Den nya regeringens budgetmangling blev en finlandssvensk rivstart. Över en miljon euro reserveras för mer pengar till Folktinget, översättning av vårdrekommendationer och en nyuppväckt nationalspråksstrategi. Den gamla långtidsplanen riskerade ett sovjetiskt öde, säger man på Folktinget.
Efter en fyra års paus startar arbetet för det svenska i Finland på nytt. Ungefär så vill SFP framställa de stora satsningar på svenskan som finns i nästa års statsbudget.
Erfarenheterna från de senaste fyra åren förskräcker, speciellt när det gäller att få tala svenska i huvudstadsregionen. SFP verkar nu ha bråttom med att få igång projekten i regeringen. Nu ska det börja hända saker snabbt, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.
- Den här regeringen har haft makten i tre månader, vi håller på att börja verkställa. För att kunna göra det måste man ha pengar, förklarar Henriksson.
God praxis, också på svenska
I veckan som gick fattade regeringen beslut om pengar i budgeten. De pengarna börjar komma nästa år och har reserverats för hela valperioden.
Den största enskilda satsningen är översättningen av de nationella vårdrekommendationerna, "käypä hoito", god medicinsk praxis.
Det handlar om kortfattade sjukdomsbeskrivningar och behandlingsrekommendationer till nytta både för patienter och läkare.
De utarbetas under ledning av den finska läkarföreningen Duodecim, med offentliga medel. Men texterna finns bara till små delar på svenska.
Nu reserverar justitieminister Anna-Maja Henriksson över en halv miljon euro för översättningsarbetet.
Speciellt Åland drabbas när svenskan saknas
- De här texterna har inte tidigare funnits på svenska, och det har skapat mycket bekymmer i det vardagliga livet inom vården, säger Henriksson.
Både patienter och vårdare på sjukhus har varit bekymrade över att alla rekommendationer inte fanns på svenska.
Bland annat på Åland har det varit ett problem. Anna-Maja Henriksson säger sig ha fått flera kontakter om frågan.
- Det är nu ett exempel på saker som kommer att skötas av den här regeringen. Detta efter en fyra års paus, när många svenska frågor till och med har motarbetats i regeringen, förklarar Anna-Maja Henriksson.
"Svenska ögon vid regeringsborden"
Men är den här översättningen en så stor fråga att det krävs behandling på regeringsnivå?
- Man kan ju tycka att det är en liten sak. Det handlar faktiskt om 600 000 euro. Det är pengar som inte finns färdigt i någon skrivbordslåda, utan det behövs anslag till.
Det här är typiskt en sak som SFP är ganska duktigt på att se och lyfta upp, saker som inte fungerar i praktiken, säger Anna-Maja Henriksson.
De ögonen har inte suttit vid regeringsborden nu på fyra år, men nu är de där igen.
Som SFP-ordförande är Anna-Maja Henriksson glad över att Finland nu har en regering som inser värdet av ett tvåspråkigt land och vill stärka svenskan.
- Det finns en förståelse att gå vidare, trots att partierna jobbar med olika intensitet i de svenska frågorna.
"Bra att SFP och andra svenskvärnare sitter i regeringen"
Svenska Finlands Folkting sitter i startgroparna för att förverkliga ett annat storprojekt, den nationella språkstrategin. Projektet får 200 000 euro per år, från och med nästa års budget.
Folktinget får också mera statsstöd för egen verksamhet, efter nedskärningar under den förra regeringens tid. Man har nytta av den nya regeringen, säger folktingssekreterare Markus Österlund.
- Vi har definitivt nytta av att det sitter partier i regeringen som värnar om det svenska. SFP gör det, och det finns också andra, som Socialdemokraterna och Vänsterförbundet, formulerar sig Markus Österlund.
Han ser många skrivningar i regeringsprogram och budget som är "jättebra" för det svenska.
På Folktinget höll man i pennan då en nationalspråksstrategi gjordes senast, under ledning av president Martti Ahtisaari. Men efteråt hände tydligen inte så mycket. Nu är det dags igen.
"Sovjetiska strategier och förskönad redovisning"
Det behövs en strategi för hur vi ska se till att Finland har två levande nationalspråk också i framtiden, säger Markus Österlund. Det är inte längre en garanti att man kan tala svenska i huvudstadsregionen till exempel inom social- och hälsovården.
- Men en strategi bör förnyas och uppdateras, det vet vi. Annars går det som i Sovjetunionen med deras tioåriga långtidsplanering, som inte kontrollerades eller följdes upp.
Till den sovjetiska planeringen hörde också att försköna och förfalska statistiken - har det gått så med svenskheten i Finland?
- Man har förskönat verkligheten genom att säga att allting löser sig bra i Finland, också på svenska.
Behövs praktisk strategi för lång tid
- Ändå vet vi att de paragrafer som ger oss rätt att använda svenska förverkligas ganska dåligt i praktiken, säger Markus Österlund.
Därför behövs ett strategiskt tänkande. Hur kan vi få fungerande servicekedjor i vården, garantera att det finns tillräckligt många svenskkunniga på jobb, ens någon i varje arbetsskift på ett sjukhus.
Markus Österlund kastar bollen till justitieministeriet. Det är där beställningen ska formuleras för vad som är viktigast.
Anna-Maja Henriksson vill få en "användbar" strategi för praktiskt förverkligande hos myndigheterna. Hon påpekar att hon var justitieminister också senast det gjordes en nationalspråksstrategi.
Strategi för två hotade språk
En ganska lång tid har gått sedan 2012, språkklimatet har blivit lite sämre. Det finns många förklaringar till att strategin måste uppdateras.
Henriksson nämner behovet av ett positivare attitydklimat för landets två språk, som visar på fördelarna med att kunna flera språk.
Anna-Maja Henriksson påpekar att det verkligen handlar om två hotade nationalspråk. Också finskan är ett ganska litet språk. Ju mer engelskan tar plats i vårt land, desto svagare blir också finskan.
Det ska också göras ett språkpolitiskt program för de övriga språken, till exempel minoritetsspråken samiska och romska.
- Dessutom har vi det väldigt utsatta finlandssvenska teckenspråket som behöver mycket stöd, påpekar Anna-Maja Henriksson.
Satsning på attitydklimat mot motsträviga
SFP har suttit i opposition i fyra år. I veckan som gick har man försökt visa att man är tillbaka som partiet som får saker till stånd för svensk service i Finland.
Mycket hänger ändå på attitydklimatet, betonar Henriksson. Det kommer säkert forfarande att finnas motsträviga tjänstemän som inte vill eller kan tala svenska eller försvara rätten till svenskspråkig service.
- Men det kommer att finnas en större medvetenhet framöver om varför det är viktigt med svenskan.
Sen får vi fundera på hur man påverkar attitydklimatet. Det är det man ska jobba med i starten, säger Anna-Maja Henriksson.
Segerviss framtidstro
Och det kan vara bråttom, om fyra år finns ju risk för opposition igen.
- Det blir nog mera fart nu på språkfrågorna, och det kommer alla att se, utlovar justitieministern och SFP-ordföranden Anna-Maja Henriksson.
- Vi hade ett kort uppehåll, men före det satt vi i 36 år i regeringen. Ingen vet hur framtiden ser ut. För mig är det viktigt att Svenska folkpartiet åstadkommer resultat.
Det gäller inte i bara språkfrågorna, betonar Henriksson. Det gäller all politik som regeringen för, inom sysselsättning, företag, utbildning.
- Allt hänger ihop. Sen bedömer folket i nästa val. Men nu är nu, och man ska alltid jobba när man har momentum, betonar Anna-Maja Henriksson.
