I dag inleds rättegången som kan tvinga hundratusentals företag att tänka om gällande hur de hanterar sina europeiska användares personuppgifter. Bakom allt det här ligger en trettioårig österrikisk aktivist.
För åtta år sedan trillade en cd-skiva från Facebook in genom postluckan hos den österrikiska juridikstuderanden Max Schrems.
Den oskyldiga begäran att få ta del av all information Facebook visste om honom blev ett större skolprojekt än Schrems tänkt sig.
Cd-skivan omfattade nämligen 1 200 sidor information om Schrems liv på Facebook. Där kunde han läsa om sidorna han gillade, vilka evenemang han deltagit i och vilka privata meddelanden han hade skickat, skriver Forbes.
Så såddes fröna till Schrems liv som internetaktivist. I dagens läge har han stämt Facebook i olika europeiska domstolar och grundat medborgarorganisationen None of Your Business.
Avgörande rättegång
I dag, på tisdag, börjar EU-domstolen behandla ett av Schrems största åtal.
Om han får sin vilja igenom kommer Facebook och hundratusentals andra bolag att tvingas ändra på sätten de handskas med sina användares personuppgifter.
Facebook och andra bolag flyttar över sina kunders information till områden som ligger utanför EU, bland annat till USA.
Detta görs möjligt av standardavtalsklausuler som har godkänts av EU-kommissionen och det är dem Schrems åtal fokuserar på. Den lagtekniska termen syftar på de avtal som slutits företag emellan.
Egentligen har EU förbjudit information från att flyttas till länder med sämre sekretesskydd.
Enligt Schrems räcker varken de här standardavtalsklausulerna eller sekretessavtalet Privacy Shield, som slutits mellan EU och USA, för att skydda EU-medborgares privata uppgifter från amerikanska underrättelsetjänster.
Därför vill Schrems få ett slut på informationsöverföringen till USA. Facebook är förstås av helt motsatt åsikt, skriver nyhetssajten Techcrunch.
Fällde internationellt avtal 2015
Ursprungligen väckte Schrems åtal redan 2013. Det var då som visselblåsaren Edward Snowden avslöjade att Facebook, Google och andra amerikanska bolag måste överlämna användaruppgifter till de amerikanska underrättelsetjänsterna.
EU har sedan dess stramat åt kraven i sitt informationsskydd. I fjol trädde EU:s dataförordning GDPR i kraft. Förordningen ställer ännu mer krav på den som använder sig av kundernas personliga information.
Schrems åtal har studsat runt mellan EU-domstolar och Irland i flera år. Irland ansvarar för övervakningen av Facebook i EU eftersom företagets europeiska huvudkontor finns där.
Enligt Schrems har Facebook satsat miljontals euro på att sänka hans åtal - utan resultat.
2015 var EU-domstolen av samma åsikt som Schrems - det dåvarande sekretessavtalet mellan EU och USA stred mot EU:s lagar. Domstolsbeslutet tvingade Facebook och tusentals andra företag att förnya sina användarvillkor.
Miljardsummor på spel för företagen
USA och EU tvingades i sin tur komma överens om ett nytt, striktare Privacy Shield-avtal.
Till och med hundratusentals företag, från banker till biltillverkare, flyttar människors privatinformation utanför EU, i skuggan av standardavtalsklausuler, säger Tanguy Van Overstraeten, internationell chef på juridikbyrån Linklaters, till Reuters.
Om EU-domstolen än en gång är på samma våglängd som Schrems måste de här företagen tänka om gällande sin användarsekretess. Beslutet kan komma att påverka internationell affärsverksamhet på miljarder euro.
Överföringen av användarinformationen skulle ändå inte stanna upp helt och hållet. De paragrafer som Schrems ger sig på går att ersätta med andra alternativ i dataförordningen GDPR. Dessa är bara mycket knepigare att anpassa i praktiken, säger Van Overstraeten.
Schrems har också andra järn i elden, oavsett om hans åtal lyckas eller inte. Han har också väckt åtal mot Facebook i sitt hemland, Österrike, eftersom han anser att tjänsten strider mot landets dataskyddslagar.
Artikeln baserar sig på Yle Uutisets artikel Kolmekymppinen itävaltalaisjuristi on piikki Facebookin lihassa - tänään alkaa oikeudenkäynti, joka voi myllätä tuhansien yhtiöiden bisneksen, skriven av Simo Ortamo.
