EU-länderna oroar sig över att en turkisk invasion i nordöstra Syrien kommer att driva ett stort antal människor på flykt mot Europa igen.
Turkiet inhyser för tillfället cirka fyra miljoner flyktingar - de flesta syrier. Enligt turkiska uppgifter finns det 3,6 miljoner syriska flyktingar i Turkiet.
- Flyktingarna togs emot eftersom Turkiet stödde den syriska oppositionen och trodde att Syriens ledare al-Assad skulle falla snabbt - men så gick det ju inte, konstaterar Tom Kankkonen, som är utrikesredaktör på Yle och följer med läget i Turkiet och Syrien.
Enligt Kankkonen var Turkiet aldrig förberett på att flyktingarna skulle stanna så här länge.
Nu har både flyktingarna och flyktingpolitiken blivit mycket impopulärt i Turkiet i takt med att den turkiska ekonomin har hamnat i trubbel och arbetslösheten ökat. Det här har blivit en politisk belastning för president Erdoğan.
- Turkiets president Erdoğan vill bli av med flyktingarna - eller åtminstone en stor del av dem. Nu hotar han Europa med att "öppna portarna" för att få mer pengar av EU, säger Tom Kankkonen.
Redan nu har allt fler flyktingar och migranter börjat anlända till de grekiska öarna.
- Om det här är en medveten politik eller bara ett resultat av att allt fler vill bort från Turkiet vet vi inte just nu, säger Kankkonen.
Rädsla för Turkiets planer på att flytta flyktingar tillbaka till Syrien - kurderna befarar "etnisk rensning"
Turkiet planerar att "återbörda" cirka två miljoner syriska flyktingar till en korridor strax innanför Syriens gräns.
Ungefär en miljon kurdiska invånare bor redan nu på samma område, och de är nu rädda för etniska konflikter och fullskaligt krig.
Det här handlar inte om att folk skulle flytta hem. De skulle flytta till någon annans hem
Kankkonen konstaterar att det finns många problem med Turkiets stora plan på att skapa en så kallad säkerhetszon i norra Syrien dit president Erdoğan vill skicka cirka dessa två miljoner syrier.
- Det här handlar inte om att folk skulle flytta hem. De skulle flytta till någon annans hem. Det område som Turkiet har för avsikt att invadera bebos till största del av kurder. De som Turkiet vill skicka dit är nästan uteslutande araber. Antingen måste man "etniskt rensa ut" kurderna eller så riskerar man svåra spänningar.
Enligt Kankkonen har Turkiet visserligen sagt att man ska bygga nya bostäder för de återvändande. Men projektet kostar, och Erdoğan tror antagligen att ett EU som är uppskrämt när det gäller flyktingar vill betala i utbyte mot att han ser till att flyktingarna hålls borta.
Kankkonen konstaterar att problemet är att allt fler kan tänkas fly om alternativet är att utvisas till en osäker framtid i Syrien.
- Det här ser man redan nu med en annan grupp. Det finns närmare 200 000 afghanska flyktingar i Turkiet och de är rädda för att utvisas till Afghanistan där ju läget blir bara sämre och sämre. Just nu är de den största gruppen bland de som anländer till de grekiska öarna.
Kankkonen påpekar att det faktiskt också finns en hel del turkiska flyktingar.
- Absurt nog kommer det ju också flyktingar från Turkiet som är turkiska medborgare på flykt undan Erdoğans regim. Enligt EASO anlände i fjol 24 000 personer till EU, Norge och Schweitz.
Grekland har blivit huvudingång till Europa igen
Grekland har åter blivit en huvudingång till Europa för flyktingar som flyr krig och fattigdom i Mellanöstern, Asien och Afrika. Enligt FN:s uppgifter har det hittills i år anlänt närmare 45 600 människor över havet.
EU:s inrikesministrar samlades nyligen för att diskutera migration, bland annat fördelningen av ansvaret för de migranter som tar sig över Medelhavet.
- I Grekland har antalet flyktingar ökat med 240 procent från maj till i dag. Ni kan föreställa er vilken utmaning det är, sade Greklands migrationsminister Giorgios Koumoutsakos.
EU befarar en upprepning av flyktingströmmen 2015
Allt fler flyktingar använder sig av den så kallade östra medelhavsrutten från Turkiet till Grekland.
Tyskland ser en risk för ett kaotiskt inflöde av flyktingar i Europa - påminnande om det som skedde 2015 då EU stod helt handfallet och oförberett. Då kom närmare en miljon migranter till Europa - en stor del av dem till Tyskland.
EU befarar nu att en turkisk invasion i Syrien leder till att flyktingarna söker sig till Europa för att undvika att bli tvingade tillbaka till sitt hemland Syrien där förhållandena är allt annat än stabila.
Men EU är splittrat i frågan, och få länder vill vara med och dela på ansvaret.
Turkiets grannländer Grekland, Bulgarien och Cypern är oroade och vädjar i ett gemensamt initiativ (Eastern Mediterranean Migration Route Initiative - EMMI) till hela EU om stöd.
Enligt EMMI måste EU nu reagera på den här nya utmaningen och satsa mera resurser på länderna i det östra Medelhavsområdet, och också på Turkiet.
Tyvärr ser det inte bra ut på kort sikt
Turkiet har redan länge beklagat sig över att ha fått för lite pengar av EU i utbyte mot att Turkiet tar emot flyktingar från Syrien.
- Tyvärr ser det här inte bra ut på kort sikt. En bestående lösning på krisen i Syrien vore ju positiv utgång, men i och med Turkiets intrång riskerar det bli problem i ett av de lugnaste områdena i Syrien - ett område där det visserligen har utkämpats hårda strider mot IS, men där har det har funnits ett stort lugnt område, säger journalisten Tom Kankkonen.
Källor: Euractiv, EASO, Reuters
