Regeringen Rinne kommer öka antalet familjeplatser i skyddshem från nuvarande 202 till 250, meddelar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP).
Enligt Kiuru innebär det här tilläggskostnader på två miljoner euro årligen.
- För tillfället satsar vi 20 miljoner euro per år på vårt nätverk av skyddshem. Vi vill öka antalet platser genom att öka medlen med två miljoner årligen, säger Kiuru.
I regeringsprogrammet nämns förutom ett ökat antal platser på skyddshem också en ökning av andra stödtjänster för offer som upplever våld i nära relationer.
Programmet bereds av social- och hälsovårdsministeriet samt av justitieministeriet.
Var tredje kvinna har upplevt våld i ett parförhållande
I år har redan 13 personer dött på grund av våld i nära relationer. Gärningsmän är i dessa fall partners, föräldrar, barn eller andra släktingar till offret.
Statistiken är förhandsuppgifter från slutet av juni eftersom en del brott fortfarande utreds av polisen.
Brott mot liv som leder till döden är extrema exempel på familjevåld. Största delen av familjevåldsfallen syns som misshandel i brottsregistret.
Enligt statistikcentralen föll nästan 10 000 personer offer för våld i en nära relation ifjol. Det här är 3,6 procent fler fall än året innan.
Mörkertalet är stort. I en utredning från i fjol uppskattar inrikesministeriet att nästan var tredje kvinna har upplevt våld i ett parförhållande.
- Vi borde ha nolltolerans mot våld i parrelationer, men tyvärr utmärker vi oss globalt i sådan här statistik, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.
Överfulla skyddshem kan få allvarliga följder
I fjol sökte över 5 000 personer hjälp på ett skyddat boende. Jämfört med år 2017 steg antalet kunder med 17 procent, men ökningen behöver inte automatiskt betyda att våldet har ökat.
Bidragande orsaker kan vara att det finns fler skyddshem och att det är lättare att få en plats på ett sådant boende.
Hur det än ligger till så är behovet av fler platser på skyddshem fortfarande stort. Regeringen Sipilä ökade antalet skyddshemsplatser men ändå händer det att hemmen inte kan ta emot alla som söker hjälp.
- Allt för ofta måste vi skicka kunderna till ett annat hem, säger Pia Vähäaho som är verksamhetsledare på den ideella organisationen Huvudstadens skyddshem.
I fjol hände det 36 gånger att alla skyddshem i huvudstadsregionen samtidigt var fulla. I sådana fall skickas de som behöver skydd till Lahtis eller Tavastehus.
I huvudstadsregionen går det ofta att lösa problemen med att skicka en person till ett närliggande skyddshem, men i övriga Finland kan avstånden vara väldigt långa.
De största luckorna i utbudet finns i östra och norra Finland, men det finns behov på tilläggsplatser i hela landet enligt Riitta Särkelä på Förbundet för mödra- och skyddshem.
- Om en person som söker hjälp inte får plats på ett skyddshem kan det leda till väldigt allvarliga följder, i värsta fall till döden, säger Särkelä.
Brist på specialister
Finland har förbundit sig till att förhindra våld och familjevåld i Europarådets Istanbulkonvention från år 2015.
Ett av kraven i konventionen är att höja antalet familjeplatser i skyddshem. Rekommendationen lyder 500 platser, dit vi har en lång väg att gå från våra nuvarande 202.
Under regeringen Rinne kommer vi inte kunna öka antalet platser till 500, bland annat eftersom det är svårt att hitta specialister.
En årlig satsning på 2 miljoner gör ändå att antalet skyddshemsplatser skulle vara 250 i slutet av regeringen Rinnes period.
Riitta Säkelä anser att satsningen är bra, men hoppades på att det skulle handla om fyra miljoner och inte två.
- Med fyra miljoner årligen skulle vi öka antalet platser lite snabbare.
Texten baserar sig på artikeln Hallitus aikoo lisätä turvakotipaikkojen määrää – alkuvuonna 13 kuollut perheväkivallan seurauksena.
