Bengtskärs historia fascinerar många. Då fyren byggdes 1906 var den en föregångare inom det teknologiska och konstruerad för att klara extrema förhållanden i den yttre skärgården. Nu har öns byggnadshistoria kartlagts.
Bengtskär ligger långt ute i Skärgårdshavet, 18 kilometer söder om Rosala. Fyren reser sig 52 meter över havet och är Nordens högsta fyrbyggnad.
Sedan 80-talet har det gjorts flera byggnadshistoriska utredningar över kulturhistoriskt värdefulla byggnader i Finland.
Inventeringen av Bengtskär har gjorts på beställning av ägaren, Åbo universitetstiftelse.
Utredningen har gjorts av Panu Savolainen, arkitekt och forskardoktor i Finlands historia vid Åbo universitet, och doktorand inom arkeologi och Finlands historia Laura Yli-Seppälä.
- Bengtskär är det viktigaste monumenten över sjöfartsarkitektur i Finland. Då fyren byggdes 1906 var den en föregångare gällande teknologin, säger Panu Savolainen.
Fyren var utrustad med en ångdriven mistlur. Linssystem och lykta skeppades till Finland från Paris hösten 1906.
- Det gör att Bengtskär inte bara är ett arkitektoniskt minnesmärke, utan även ett teknologiskt minnesmärke. Man kan säga att fyren inte bara är en byggnad, den är också en apparat, eller kanske ett mellanting.
Utredningen har kartlagt själva byggnaden och det som finns kvar från olika tidsperioder. Forskarna har också gått igenom mängder av arkivmaterial.
Tidigare har man trott att Florentin Granholm var ensam arkitekt. Men arkivfynd visar att det också fanns en annan arkitekt, Harald Andersin, som gjorde de slutliga fasadritningarna.
En stor del av fyrbyggnaden är ursprunglig.
- Nästan alla fasader, mestadels alla fönster och mycket av interiören är ursprungliga. Också Lanterninens järndelar är ursprungliga.
Savolainen fascineras av byggnades utsatthet, i ur och skur och isande vind.
- Bengtskär har som byggnad i Finland det mest krävande klimatet. Byggnaden står ensam långt ute i havet, 20-30 kilometer från kusten. Vind, regn och is gör att slitaget över tid är fyra eller fem gånger snabbare än på landbacken.
I övrigt tyckte Panu Savolainen att det mesta han stött på under utredningen varit otroligt intressant.
- Jag är jättenyfiken på gamla byggnader och byggnadshistoria. För mig är det en dröm att vara i det här yrket.
Savolainen har redan planerat in fler besök på fyrön.
- Absolut. Jag ska åka dit med mina döttrar på sommaren, förhoppningsvis varje år.
Utgåvan finns i bokform i Forum Marinum i Åbo, i Vanhalinna i Lundo, på Åbo universitetsstiftelses kansli och på Bengtskär. Under våren publiceras en elektronisk version.
