Artikeln är över 5 år gammal

Färre tallar fälldes på Tulludden i Hangö - Forststyrelsen lyssnade till Hangöbornas protester

Jag går inte med knutna nävar i fickorna längre, säger politikern Torbjörn Ekholm i Hangö. Det beror på att han är nöjd med hur Forststyrelsen har avverkat tallar på Tullstranden.

Tulludden är en hjärtesak för många Hangöbor. Där promenerar de bland tallar och sanddyner och längs havet.

Det är ett område som man vill ha kvar, så som det alltid varit.

Ändå har det inte alltid funnits så många tallar på Tullstranden som det nu finns. Tallarna började breda ut sig efter andra världskriget.

Skogsmaskiner tar bort tallar på Tulluddsstranden i Hangö.
Arbetena med att fälla tallarna på Tullstranden i Hangö blev klart den 3 juni. Bild: Esko Tainio

Men det minns kanske inte så många. Stämningen blev tidvis hätsk när Forststyrelsen presenterade naturvårdsplanen för att rädda växter och fjärilar i våras.

Många tallar måste bort för att återskapa de solvarma sanddyner som de behöver.

Det tyckte en del Hangöbor inte om, och skällde på experterna: Här finns inga insekter och ni tar våra promenadvägar.

"De har gått varsamt fram"

Nu är tonen en annan, åtminstone hos stadsstyrelse- och fullmäktigemedlemmen Torbjörn Ekholm (SFP).

- Jag har följt med då de fällt träden och jag tycker att de gått mera varsamt fram än vad jag trodde. Jag har pratat med Esko Tainio och han berättade att de reagerade på den starka opinionen, så de fällde en fjärdedel mindre än det var beräknat. Så man kan säga att opinionen haft en betydelse.

Esko Tainio är planerare på Forststyrelsen och den som gjort upp naturvårdsplanen för Tulludden.

Tallar på Tulluddsstranden i Hangö.
Ett område på Talluddsstranden före avverkningen. Bild: Esko Tainio
Tallar på Tulluddsstranden i Hangö.
Så här ser det ut efter avverkningen. Bild: Esko Tainio

I måndags (3.6) fälldes de sista tallarna på ett elva hektar stort område. Nu ska området snyggas upp med hjälp av dem som deltar i ett WWF-läger.

Tainio förklarar varför Forststyrelsen inte fällde så många tallar som det var tänkt.

- Det är för att det är ett viktigt område för Hangöborna. Vi vet att många är bekymrade över att allt ska avverkas, men det har aldrig varit meningen. Vi tänkte att vi kan låta bli att fälla en del träd och det är helt okej.

- Jag kom överens med stadsstyrelsen då vi var här, att vi lämnar mera än planerat på stadens områden. På det sättet anpassar vi planerna till det som lokalbefolkningen tycker.

Hur mycket skulle ni ha fått ta bort och hur mycket lät ni bli att ta bort?

- Vi skulle ha kunnat ta bort 10-15 tallar vid yttre kanten, alltså vid havet. Jag skulle ha kunnat ta bort några tiotal tallar i den inre delen. Men vi har nu fått viktiga områden skötta och lite till.

- Det är viktigt att få nya områden till arterna och inte bara bevara det som finns, annars överlever de inte i längden.

En rot av en tall som dragits upp ur jorden.
Rötter och annat, så som barr, kottar, lavar och mossar, tas bot från Tulluddsstranden under ett WWF-läger. Bild: Marica Hildén / Yle

Avverkningen sköttes med skogsmaskiner. Deras spår syns här och där i sanden, men det stör inte de arter och den växtlighet man vill ha tillbaka, säger Esko Tainio.

- Naturen klarar sig och den anpassar sig snabbt. Och det är en väldigt liten yta maskinerna rör sig på, det är en halv procent av hela arealen. Det ser värre ut i människors ögon, men för naturen har det ganska liten betydelse. Om vi inte hade maskiner skulle kostnaderna bli mycket högre.

Hjulspår på en sandstrand.
Spåren försvinner så småningom, intygar Esko Tainio från Forststyrelsen. Bild: Marica Hildén / Yle

Tallarnas stammar innehåller sand, så det skulle vara omöjligt att fälla dem med motorsåg.

Dessutom blir effektiviteten högre med skogsmaskiner.

- Sanningen är att det är alla skattebetalares pengar vi använder, så det ska göras fiffigt så det inte blir för höga kostnader.

En grävmaskin puffar på en traktor med sand på släpet.
Traktor och släp med sand blir tungt på en sandstrand så det behövs lite hjälp för att ta sig fram. Bild: Marica Hildén / Yle

Arbetena på Tullstranden ingår i EU-projektet Ljus och Eld Life. Det beräknas kosta 70 000-100 000 euro.

Det finansieras till 60 procent av EU, resten betalas av Forststyrelsens Naturtjänster.

I priset ingår allt från planering, information, naturvård med olika maskiner till planering och läger.

Esko Tainio.
Planerare Esko Tainio på Forststyrelsen. Bild: Marica Hildén / Yle

Esko Tainio visar också dem som kör maskinerna var de får köra. Spåren plattas sedan till med grävmaskiner och vinden sköter resten.

Det kommer förstås nya tallar där man nu tar bort unga träd och låter äldre vara kvar.

- Men de viktigaste områdena blev ganska glesa så de håller ut rätt länge utan att det blir problem. Jag skulle tippa att vi återkommer om 20-35 år om det behövs.

Esko Tainio säger att det beror på vilken sorts bränsle vi använder i framtiden.

- Fossila bränslen ger mera nederbörd av kväve, men om vi kan byta energiproduktionen till andra källor, så kan vi kanske jobba här mera sällan.

En vy från luften över en strand med tallar och hav.
Forststyrelsen hoppas att man inte behöver röja på Tulluddsstranden förrän långt in i framtiden. Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Det är 26 hotade och 19 hänsynskrävande arter som Forststyrelsen på det här sättet vill rädda på Tullstranden.

Det är bland annat frågan om sandstarr, sandsvingel, backtimjan och gulmåra.

Samt fjärlilar som blodrött ljusmott, dubbelbandat ljusmott, gördelljusmott och krokbandat timjansmott.

"Insekter och växter kommer tillbaka"

Tainio är säker på att växterna och fjärilarna kommer tillbaka.

- Vi har bearbetat sådana områden tidigare, till exempel på Örö och i ett militärområde i Österbotten. Där avverkades enorma arealer och de har återhämtat sig. Dynvegetationen kommer snabbt tillbaka. Alla solexponerade arter är anpassade till att deras omgivningar är mer eller mindre i någon form förändring.

Det finns fortfarande växter och insekter i närheten som trivs i dynerna, de kommer tillbaka så småningom.

- De lever här redan, men de har haft mycket mindre område att leva på hittills. Men de kommer att sprida sig.

Vad gör man om de inte kommer tillbaka?

Esko Tainio säger att de helt säkert kommer tillbaka.

- Vi vet att det fungerar tack vare exempel från Sverige. Vi inventerar om några år och ser vad som fungerar bra. Men här behövs inga extra arbeten, och tanken är att vi inte gör något utan det får vara i fred.

Inga restriktioner

Det blir inga restriktioner för Hangöborna på Tullstranden.

Forststyrelsen diskuterar nu med Hangö stad om staden vill anlägga spångar av trä på en del områden.

I så fall görs de så pass breda att man kan ta sig fram med barnvagnar och rullstolar. Det blir inte heller något tvång att använda spångarna.

- Om det uppstår skador så måste vi kanske rekommendera att man helst går på stigarna, säger Tainio.

Torbjörn Ekholm.
Torbjörn Ekholm brukar gå med stavar längs Tullstranden. Bild: Marica Hildén / Yle

Torbjörn Ekholm uppmanar nu alla skeptiker att ta sig en titt på Tullsstranden.

- Det som man först märker är att det är mera ljus bland de vackra tallarna. Egentligen kommer jag inte exakt ihåg hur det såg ut tidigare, så det är ett tecken på att miljön är bevarad.

Torbjörn Ekholm om Tulluddsstranden
Esko Tainio från Forststyrelsen berättar varför alla tallar inte fälldes