Kan man förstå vad det innebär att okritiskt följa en ledare genom att ta del av predikanten Maria Åkerbloms liv?
Hon var en kvinna som förpassades till mentalsjukhus och satt häktad. Hon var grym mot sina motståndare och god mot sina följare.
Oravais teater lyckas väl i sin uppsättning av väckelserörelsens och den finländska kriminalhistoriens kändaste kvinna, anser Vilhelmina Öhman i sin recension.
Minnet av Peter Snickars
Under liten himmel är skriven av Peter Snickars, som för fyra år sedan gick bort efter en tids sjukdom och lämnade efter sig ett stort hål i teaterfältet i Vasa.
Men hans minne och begåvning lever kvar genom hans texter och pjäser.
Under liten himmel uppfördes på Wasa Teater 2005 med Maria Lundström i rollen som Maria Åkerblom. Jag såg den som trettonåring och pjäsen och berättelsen om Maria etsade sig fast i mig.
Nu på Oravais sommarteater är det Annika Åman som står för bearbetningen och regin. I rollen som Maria Åkerblom ser vi Alexandra Mangs.
Ung sömnpredikant, manipulativ sektledare och senare hunduppfödare
Ida Maria Åkerblom föddes i Snappertuna 1898. Hon levde under fattiga förhållanden och under en svår sjukdomsperiod som tonåring började hon se syner och predika det hon såg och hörde.
Åkerblom fick en hängiven följarskara. Väckelserörelsen fick ett starkt fotfäste i norra Österbotten just före och under inbördeskriget. Under 1920-talet nådde rörelsen sin kulmen.
Maria Åkerblom är den mest kända kvinnan i Finlands kriminalhistoria.
Hon var en mycket omstridd och känd person under sin tid och många har vittnat om hennes starka karisma, manipulativa sidor och förmåga att övertyga folk.
De medlemmar som gjorde uppoffringar, som att sälja allt de ägde och donera pengarna till Åkerblomrörelsen, fick bli en del av den innersta ringen.
Hennes följare blev arresterade efter att ha försökt förgifta, spränga och till sist skjuta länsman Venelius (Anders Österberg) som försökte ställa Åkerblom inför rätta.
Under sitt liv placerades Åkerblom på mentalsjukhus, satt fängslad och försökte rymma flera gånger. Till sist dömdes hon till straffarbete i åtta år för mordförsök.
Efter att Åkerblom hade avtjänat sitt fängelsestraff bosatte hon sig i Villa Toivola i Mejlans i Helsingfors och levde ett lugnare liv som hunduppfödare fram till sin död i februari 1981.
Trovärdiga och charmiga prestationer
Oravais teater har igen använt sig av den fina omgivningen som Kyroboas erbjuder. Kostymerna, av Marina Karppinen, passar i tonerna med omgivningen.
Den vackra musiken, komponerad av Rickard Eklund speciellt för den här uppsättningen, har verkligen funnit tonen i pjäsen.
Ängeln (Moa Gammelgård) är en tuff och närvarande ängel. Även den yngsta medlemmen i ensamblen, Alva Österberg, charmar publiken under hela pjäsen.
I första akten upplever jag att det är en ganska sympatisk Maria Åkerblom (Alexandra Mangs) vi har att göra med. Men i andra akten växer en desto mer maktlysten, girig och osympatisk Maria Åkerblom fram.
Hon är god mot de som följer henne blint och grym mot de som motarbetar henne – vilket Mangs gestaltar väldigt väl.
Pia Simons porträtterar trovärdigt Maiju Vartiovaara – den kvinna vars frihet och självbestämmanderätt stryps och som bedras och förödmjukas.
Man känner verkligen Maijus förtvivlan och bundenhet tack vare Simons skildring.
På grund av hur Maiju Vartiovaara behandlas börjar Axel Sohlberg (Anders Karls), en medlem av Åkerblomrörelsens inre ring, se Marias maktfullkomlighet.
Karls gör en väldigt fin insats som Axel Sohlberg. Jag hoppas man får se mer av honom i framtiden.
Viss interaktivitet med publiken i andra akten är lite krystad och fungerar inte så väl. Men vi har att göra med flera begåvade skådespelare och premiären avslutades med stående ovationer.
Blint följa John, eller Maria
Jag tror Oravais teater med valet av pjäs delvis vill lyfta upp faran i att blint följa en ledare utan att ifrågasätta, tänka kritiskt eller rannsaka sitt inre.
När Åkerblom var som mest aktiv var det oroliga tider i Finland och det fanns en grogrund för radikala rörelser. Den här pjäsen är en kommentar till det rätt polariserade samhälle vi ser just nu.
Jag uppskattar att Oravais teater ger en mångfacetterad bild av Åkerblom.
Hon var sektledare, hon var skyldig till en rad allvarliga brott, hon var manipulativ och paranoid. Men hon motarbetades också av kyrkan och förklarades av flera som galen, troligtvis delvis för att hon var kvinna.
Det är fint att pjäsen som Peter Snickars skrev om sömnpredikanten nu har satts upp på Oravais sommarteater, så att fler människor får ta del av det overkliga och omskakande som var Maria Åkerbloms liv.
Under liten himmel – Berättelsen om sömnpredikanten Maria Åkerblom spelar fram till den andra augusti på Oravais teater.
