Det råder något av ett maktvakuum i Bolivia efter att president Evo Morales avgick på söndagen, på uppmaning av arméchefen. Morales själv och andra latinamerikanska vänsterledare menar att han störtades i en kupp. Mexiko erbjuder honom asyl.
FN:s generalsekreterare António Guterres är djupt oroad över situationen i Bolivia och uppmanar alla parter att avstå från våld och att försöka minska spänningarna. Det meddelade hans talesman Stephane Dujarric natten till måndagen.
På en del håll i huvudstaden La Paz ska folkfesten ha övergått i sammandrabbningar sent på söndag kväll, enligt nyhetsbyrån Reuters och en del byggnader stod i brand.
President Evo Morales kom med sitt avgångsbesked i ett tv-tal på söndagen, efter att både militär- och polisledningen hade uppmanat honom att lämna presidentposten.
- Jag avgår för att mina kolleger inom socialistpartiet inte ska behöva utstå mer hot, förföljelse och våld, sade Evo Morales i tv-talet.
Senare uppgav Morales att han var offer för en kupp och att polisen nu var ute efter att gripa honom. Enligt landets högsta polischef Vladimir Yuri Calderon stämmer det inte. Däremot har en lång rad medlemmar av Bolivias valkommission gripits.
Brittiska Labourledaren Corbyn försvarar Morales
En lång rad latinamerikanska vänsterledare har tagit parti för Morales och betecknar det som hänt som en statskupp. Bland dem Venezuelas president Nicolás Maduro, Nicaraguas och Kubas regeringar, Argentinas nyvalde president Alberto Fernandez och Brasiliens tidigare president Lula da Silva.
Men också Labourledaren Jeremy Corbyn i Storbritannien tycker att det är "motbjudande" att se Morales, som fört med sig så stora sociala framsteg, tvingas bort av militären.
"Jag fördömer den här kuppen mot det bolivianska folket och ställer mig bakom dem för demokrati, social rättvisa och självständighet", skriver Corbyn.
Mexiko erbjuder Maduro asyl
På Twitter erbjöd Mexikos utrikesminister Marcelo Ebrard Maduro asyl, ifall han ansöker om det.
"I enlighet med vår asyltradition har Mexiko tagit emot 20 regeringstjänstemän och politiker som har sökt sin tillflykt på vår ambassad i La Paz, och vi kommer också att erbjuda president Evo Morales asyl", skrev Ebrard.
Innan Morales meddelade att han avgår hade han tidigare under söndagen lovat att utlysa nyval.
En granskning av den panamerikanska samarbetsorganisationen OAS som offentliggjordes samma dag hade då bekräftat tidigare misstankar om valfusk i samband med presidentvalet den 20 oktober.
Bolivia har lamslagits av protester ända sedan presidentvalet den 20 oktober. Många framstående anhängare till Morales har utsatts för fysiska attacker av oppositionella.
Maktvakuum oroar
Till saken hör att Morales nu försökte bli omvald till president för fjärde gången, trots att Bolivias grundlag bara tillåter två mandatperioder. Den regeringstrogna grundlagsdomstolen såg till att han fick ställa upp igen.
Morales har suttit vid makten i snart 14 år, längre än någon annan latinamerikansk ledare just nu. Han var Bolivias första president från ursprungsbefolkningen.
Åtminstone under sina första år vid makten var han mycket populär. Andelen fattiga i landet har halverats under hans ledning och den ekonomiska tillväxten har varit god. Han har gjort mycket för att motarbeta rasismen och främja jämlikheten i Bolivia.
Morales försök att bita sig fast vid makten ännu i samband med det senaste presidentvalet väckte ändå kritik också bland hans tidigare anhängare.
Enligt boliviansk lag borde vicepresidenten eller i andra hand ledaren för senaten ta över ledningen då presidenten avgått.
Enligt bolivianska medierapporter befinner sig vicepresident Álvaro García Linera på flykt någonstans tillsammans med Morales. Också senatens ledare har avgått.
Det är alltså oklart vem som ska leda landet inför det nyval som de flesta hoppas på. Enligt exempelvis Sveriges radios korrespondent är många oroade över det maktvakuum som uppstått och för hur det kan utnyttjas exempelvis av militären.
Källor: Reuters, AP, AFP, SR
