Den här veckan är det höstlov, ett höstlov som i år för första gången har utlysts till läslov av litteraturorganisationer i Finland och med stöd från kulturministern.
På Vasa stadsbibliotek håller Kasper Hjelt i boken Katten Nils. Bästa barnvakten.
Med läslovet vill man uppmana elever och familjer att tillbringa sina lediga dagar i böckernas värld.
– Den här boken är bra för den innehåller humor och man förstår själva poängen.
Den här veckan har han höstlov som i år också kallas läslov och under lovet ska han försöka läsa mycket. Han berättar att han oftast brukar läsa fantasyböcker och faktaböcker.
– Jag läser ganska mycket, ungefär 40 procent av min tid.
Han berättar att när han läser försvinner han in i bokens fantasivärld.
– Då vill jag bara läsa mera. Och när jag måste lämna bokens värld efter några timmar känns det inte bra, då känns det som att jag just började.
Läsambassadörer
I Finland jobbar två läsambassadörer med att förbättra läsfärdigheten hos svenskspråkiga barn.
Bland annat Pisa-resultaten visar att läsfärdigheten hos barn i svenskspråkiga skolor ligger på en lägre nivå än hos barn i finskspråkiga skolor.
Modersmålsläraren Amanda Audas-Kass är en av läsambassadörerna.
– Vi jobbar för att fler barn och unga i Svenskfinland ska läsa mer. Vi pratar med föräldrar, pedagoger och med barnen och de unga och försöker uppmuntra till läsning.
På sina möten i skolorna har Audas-Kass sett att intresset för läsande är väldigt varierande.
– I samma klassrum finns det barn som har helt olika attityd till läsning. Vi har dem som läser hela tiden, frivilligt, så fort de bara får och vi har de här som aldrig någonsin väljer att läsa om det är frivilligt. Att hitta sätt att prata om läsning som sporrar dem alla är jätteroligt och jätteutmanande.
”Inte coolt att läsa”
Undersökningar har visat att speciellt pojkar läser lite och Audas-Kass har erfarit samma skillnader i pojkars och flickors läsande.
– Det verkar vara så att det inte anses vara coolt att läsa som pojke och den attityden är jättesvår att ändra på, men vi gör vårt bästa.
Att läsningen är viktig är läsambassadörens viktigaste budskap. Audas-Kass har många exempel på vilka positiva effekter läsningen har.
Bland annat utvecklar läsningen hjärnan, koncentrationsförmågan, empatin och stresshanteringsförmågan.
– Vi sover bättre och vi mår bättre. För att inte tala om vilken inverkan läsningen har språkligt.
Så vi ger barn och unga ett bra verktyg att leva livet med om vi ger dem läsningen.
Större ordförråd
Audas-Kass säger att ordförrådet är en viktig del av att vara människa eftersom vi tänker och kommunicerar med varandra med språket.
– Forskning visar att en sjuttonåring som har läst mycket har ett ordförråd på ungefär 50 000 ord, medan en sjuttonåring som inte har läst har ett ordförråd på ungefär 15 000 ord. Det är extremt stor skillnad. Så vi ger barn och unga ett bra verktyg att leva livet med om vi ger dem läsningen.
De korta texterna man läser på telefonen är enligt Audas-Kass också viktiga.
– De är en viktig del av att vara läskunnig i dagens värld, men den långsamma djupläsningen är också viktig eftersom vi fortfarande behöver kunna fokusera och fördjupa oss i en text.
Föräldrarna bästa modellen
Inför läslovet tipsar Audas-Kass om att den bästa inspirationen för barn är läsande föräldrar.
– Det spelar egentligen ingen roll om du säger att det är viktigt att barnet läser, om barnet aldrig ser att du läser kommer det inte riktigt att köpa att det är viktigt.
Kanske du behöver ge av din egen tid och hjälpa barnet in i berättelsen
Audas-Kass tipsar om att man som förälder kan uppmuntra läsningen på olika sätt.
– Kanske man kan skapa mysighet kring läsningen? Kanske man kan läsa till popcorn och chips så att det inte alltid är till filmkvällarna de plockas fram.
Dessutom kan man ta med barnet till biblioteket och titta vad som finns i hyllorna.
– För det barn som har jättesvårt att komma i gång så kanske du behöver ge av din egen tid och hjälpa barnet in i berättelsen genom att läsa några kapitel eller till och med hela boken högt för barnet.
