fått 6 000 euro från stiftelsen.

- Ofta är det så att en kandidat söker om en viss summa. Och vi beviljar aldrig större bidrag än vad en kandidat sökt om, säger Johan Johansson.

Söker SFP:are om större bidrag än kandidater från andra partier?

- Det har inte med det att göra. Det har att göra med hur många ansökningar vi får och så fördelar vi pengarna mellan SFP och övriga partier.

Principen för fördelningen är att tre fjärdedelar av bidragen ges till SFP:s kandidater.

"SFP har de klart flesta kandidater som meddelar att de jobbar för ett tvåspråkigt Finland och så får SFP i val efter val 70-75 procent av finlandssvenskarnas röster", skriver Johansson senare i ett mejl.

Han svarar däremot inte på om stiftelsen har fattat ett principbeslut om att 75 procent av stiftelsens valbidrag ska gå till SFP:are.

"Man kan inte sätta en prislapp på det tvåspråkiga Finland"

Anser stiftelsen då få valuta för bidragen på hundratusentals euro som delas ut i val efter val? Johan Johansson vill inte gå in i en sådan diskussion.

- Man kan inte sätta en prislapp på det tvåspråkiga Finland. Jag vägrar gå in i en diskussion och säga att det är för hög prislapp att vi har svenskspråkig skola, att vi får service på svenska. Det kan eller får inte vara fråga om att man sätter en prislapp på det.

Men någonting måste ju stiftelsen vilja ha tillbaka när ni sätter sådana här summor i val efter val?

- Absolut. Vår målsättning är att det ska finnas ett tvåspråkigt Finland över tiden. Det har vi bevisligen ännu i dag. Servicen fungerar inte alltid, det vet vi. Men i det stora hela försvarar vi ett tvåspråkigt Finland och till den delen kan man säga att vi har lyckats åtminstone fram till nu.