Senast våren 2020 ska alla grundskolor i Finland inleda ett första främmande språk redan i ettan. I Åbo börjar man redan i höst.
Många skolor i Finland har redan introducerat ett främmande språk för förstaklassare, men nu går också Åbos skolor in för den här förändringen.
För de finskspråkiga skolorna är det engelska som gäller och för de svenskspråkiga det andra inhemska, alltså finska.
Hoppas att barnen kan lära sig av varandra
Elise Kurtén, som är rektor för Sirkkala skola i Åbo, ser positivt på att barnen börjar tidigare med språkinlärningen.
Att få uppmuntran,och självförtroende, en känsla av att “det här vågar jag”, det är det som är viktigt. Och det tror jag att är lättare att köra in från första början.
Elise Kurtén, rektor för Sirkkala skola
Hon poängterar också att det viktigaste är att man vågar börja prata. Allt måste inte vara grammatikaliskt korrekt i början.
- Den röda pennan är inte viktig, framförallt inte i början.
"Ska definitivt inte vara som en vanlig lektion"
Det är staten och Utbildningsstyrelsen som ligger bakom spetsprojektet med att tidigarelägga språkinlärningen.
Man vill göra det för att öka, utveckla och bredda språkinlärningen inom småbarnspedagogiken.
Kurtén säger att skolorna också med det här uppmuntras att gå lite utanför ramarna.
- Tanken är att det definitivt inte ska vara som en regelrätt lektion. Istället kan man som klasslärare dela in dagen i lite små språkduschar, till exempel inleda dagen med lite sånger på finska, rim och ramsor eller avsluta dagen med att räkna lite på finska.
Tvåspråkiga elever ökar hela tiden
I de svenskspråkiga skolorna i Åbo är tvåspråkiga elever majoriteten och ökar hela tiden, säger Kurtén.
Men fortfarande finns det också flera som kommer från helt svenskspråkiga hem med en svag finska, och en tredje grupp, som finns där emellan, fortsätter hon.
- Det är jätteviktigt att betona att ingen är bättre eller sämre, utan allt beror på vad man har i sin ryggsäck eller ryggmärg när man kommer till skolan. Men finska i Finland är en ganska självklar sak att kunna.
"Vi är vana att höra engelska som inte är perfekt, men inte finska"
Kurtén har tidigare undervisat i finska och också skrivit många finska läroböcker.
För henne är en inspirerande språkmiljö och en positiv inställning till språket otroligt viktigt. Speciellt till finskan.
- Jag har tidigare åkt runt i hela vårt avlånga Svenskfinland och predikat hur viktigt det är, att även finskan får en mer cool status. Vi behöver inte alltså ha den röda pennan framme hela tiden och genast stå där om något inte är grammatikalist korrekt.
Hon jämför det finska språket med engelskan, som människor är mycket mera förlåtande för. Där är det inte så farligt även om man ibland säger lite fel.
Har vi ett barn som går till en grillkiosk och säger “haluan hampurilainen, hampurilaisen eller hampurilaista”, så ska det inte spela någon roll, så länge hen inte får korv med bröd.
Elise Kurtén, rektor för Sirkkala skola
- Det viktigaste är att få barnen att våga prata, säger Kurtén.
Även hemmets roll är viktig i språkinlärningen
Kurtén betonar att hemmets roll är väldigt viktig för att barnet ska få ett intresse av det andra inhemska språket.
- Man ska inte prata med barnet om hur svårt den där finskan var i skolan och hur mycket man själv kämpade med den. Det vad föräldrar säger där hemma om skolan och lärare, det är otroligt avgörande.
Jag brukar säga åt föräldrar att man kan spara vissa snack till lite senare på kvällen när barnen sover.
Elise Kurtén, rektor för Sirkkala skola
Kurtén uppmanar också föräldrar med kanske lite höga krav, att inte själv ta fram den röda pennan i hemmet.
- Det ska man glömma. Vi låter skolan sköta inlärningen. Sedan om man som förälder haft problem med finskan, så kan man ju lära sig på nytt nu tillsammans med barnet, och börja om från början men på ett annat sätt. Det är mitt råd.
