Nemam Ghafouri, läkare av kurdisk börd, har de senaste åren hjälpt Islamiska statens offer i Irak och Syrien. Hon vill att de utländska kvinnor som rest till "kalifatet" ska ställas inför rätta, och att deras barn ska tas ifrån dem.
Nemam Ghafouri befann sig i irakiska Kurdistan i augusti 2014, då extremistgruppen IS avancerade norrut och anföll den yazidiska staden Sinjar. Hundratusentals människor flydde, och Ghafouri tog itu med att hjälpa dem. Sedan dess har hon hjälpt offer för IS i både Syrien och Irak.
Den biståndsorganisation som hon grundat tillsammans med andra läkare erbjuder bland annat yazidiska flyktingar hälsovård och hjälper föräldralösa barn. Ghafouri, som bor i Sverige, har de senast åren vistats mycket i irakiska och syriska Kurdistan, och träffat otaliga offer för IS-terrorn.
Nu har IS åtminstone förlorat sitt geografiska kalifat, men enligt Ghafouri lever tanken på kalifatet alltjämt i människornas sinnen. Och en plats där idén lever speciellt stark är flyktinglägret al-Hol i syriska Kurdistan. Flera tiotusen kvinnor och barn som bott på IS områden har förts till lägret, och förhållandena där är svåra.
– Jag har tidigare jobbat i Indien och i Afrika, men jag har aldrig sett ett flyktingläger som det här. Det är verkligen bara rena helvetet. Både miljömässigt och stämningen där, säger Nemam Ghafouri, som är på besök i Helsingfors.
Ingen ånger, men levande hat
Enligt Nemam Ghafouri är al-Hol ett helvete också i det hänseendet, att lägret kontrolleras av IS.
– De utländska IS-kvinnorna har organiserat sig där. Man kunde säga att kalifatet förflyttats från det sista IS-fästet al-Baghuz och upprättats på nytt i al-Hol.
Ghafouri känner oro över barnen i al-Hol, och enligt henne borde de snabbt förflyttas bort från lägret. Men mödrarna har hon ingen sympati för.
– Jag har inte hittat en enda kvinna där som känt ånger över vad som skett. Jag har inte heller hört att någon annan hört kvinnor ångra det som som skedde i kalifatet.
– De skriker att våra barn ska fortsätta med kalifatet, och att kalifatet kommer att överleva via våra barn. De beordrar också sina barn att ropa "Allahu akbar", och att stena journalister eller vårdpersonal på platsen.
"Alla band till det gamla måste kapas"
Man har förmodat att det i praktiken var mycket svårt för kvinnor med familj att lämna IS-kontrollerat område, sedan de väl kommit dit. I Yles intervju har de finländska kvinnorna sagt att de var husmödrar, som levde ett normalt liv och inte begick några grymheter. Vissa påstod att de redan länge försökt lämna området.
Neman Ghafouri talar inte uttryckligen om finländarna, men hon understryker att de kvinnor som nu hamnat i al-Hol stannade i kalifatet ända till slutet. Hon anser att kvinnorna och deras barn måste separeras. Under sina mammor löper barnen risk att radikaliseras.
– Här kan man inte resonera så, att det är bäst för barnen att vara hos sin mor eller en nära släkting. De här barnen måste ges en nystart. Alla band till det gamla måste kapas, och det allra viktigaste är att barnen skiljs från sina mödrar, säger Ghafouri.
– Mammorna är en fara för barnens liv, våra liv och våra barns och barnbarns liv. Att lämna barnen i deras händer är en tickande bomb.
Ghafouri är tveksam till om IS-kvinnorna alls är värda att kallas mammor.
– En mamma som sätter sin tro framför barnens bästa, hälsa och framtid, är det faktiskt en mamma? Den person som är farlig för sitt liv blir tvångsvårdad, samma sak gäller här.
Ghafouri påminner om hur sommarhettan gör förhållandena i al-Hol allt olidligare.
– Innan sommaren dog varje vecka fem till tio barn i lägret. Nu kommer det att bli ännu svårare.
Föreslår undantagslag
Nemam Ghafouri har träffat yazidiska kvinnor, som var slavar hos IS. Enligt yazidiskornas vittnesmål deltog de utländska IS-kvinnorna i den brutala behandlingen av dem. Ghafouri tycker IS-kvinnorna borde straffas för detta, men i praktiken blir det svårt.
– Jag kunde kalla upp 20–30 yazidiska kvinnor i rätten. De kunde berätta hur IS-kvinnorna höll fast dem medan de blev våldtagna av männen. Av avund klippte IS-kvinnorna håret av yazidiskorna och misshandlade dem. Men sannolikt skulle domstolens slutsats bli att ord står mot ord, förklarar Nemam Ghafouri ilsket.
För henne finns ingen betydande skillnad mellan stridande IS-medlemmar och deras fruar. Det svåra är att skaffa fram bevis som håller.
– Jag önskar att kvinnorna kunde dömas i rättvisa rättegångar i Irak eller syriska Kurdistan.
Men om lokala rättegångar inte lyckas, bör IS-kvinnornas ursprungsländer ta sitt ansvar. Nemam Ghafouri lägger fram ett tämligen radikalt förslag.
– Det behövs en undantagslag. Vi talar här om krigstida förhållanden, och då måste man handla utgående från det. Kanske ni i Finland kunde vara vägröjare, ni har erfarenhet av krigsförhållanden, funderar hon.
Hemtransporter lyckas genom samarbete
Att föra barnen från al-Hol tillbaka till hemlandet kan vara enklare än vad man tror, säger Ghafouri. Själv hjälpte hon till med att återbörda sju föräldralösa barn till Sverige. I samarbete med de lokala kurdiska myndigheterna förlöpte transporten relativt enkelt.
– Barnen fördes från den kurdiska delen av Syrien till Erbil, det irakiska Kurdistans huvudstad. Därifrån flögs de till Sverige, berättar Nemam Ghafouri.
Och hon fortsätter:
– Så fort det finns en misstanke att barnen har koppling till Finland eller Sverige, är det bara att hämta hit dem. Det är inte så viktigt att barnen verkligen är härifrån. Vad skulle väl hända om man tog tio extra barn hit? Vad händer om man ger dem möjligheten till ett normalt liv, i stället för att låta dem vara tickande bomber?
Att avtala om barntransporterna med syriska myndigheter är dock svårare. Om man vill ha hjälp med transporterna från Internationella Röda Korset eller andra biståndsorganisationer, kan det bli problem – ofta samarbetar organisationerna med Syriens regering, noterar Ghafouri.
Även i Finland har det föreslagits att bara barnen skulle tas hem från al-Hol, med sina mödrars medgivande. Men det är ovisst hur de syriska kurdernas administration ställer sig till att barn och föräldrar separeras.
I Sverige har det också diskuterats om ett medgivande som getts under de bedrövliga omständigheterna i al-Hol alls kan betraktas som giltigt.
Men omvärlden måste agera. På den punkten är Nemam Ghafouri bestämd.
– Vi måste acceptera den hårda verkligheten om vi inte vill att mänskligheten ska gå förlorad för gott. Det betyder ändå inte att vi ska bli inhumana, men för barnens skull måste vi inse sanningen.
Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel, skriven av Tom Kankkonen.
Texten är översatt till svenska av Fredrik Palmén och Mikael Schulman.
