Det talas mycket om 5G och hur den nya standarden kommer att förändra vår kommunikation. Men vad betyder det egentligen? Vilka är riskerna, vad är överord? Vi har kollat.
Först lite basfakta. 5G som också kallas femte generationens mobilnät eller femte generationens trådlösa system är alltså en ny standard som är mångfalt snabbare och förkortar fördröjningen. Det som också kallas lagg.
Det är det som gör att saker du gör på din mobil kan upplevas långsamma, även om du surfar på det snabbaste nätet med den bästa täckningen.
Snabb, snabbare, snabbast
5G kan erbjuda datahastigheter mellan 1 och 10 GB/sekund, vilket är 10–100 gånger snabbare jämfört med 4G-nätverk.
Vad behöver man för det då?
En ny mobiltelefon, för äldre telefoner fungerar inte med 5G.
Men vad händer på platser där 5G-nätet inte är utbyggt ännu?
Då fungerar 5G-telefonen i det nuvarande 4G-nätet.
Det talas också om “sakernas internet” eller Internet of Things (IoT), vad är det?
När fler och fler saker kopplas upp, det så kallade IoT, kommer det att behövas betydligt mer utrymme för att de olika frekvensbanden inte ska bli överbelamrade.
Allt från mobiler till kylskåp och andra prylar slåss redan om utrymmet.
Målet med 5G är att kunna hantera just detta. När EU förra året presenterade sin vision för 5G sade man bland annat att näten ska klara 20 miljarder mänskliga abonnenter och över en biljon internet of things-prylar.
Dessutom ska mobilnäten fungera för markbundna fordon i hastigheter över 500 kilometer i timmen och kunna användas för att positionsbestämma en terminal med en meters noggrannhet.
Ju fler sätt det finns att koppla upp sig och kommunicera, desto bättre med tanke på demokratin
Rasmus Vuori, Aalto-universitetet
Men riskerna då?
I sociala medier och på nätet kan man läsa skräckhistorier om hur strålningen från 5G-nätet skadar människor som befinner sig i närheten av nätets basstationer.
De måste installeras mycket tätare än tidigare eftersom signalen har en högre frekvens och därvid en sämre räckvidd än i 4G.
Laboratoriechef Pasi Orreveteläinen från Strålskyddscentralen suckar. Han medger att det inte är lätt att mota desinformation.
— Enligt vad vi vet idag är den icke-joniserande 5G-strålningen klart mindre än gränsvärdena och ingenting pekar på att 5G skulle vara hälsovådligt.
Det är sant att mobilnätet avger svag värmestrålning, säger Orreveteläinen, men kroppen kan kompensera den ökade värmen.
Det sker genom att förflytta värmen till andra delar av vävnaden med hjälp av blodcirkulation så att skador inte uppstår
Desinformation om faror
Svenska Strålskyddsstiftelsen säger sig vara en insamlingsstiftelse som arbetar för att skydda människor och miljö mot skadliga former av elektromagnetiska fält och elektromagnetisk strålning, exempelvis mikrovågsstrålning från trådlös teknik.
Enligt dem kan vår skärmanvändning öka risken för grön- och gråstarr samt blindhet. Hur kommenterar du det?
— Det är sant att radiofrekvenstrålning och mikrovågor kan förorsaka gråstarr. Men det förutsätter riktigt stark strålning och när vi talar om mobiltelefonnät är strålningen betydligt lägre och i själva verket existerar helt enkelt inte så stark strålning att det skulle ge gråstarr i vår omgivning, konstaterar Pasi Orreveteläinen.
Han tillägger att solens ljus är en mycket starkare optisk strålning som det bättre lönar sig att skydda sig från.
Det finns nog också en gnutta sanning i påståendet att det blåa ljuset från våra datorskärmar kan skada ögonen.
Stress ger huvudvärk, inte mobilen
Enligt en ny forskning vid Tammerfors Universitet är mobilanvändning inte kopplat till varken huvudvärk eller hörselproblem.
Det framkom i en undersökning där man följt 24 000 personer i Finland och Sverige under fyra år.
Resultaten visa att personer som har flest riskfaktorer när det gäller huvudvärk också är de som använder mobiltelefon mest.
— Det är möjligt att en riklig användning av mobiltelefon hör till en upptagen och stressig livsstil, konstaterar Anssi Auvinen, professor i epidemiologi vid Tammerfors universitet.
Det kan också vara bra att minnas att mobiloperatörerna har en skyldighet att utreda den exponering som basstationen åstadkommer innan den tas i bruk. Exponeringen får inte överskrida angivna gränsvärden.
En plattform bland andra
Rasmus Vuori är vicedekan vid Aalto universitetet och undervisar i nya medier. Han borde väl rimligtvis vara entusiastisk inför de nya möjligheter som 5G ger. Låt oss höra.
— Mitt arbete påverkar det egentligen inte så jättemycket direkt, mera indirekt. Jag jobbar med nya medier så 5G är ju en av de plattformar där det nya implementeras, eller den miljö där man gör grejer. Men jag ser det som en av många plattformar.
Är 5G någonting du väntar på?
— Nå jo i princip, men förväntningarna är kanske lite onödigt höga. Det handlar om ha betydligt mera kapacitet i de trådlösa näten än vad vi har idag. Det är den stora skillnaden, säger Vuori.
— Men ur vårt perspektiv är det ännu många steg på vägen innan de riktigt dramatiska förändringarna kan bli verklighet.
Sakernas internet är ju redan verklighet, konstaterar Vuori, det är inte beroende av 5G. IoT har funnits under en längre tid och många av de funktioner det för med sig behöver inte så hög kapacitet.
5G sparar energi
— Däremot är det viktigt att IoT-funktionerna inte använder mycket energi, det möjliggör 5G. På så sätt blir det möjligt med fler IoT funktioner än idag.
Hur man kopplar upp sig är inte den relevanta frågan, menar Vuori.
Det viktiga är att det finns tillräckligt kapacitet. Men om det är en fiberuppkoppling eller om det är trådlöst spelar ingen roll.
Tittar man på Netflix över kabel, trådlöst 5G eller 4G spelar ingen roll. Det intressanta är vilken typs applikationer som kommer att distribueras och hur man kan betala för dem.
— Det är en jätteviktig fråga hur man betalar för sitt filmtittande eller tv-tittande, men det är inte 5G som är dilemmat utan hurdana avtal filmmakare gör med distributionsbolag. Den diskussionen är intressant men den handlar om annat än hurdan kapacitet de trådlösa näten har.
Ännu ett sätt att kommunicera är bra
Ser man det som en demokratifråga är det relevant att det finns många olika sätt att koppla upp sig på - inte bara ett utan tillräckligt många alternativ att komma åt information och framförallt att kommunicera, menar Vuori.
5G är snabbare än 4G på flera olika sätt, både när det gäller energianvändning och latenstid. Att reaktionstiden för hur information går från ett ställe till ett annat blir bättre, det är något nytt.
Och här kommer vi in på den nytta Rasmus Vuoris studerande kan ha av 5G.
Tillämpningsområden är bland annat VR (virtuell verklighet) och AR (förstärkt verklighet) som bägge kräver att reaktionstiden är kort för att slippa laggen som gör upplevelsen sämre.
— Då är det inte nätet som är det viktiga, utan plattformen. Använder man mobilapparat eller headset och hur man gör AR-grejer och kommunicerar över dem. 5G gör det enklare, men det är ändå bara en komponent när man gör AR- och VR-konst.
— Det är lite som att bygga en motorväg med löften om all den trafik som kommer att finnas där, alla bilar som kör där. Den stora frågan är sedan kör där en Tesla, en lastbil eller en motorcykel? Det är det intressanta, motorvägen och 5G utgör bara transportkanalen.
— I analogin om motorväg är strukturen viktig. Motorvägen ska vara sådan att man planerat varifrån man kommer och vart man ska, så att man faktiskt kommer snabbt från det önskade stället till ett annat. Där krävs en hel massa innovationer ännu.
Källor: Headache, tinnitus and hearing loss in the international Cohort Study of Mobile Phone Use and Health (COSMOS) in Sweden and Finland. International Journal of Epidemiology, dyz127, https://doi.org/10.1093/ije/dyz127
