Adobe har meddelat att de utvecklar en applikation som kan avgöra ifall bilder är editerade eller photoshoppade. Det är inte första gången som företaget bakom Photoshop presenterar en lösning för att tackla oäkta material - som ofta gjorts med deras eget program.
Den nya rogramvaran grundar sig på artificiell intelligens och har utvecklats tillsammans med forskare från University of California Berkley.
Redan för ett drygt år sedan meddelade Adobe att de utvecklat en applikation för att känna igen bilder som editerats genom klonverktyg och innehållsanpassad fyllning.
Då skrev företaget att applikationen var ett svar på de allt mer lättillgängliga editeringsprogrammen. De menar att utvecklingen har lett till att det blivit allt svårare att klargöra ifall en bild är förändrad eller inte.
Den nya applikationen ska speciellt fokusera på Photoshop-funktionen Liquify, som främst används för att förändra personers silhuett, ansiktsdrag och ansiktsuttryck.
- Trots att vi är stolta över den inverkan Photoshop och Adobes andra produkter har haft på världen, erkänner vi dom etiska följderna vår teknologi har orsakat. Tillit till vad vi ser är alltmer viktigt i en värld där fotoeditering är allt mer förekommande - falskt innehåll måste tas seriöst och det är ett alltmer brådskande problem, skriver Adobe i en bloggpost.
Appen, som inte är tillgänglig för allmänheten, är en del i Adobes arbete att bekämpa falskt innehåll, vilket de ser som ett allt större problem.
Adobe säger också att arbetet med att decentralisera bildundersökningen bara har börjat.
Vissa medium har regler
När det gäller journalistik och fotojournalistik finns det klara föreskrifter för vad som är tillåtet, något som inte finns på sociala medier.
Ett talande exempel är National Geographic. Förutom etiska föreskrifter, som bland annat stipulerar att bilderna på ett korrekt sätt ska representera kultur, ekosystem eller natur, har tidningen regler för att gardera sig mot fotomontage.
Det gör dom främst genom att kräva en RAW-fil av varje bild som lämnas in för publicering. RAW-formatet kan beskrivas som bildens digitala negativ. Det är en orörd version av vad kamerans sensor har sett och sparat som bild.
Samma generella föreskrifter gäller för World Press Photo, en organisation som årligen utser de bästa pressbilderna.
Instagram har inga föreskrifter som skulle förbjuda editerade bilder. Snarare tvärtom, fotodelningstjänsten erbjuder en rad filter och lättanvända funktioner för att göra användarnas bilder mer attraktiva.
Fejkbilder är tradition
Problemet med manipulerade bilder har funnits nästan så länge som fotokonsten har existerat. Kända exempel från historien är Röda armen som reser Sovjetunionens flagga i Berlin och Adolf Hitler som lät ta bort Joseph Goebbels ut en bild där han ses tillsammans med filmregissören Leni Riefenstahl.
Hany Farid som är professor i datavetenskap vid Dartmouth College säger till BBC att situationen bara förvärras.
Enligt Farid finns det inte ett enda politiskt val utan fejkade bilder. Då rör det sig vanligen om bilder som är manipulerade för att en kandidat ska se bättre ut.
Det kan även vara frågan om folkmassor eller personer i bilden som förändras. Andra vanliga knep är att öka diversiteten bland åhörare, för att en kandidat inte ska se rasistisk ut, eller klippa ihop bilder för att sätta motståndaren i en negativ dager.
Influencers och semesterbilder
Sociala medier har ändrat på hur vi reser, varför vi reser, vad vi köper och hur vi ser ut. Det finns inga regler för hur mycket man får editera bilderna.
Instagramvänliga miljöer blir populära turistmål, där besökarna tar närmast identiska bilder och laddar upp dem.
Den ikoniska klippan i Norge som heter Trolltungan har gått från ungefär 8 000 årliga besökare 2010 till ungefär 80 000 knappt tio år senare.
I en undersökning från 2018 framkommer det att en tredjedel av unga tycker att semesterbilderna är lika viktiga som själva semestern. Den brittiska influensern Claire Menary medger att livet som influenser ger en förskönad bild av verkligheten.
- Det är viktigt att minnas att influencers bara gestaltar de bästa versionerna av sina liv på sociala plattformer så det finns ett element av icke-verklighet i det, säger hon.
Hon fortsätter med att understryka att det går att hitta och följa personer som ger en korrekt bild av verkligheten.
Vad som förändras i och med Adobes nya program är att vi kan se ifall bilder är photoshoppade. Huruvida personer visar en korrekt bild av sitt liv är något som en applikation inte direkt kan rå på.
