Nya och strängare regler för avfallshantering och återanvändning av avfall som tidigare gått till förbränning träder i kraft nästa sommar inom EU området.
Målsättningen inom EU är att stegvis höja cirkulationsgraden till 55 viktprocent år 2025 och därefter med fem procent vart femte år till 65 procent år 2035. Bioavfall och förpackningsmaterial är de två stora fraktioner som påverkas mest av reglerna, tätorter påverkas mer än glesbygd.
De enskilda medlemsländerna i EU får själva välja de sätt man angriper problemet. I Finland kommer sannolikt fastigheter med 5 lägenheter eller fler i kommuner med över 10 000 invånare att måsta satsa på sortering i sex olika fraktioner.
Idag varierar sorteringskraven mycket i olika kommuner och regioner i landet men ett förenhetligande med allmänna miniminivåer blir resultatet så småningom. En lagproposition i avfallsfrågan borde bli klar i höst.
Monica Lindvall i Jakobstad klarar EU-kraven med glans
Strängare EU- och finska krav är inget problem för Monica Lindvall i Jakobstad. Hon sorterar redan allt förpackningsmaterial som uppstår i hushållet och komposterar bioavfallet. Det blir inte många påsar med brännbart avfall som inte duger till annat för hennes del.
- Vi försöker diska ur det mesta när det gäller förpackningar, förutom kattmatspåsar och fiskförpackningar, de börjar lukta. Jag ligger nog över EU målsättningen redan ,tror Monica Lindvall.
Hon önskar däremot att förpackningsindustrin skulle standardisera förpackningarna bättre så att de lättare kunde gå att stapla i varandra.
Lagberedningen är igång
EU direktivet gällande bättre avfallssortering trädde i kraft för ett år sedan och regeln är att direktiven inom två år skall bli nationell lagstiftning, det vill säga sommaren 2020. En högre grad av cirkulär ekonomi är målet.
Lagberedningen pågår sedan början på året och i höst är det meningen att lagpropositionen skall vara klar. Lagberedningsgruppen leds av miljöministeriet och i den ingår olika intressegrupper som näringslivet, förpackningsindustrin, Kommunförbundet, frivilliga miljöorganisationer med flera.
Lagberedningsgruppen har inte ännu kommit med ett eget förslag men enligt planerna skall ett förslag komma under hösten.
- Det verkar som om insamlingskravet på minimiantalet hushåll som berörs skrivs in i förordningen, det handlar om hus med minst fem lägenheter på orter med fler än 10 000 invånare. Där måste det i praktiken finnas sex olika kärl inklusive bioavfallskärl på gården, säger Tuulia Innala som är specialsakkunnig och Kommunförbundets representant i lagberedningsgruppen.
Tuulia Innala räknar med att det blir en övergångstid på ett par år eftersom det krävs många kärl och transporterna måste arrangeras.
Situationen varierar i olika delar av landet
Ett syfte med lagändringen och förordningen är att förenhetliga situationen. Tuulia Innala säger att man från Kommunförbundets sida gärna skulle ha sett att kommunerna skulle ändå ha fått större frihet att förverkliga målsättningen utifrån sina egna förutsättningar.
Hon är ändå beredd att som Kommunförbundets representant godkänna det hon kallar för en kompromiss. Finlands miljöcentral rekommenderade bioavfallsinsamling från alla hushåll i landet.
Situationen i Österbotten är betydligt bättre när det gäller insamling av bioavfall för nyttoanvändning än på de flesta håll i landet och har varit det i många år på grund av rötning och biogasproduktion.
Bioavfall är en stor del av samhällsavfallet när man räknar viktprocent och EU utgår från vikt när det gäller den cirkulära ekonomin och de procentmål som satts upp..
Som exempel kan nämnas att inom Österbottens avfallsnämnds område gäller idag en gräns på 10 hushåll i ett hus när fastighetsbolaget måste ha skilda kärl på tomten för olika fraktioner som papper, kartong, glas, metall, bio- och energiavfall.
Den siffran placerar regionen någonstans i mitten på skalan i landet , går tankarna i lagberedningsgruppen igenom i lag och förordning blir det siffran fem hushåll i ett bostadsbolag som blir allmän miniminorm i landet.
Staten, kommuner och företag påverkas
Statliga inrättningar, kommuner och företag måste också följa samma regler. Frivilligt har butiker kunnat insamling men planeras att kraven skrivs in i lagen.
- Det här är alldeles nytt och jag anser att det är befogat om alla andra måste sortera, säger Tuulia Innala.
Regionala insamlingspunkter
När kraven på sortering infördes nationellt fick Rinki Oy ansvaret för att förverkliga det produktansvar som industrin och handeln har för insamlingen av förpackningsmaterial. Plast är en viktig del men bolaget är bara ålagt att ha 500 punkter i hela landet.
Frivilligt har bolaget höjt siffran till 600 och enligt Tuulia Innala vid Kommunförbundet kommer det antagligen att bli cirka 1000 i landet småningom.
-Det finns bara en Rinki insamlingspunkt i hela Jakobstad och det är säkert en tröskel för många när man själv måste transportera förpackningsmaterialet till andra ändan av stan, säger Monica Lindvall i Jakobstad som är en ivrig sorterare.
Den här typen av regioninsamling som Rinki står för kan enligt EU:s normer räknas som enskild insamling även om den inte sker vid enskilda hushållet.
- Den andra sidan av saken är att ju närmare användarna uppsamlingskärlen kommer, desto mer stiger kostnaderna. Frågan är hur mycket folk är beredda att betala.Hushållen skall betala kalaset enligt EU:s regler, skattemedel får inte användas, säger Tuulia Innala.
Inget slutligt förslag finns ännu
Det finns ännu inget slutligt förslag från lagberedningsgruppen men enligt Tuulia Innala kommer det under hösten. Gruppen kommer ännu att ha några möten men enligt henne kommer nog stora förändringar att ske nationellt eftersom EU:s målsättningar står fast. Statistikföringen av avfallet måste också utvecklas.
- Det blir också en utmaning att få ordning på mängden mottaget material och den del som inte duger för cirkulation. Det är inte lätt ens i länder som Österrike och Tyskland som är bäst i klassen på området.
