Varje år sker det cirka en halv miljon jordskalv. Största delen är förstås väldigt svaga och märks inte. Men de kraftigaste kan orsaka stora skador och kräva dödsoffer. Vad är det egentligen som händer när marken vibrerar?
Läs vårt Jordbävnings-ABC och se på videon Jordbävning på 90 sekunder så lär du dig mycket om jordskalv.
A som i anticentrum
Epicentrum är den plats på jordytan som ligger rakt ovanför det ställe där jordbävningen sker. Alltså ovanför det ställe där den första rörelsen äger rum i jordskorpan. Anticentrum är den punkt som ligger diametralt på motsatt sida av jordklotet.
B som i bristningar
Bristningar i jordens inre orsakar jordbävningar. När kontinentalplattor gnids mot varandra byggs en spänning långsamt upp. En jordbävning uppstår när spänningen släpper och plattorna rör på sig. På jordytan är bristningar i marken och skakningar den vanligaste konsekvensen av jordskalv.
C som i Charles Richter
Charles Francis Richter(1900-1985) var en amerikansk fysiker och seismolog som utvecklade Richterskalan som anger styrkan hos jordbävningar.
D som i dödsoffer
De krafigaste jordbävningarna kan kräva hundratusentals dödsoffer. De flesta jordskalv är lyckligtvis ändå svaga och märks inte. Årligen sker cirka 120 starka jordbävningar på över 6 på Richterskalan. Antalet dödsoffer på grund av jordbävningar varierar mycket från år till år. 2004 dog nästan 300 000 personer på grund av jordskalv. År 2014 var siffran 756.
E som i eldringen
90 procent av världens jordbävningar sker vid den så kallade eldringen som omger Stilla havet. Eldringen är egentligen inte en ring utan snarare en 40 000 kilometer lång hästsko som sträcker sig från Sydamerikas sydligaste spets, upp genom Chile, Mexiko, den amerikanska västkusten och Alaska, över Berings sund, genom ögruppen Aleuterna och ned mot Japan och Nya Zeeland. Inom eldringen finns det 452 vulkaner och det värsta är att hälften av världens befolkning bor längs med eller nära den.
Här kan du läsa mera:Eldringen, jordskalvens och vulkanernas rike
F som i förskalv
Ibland uppstår mindre förskalv som blir kraftigare och kraftigare före det egentliga huvudskalvet. Stora jordskalv följs alltid av en rad efterskalv. De olika skalven kallas alltså förskalv, huvudskalv och efterskalv.
G som i Giuseppe Mercalli
Giuseppe Mercalli var en italiensk vulkanolog och katolsk präst. Han skapade år 1902 Mercalliskalan som är en är en konkurrerande skala till Richterskalan. Mercalliskalan används för att mäta en jordbävnings intensitet genom att bedöma dess effekter på människor och byggnader.
Den första Mercalliskalan var en version av Rossi-Forel skalan, som var baserad på människors subjektiva upplevelser av en jordbävning. Det var en tiogradig skala som utvecklades av italienaren Michele Stefano de Rossi och schweizaren François-Alphonse Forel.
Mercalliskalan har utvecklats flera gånger för att ta hänsyn till ändrade former för byggnader, vägar,broar och dammar osv. Därför talar man ofta om modifierad Mercalliskala (MM-skala).
Skillnaden mellan Richterskalan och Mercalliskalan är alltså att Richterskalan beskriver jordbävningens styrka, medan Mercalliskalan beskriver jordbävningens katastrofgrad, alltså jordbävningens effekter på människor och byggnader.
H som i hypocentrum
Jordbävningens hypocentrum eller fokus är den punkt djupt nere i marken där jordbävningen utlöses. Epicentrum är den punkt på jordytan som är rakt ovanför hypocentrum.
I som i Indiska oceanen
Jordskalvet och tsunamin i Indiska oceanen på annandag jul 2004 var en av de värsta naturkatastroferna i historien. Tsunamin skördade 220 000 - 300 000 dödsoffer och den orsakades av en kraftig jordbävning på havsbottnen. Jordbävningen var med sina 9,3 på Richterskalan den tredje kraftigaste jordbävningen någonsin. Den energi som frigjordes vid jordbävningen motsvarar enligt vissa beräkningar 23 000 Hiroshima-bomber.
J som i jordbävning, jordskalv och jordstöt
Jordbävning är en plötslig, kraftig förkastning eller brott i jordskorpan, som orsakar skalv i marken, efter att spänning som byggts upp i jordskorpan plötsligt släpper. Jordskalv är synonym till jordbävning. Jordstöt är en enstaka stöt vid jordbävning.
K som i kontinentalplattor
Jordskorpan består av åtta större och flera mindre kontinentalplattor som sitter ihop som ett pussel. Värmen som finns i jorden håller plattorna i rörelse. Jordbävningar uppstår när plattorna krockar med varandra, åker ifrån varandra och gnids mot varandra. De stora kontinentalplattorna är Stillahavsplattan, Nordamerikanska , Eurasiska, Afrikanska, Antarktiska, Indoaustraliska och Sydamerikanska kontinentalplattan, samt Nazcaplattan.
L som i Loke
Loke var i nordisk mytologi en av asagudarna. Han var en vacker, ond och listig jätte, som kunde förvandla sig till vad han ville och ändra både gestalt och kön.
Som straff för att ha dödat jätten Tjatse sattes en giftorm ovanför Lokes ansikte. När ormgift droppade i Lokes öga, vred han sig så kraftigt av smärta att han orsakade jordskalv.
I grekisk mytologi var det Poseidon som orsakade jordbävningar.
I Finlands nationalepos Kalevala liknar beskrivningen av kampen mellan Väinämöinen och Joukahainen en kraftig jordbävning: “Sjöar sjöd och jorden skälvde, kopparbergen gick i vågor, fasta hällar for i stycken, klippor brast med brak i bitar, stenar sprack på alla stränder.”
M som i magnitud
Ordet magnitud kommer från latinets magnitudo och betyder styrka eller storleksklass. Magnitud används inom geofysiken för att beskriva jordbävningens styrka, huvudsakligen enligt Richterskalan.
Utöver Richterskalan finns också flera andra skalor, till exempel den nyare momentmagnitudskalan som främst används i samband med forskning.
Inom astronomi klassas stjärnans ljusstyrka enligt magnitud.
N som i naturkatastrof
Naturkatastrof är ett begrepp som används när ett naturfenomen har stor negativ påverkan på miljö och samhälle. Förenta nationerna,FN, har delat in naturkatastroferna i tre kategorier efter dess orsak.
Geologiska naturkatastrofer är kopplade till markytan, berglagren och jordens inre. Bland annat jordbävningar, vulkanutbrott, och tsunami är geologiska naturkatastrofer.
Hydrometeorologiska naturkatastrofer kan kopplas till vind och vatten,t.ex. orkaner, tromber, skogsbränder och översvämningar.
Biologiska naturkatastrofer är sjukdomar och epidemier som drabbar människor, djur och växter. Ett exempel är Spanska sjukan, en allvarlig influensaliknande pandemi som drabbade 500 miljoner personer runt om i världen. Spanska sjukan krävde 20 - 100 miljoner dödsoffer.
O som i otroligt djup
Djuphavsgravar och bergskedjor bildas när kontinentalplattorna trycks under varandra (subduktionszon) eller pressas ihop. Marianergraven är världens djupaste djuphavsgrav. Gravens maximala djup är 11 034 m under havsytan.
P som i plattektonik
Enligt plattektonikteorin består jordens yttersta del av två lager. Den hårda, starka och ganska oelastiska litosfären ligger ovanpå den flytande astenosfären. Litosfären är uppdelad i ett antal separata plattor, vilka "flyter" på den vätskeliknande astenosfären. Jordens kontinentalplattor rör sig i förhållande till varandra och bildar nya kombinationer.
För 400 miljoner år sedan kolliderade till exempel kontinenterna Laurentia (nuvarande Nordamerika) och Baltika (nuvarande Skandinavien). I kollisionen bildades bergskedjan Skanderna. Då var bergen i Skandinavien lika höga som nuvarande Himalaya, men med tiden har bergen slitits ned av erosionen.
Q som i Quetta
Den 31 maj 1935 skakades staden Quetta i Pakistan av ett jordskalv med magnituden 7,7.
Sammanlagt dog 30 000 - 60 000 personer i jordbävningen som var en av de värsta i Sydasien någonsin.
R som i Richterskalan
Richterskalan anger styrkan hos jordbävningar i måttet magnitud. Richterskalan är logaritmisk, det vill säga varje helt steg på skalan motsvarar en tiofaldig ökning av skakningen. Magnituder beräknas ur ytvågor eller primärvågor som uppkommer vid jordbävningen och betecknas Ms respektive mb.
Richterskalan är den mest kända av de olika skalorna som mäter styrkan på en jordbävning. För forskning används momentmagnitudskalan vilken mer direkt speglar den energi som utlöses vid ett jordskalv. Mercalliskalan beskriver jordbävningars intensitet genom att bedöma dess effekter på byggnader och människor.
S som i seismograf
Med en seismograf kan man mäta jordbävningars styrka och läge. Det grekiska ordet seismos betyder “skakning” eller “jordbävning”.
Den första kända seismografen är från 100-talet e.kr. Den byggdes av en uppfinnare vid namn Zhang Heng, och med hjälp av den kunde man avgöra i vilken riktning en jordbävnings epicentrum låg, på upp till 500 kilometers avstånd.
T som i Tsunami
Tsunami är en havsvåg eller flodvåg som orsakas seismisk aktivitet (jordbävningar, vulkanutbrott och jordskred) på havsbotten. Tsunamivågor är inte nödvändigtvis värst höga alls då de är längre ut till havs. Du märker inte nödvändigtvis av dem då de passerar din båt mitt ute på havet.
Tsunamivågor växer i höjd då de närmar sig land och kommer in på grunt vatten. De kan orsaka stor förödelse och många dödsoffer när den når land som till exempel tsunamin som inträffade den 26 december 2004 i Indiska oceanen.
Också i norra Europa har vi sett stora tsunamivågor. Strax efter slutet av den senaste istiden, för cirka 8000 år sedan, skedde ett stort undervattensskred utanför Norges kust. Omkring 3 400 kubikkilometer material rasade nedför kontinentalbranten Storegga och gav upphov till den kraftigaste tsunamin i norra Europas historia. Storeggaskredet skapade tsunamivågor som nådde 40-50 meters höjd i de norska fjordarna.
U som i undvik hissar
En jordbävning kan vara i ungefär en minut, ibland är den kortare. Du ska snabbt söka skydd, men rusa inte. Många skadar sig när de försöker ta sig in eller ut ur byggnader.
Om du är inomhus lönar det sig att ta skydd vid dörröppningar under bärande väggar, under ett bord eller en säng och skydda ditt huvud. Undvik hissar och trappor. Håll dig borta från fönster, höga möbler, speglar, kristallkronor och stora kablar. Om du är utomhus ska du hålla dig borta från höga byggnader och dylika strukturer. Om du är i en bil ska du stanna bilen vid sidan av vägen på en så öppen plats som möjligt. Vänta i bilen tills skalvet upphör.
Här kan läsa mer om saken: Vad ska man göra om en jordbävning inträffar?
V som i vulkaner
Både vulkanutbrott och jordbävningar beror på kontinentalplattornas rörelser och bidrar till jordytans ständiga ombildning. Vulkaner förekommer ofta på ställen där kontinentalplattorna glider ifrån varandra. På dessa ställen är jordbävningar inte lika kraftiga.
Men vulkaner beror inte alltid på kontinentalplattornas rörelser. Till exempel på Hawaii bildas vulkaner ovanför mantelplymer bestående av uppåtstigande magma, s.k. hetfläckar.
Som samlingsbegrepp för att beskriva den levande jordskorpan (vulkaner och jordskalv) brukar man säga att jorden är geologiskt aktiv.
Namnet vulkan kommer från den romerske guden Vulcanus, som var eldens, blixtens och smideskonstens gud.
X som i jordbävningen i Shaanxi
Jordbävningen i Shaanxi i nordvästra Kina den 22 januari 1556 är den dödligaste jordbävningen någonsin. 830 000 personer omkom i jordbävningen. Efterskalv pågick i cirka ett halvår efter katastrofen.
Y som i ytterst kraftig jordbävning
En ytterst kraftig jordbävning som kan nå över 9,0 på Richterskalan kallas Mega-thrust-jordbävning. Jordbävningen i Japan år 2011 är ett exempel på en sådan. Den gången var orsaken att Stillahavsplattan gled under Eurasiska plattan.
År 1960 registrerades i Chile en jordbävning med magnituden 9,5 på Richterskalan. Det var den kraftigaste jordbävningen som någonsin registrerats.
I Kalifornien uppstår spänningar vid San Andreas-förkastningen när Stillahavsplattan och Nordamerikanska plattan möts. Området i fråga är väldigt utsatt för jordbävningar. Det mest destruktiva skalvet i USA:s historia inträffade 1906. Det ödelade stora delar av San Francisco och skördade mer än 3 000 människoliv, med 225 000 skadade. Exakt när nästa stora skalv, "the big one" kommer att inträffa är omöjligt att förutspå, men det kan i princip ske när som helst.
Men hur kraftiga jordbävningar är möjliga? Richterskalan har ingen övre gräns, men i praktiken är jordskalv på över 10 på Richterskalan mer eller mindre omöjliga. Undantaget skulle vara en meteorit i kilometerklassen som slår ned och får jordskorpan att skaka våldsamt.
Z som i jordbävningszoner
Jordbävningar uppkommer när kontinentalplattorna krockar med varandra (kollisionszon),åker ifrån varandra (spridningszon) och gnids mot varandra (transform förkastningszon). Där plattorna krockar med varandra sker de största jordbävningarna.
Å som i långfredagsskalvet i Alaska
Fredagen den 27 mars 1964 inträffade långfredagsskalvet i Alaska. Det var med sina 9,2 på Richterskalan den tredje kraftigaste jordbävningen som någonsin registrerats. Den stora jordbävningen i Alaska orsakade stora materiella skador och 131 personer dog. Antalet dödsoffer kan anses vara lågt för en jordbävning av den storleken.
Ä som i Jordbävningen i Alajärvi
Jordbävningen i Alajärvi den 17 februari 1979 rapporterades ha magnitud 3,8 och är den kraftigaste jordbävningen i Finland som uppmäts. Jordskalvet kallades “Väinön värinä” (Väinös vibration) eftersom jordbävningen skedde på Väinös namnsdag.
Ö som i Östafrikanska riftsystemet
Östafrikanska riftsystemet eller Östafrikanska gravsänkesystemet, är ett mycket aktivt geologisk område som är utsatt för jordbävningar och består av förkastningar, gravsänkor och horstar. Den afrikanska kontinenten kommer med tiden att splittras längs Östafrikanska riftsystemet, så att Afrikas östliga delar bildar en egen kontinent.
