Felicia Margineanu kallar sig social entreprenör och strateg inom sociala medier. Hon arbetar i dag för att öka medvetenheten om hur vi framställer oss själva i sociala medier och varför vi gör det på ett visst sätt. Hon vill stärka speciellt unga tjejers självkänsla.
Det var frustration över att Sverigedemokraterna valdes in i Sveriges riksdag år 2010 som fick den då 17-åriga Felicia Margineanu att via Facebook uppmana folk att möta henne dagen efter valet på Sergels torg i Stockholm.
Uppropet gick ut på att visa att de trodde på ett bättre Sverige och att unga inte borde behöva vänta tills de är aderton år för att få möjlighet att påverka genom att rösta. Tiotusen personer slöt upp.
– Den dagen förändrade mitt liv. Det var då jag började ifrågasätta samhället och fundera på min egen roll som ung kvinna och på vilka krafter och möjligheter det finns i sociala medier. Det var där min resa tog fart.
Känn ditt egenvärde
I dag föreläser Felicia Margineanu för vuxna som arbetar med unga och håller fotokursen ”OhSnap! Sweden” för unga tjejer.
Kursen fäster uppmärksamhet på normer, mediekritik, fotoretuschering samt sexuell objektifiering och fotografering med genusperspektiv.
Även om hon vill öka medvetenheten om sidor av sociala medier som påverkar självkänslan negativt, så ser hon också många goda sidor hos sociala medier.
Sociala medier kan användas för att skapa demokrati, opinionsbildning, för att påverka samhället och för att främja kreativitet.
– Vi lever i ett samhälle som är väldigt digitalt. På ett dygn laddas det till exempel upp många tiotals miljoner bilder på Instagram. Då kan man fundera på vilken typ av bilder vi ser.
Vill väcka medvetenhet
För Felicia Margineanu handlar det om att väcka en medvetenhet - att vi ska våga tänka till en extra gång.
Hon vill att man ska känna sitt egenvärde och inte falla alltför mycket in i att börja jämföra sig med andra. Felicia Margineanu påpekar att en orsak till psykisk ohälsa är just att man jämför sig med andra.
Felicia Margineanu är också fotograf och hennes passion för fotografering startade redan när hon var tolv år. Nu kombinerar hon sina två stora intressen, att öka medvetenheten och självkänslan med passionen för fotografering.
– För mig handlar det om att använda kameran som ett verktyg för att stärka ungdomar och att ge dem en plattform för att uttrycka sig som de kanske inte hade från tidigare.
I dag går majoriteten runt med en smarttelefon i fickan.
– Om jag då kan stärka förståelsen för att det är ett maktverktyg så tror jag att vi också kan få ett skifte i hur de tänker och känner kring sig själva och samhället.
Unga tjejer söker bekräftelse via utseendet
Vad ser då Felicia Margineanu i de selfies som unga tjejer lägger ut på sociala medier i dag? Hon konstaterar att det är väldigt olika hur bilderna ser ut. Det beror på tjejernas ålder, var de bor, olika kulturer med mera.
En del tjejer är också mer extroverta än ändra. Men det normativa är ofta utseendet och mycket handlar om att söka bekräftelse utifrån sitt utseende.
– Redan i tidig ålder har man uppfattat att det är viktigt med kommentarer som "vad fin du är" och "vilken fin klänning du har".
Tjejer är mer medvetna nu än för fem år sedan
Felicia Margineanu
Även om det ofta är selfies som unga tjejer lägger ut på sociala medier och även om de ofta gör en omedveten objektifiering av sig själva – och det är något man även kan se hos vuxna – så tycker sig Felicia Margineanu ändå se en förändring.
– Nu har jag utbildat och jobbat med tjejer i fem år och de är mer medvetna nu än för fem år sedan.
Vad skulle hända om du lägger upp något du är stolt över?
Under fotokursen ”OhSnap! Sweden” brukar Felicia Margineanu ställa frågor till deltagarna kring vilken känsla de upplever när de fotar sig själva. Och vad skulle hända om de lade upp något de är stolta över eller en insikt de har fått eller en idé de har?
– Och sedan frågar jag hur de i bild kan porträttera sin tanke eller åsikt. Det handlar inte om att man inte ska få ta selfies eller lägga upp foton på sig själv. Det jag vill är att de ska identifiera vilken deras känsla är när de fotar sig själva. Och vad är syftet när de laddar upp bilden?
Känner man sig otillräcklig och ful och lägger upp en selfie för att få bekräftelse, då ska man kanske reflektera lite, anser Felicia Margineanu.
– Men om du känner dig ”empowered” och stark och älskar det du gör, och lägger upp en snygg bild på dig själv och du älskar dig själv, då har vi ett skifte i känslan kopplad till bilden. Det är väldigt stärkande att lära sig fotografera sig själv på ett stärkande sätt.
Killarna då?
– Killar har andra typer av normer som de kämpar med. De är inte så mycket inne på Instagram utan mera på Snapchat. Det är en annan typ av användning av sociala medier. Det ska gå fort.
Felicia Margineanu anser att killar självklart också behöver ett medvetande kring sin självkänsla och självbild, men man måste använda olika metoder för killar och tjejer.
Också när det gäller killar ska man fråga vad de känner när de laddar upp en bild. Om du känner dig otillräcklig eller vill hävda dig, så ska du kanske reflektera över vad du vill förmedla.
Hurudan ska en tjej/kille vara?
I Felicia Margineanus arbete med ungdomars självkänsla brukar hon använda sig av övningen Man box and Woman box, en amerikansk metod som hon själv vidareutvecklat.
Övningen synliggör normer kring män och kvinnor. De ska fylla i vad de har sett, hört, tror eller anser att en kvinna respektive man ska eller bör vara.
– Då skriver många att en kvinna ska vara smal, ha långt hår och smink, vara lugn, hjälpsam och ha bra betyg. En kille ska ha muskler, många tjejer, vara rik och framgångsrik.
– Utanför rutan ska de skriva hur man ser på en kvinna eller man som bryter mot normerna. Det första som de flesta skriver på kvinnor är ordet hora och på män ordet bög.
Hur ser man på en kvinna eller man som bryter mot normerna? Det första som de flesta skriver på kvinnor är ordet hora och på män ordet bög
– Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men om unga ser på sig själva och andra på det här sätter, har vi då verkligen kommit så långt? säger Felicia Margineanu.
