Familjeledigheten ska förnyas så att båda föräldrarna får 6,6 månader. Av dessa får man överlåta 69 dagar till den andra föräldern.
Social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen (VF) presenterade regeringens nya familjeledighetsmodell i dag.
– Det här är en radikal förändring, där barnet är i centrum. Den här förnyelsen stöder alla olika slags familjer och säkerställer lika möjligheter till familjeledighet oavsett hur familjen ser ut, säger Pekonen.
I modellen ökar de inkomstrelaterade föräldradagpenningarna från de nuvarande 11,5 månaderna till drygt 14 månader.
Båda föräldrarna får en lika stor andel av familjeledigheten: 164 föräldradagpenningar, det vill säga kring 6,6 månader. Av sin egen kvot kan föräldrarna ge sammanlagt 69 dagar, det vill säga 2,3 månader, till den andra föräldern.
Dessutom får den förälder som är gravid en så kallad graviditetspenning, det vill säga en ledighet på omkring en månad innan barnet föds.
Ensamstående föräldrar får använda båda föräldrarnas ledigheter.
Pappor sällan pappalediga
Helsingforsbon Hanna Ekqvist tycker att regeringens planer låter bra. Hon är just nu föräldraledig med familjens första barn.
– Absolut, jag tycker det skulle vara jättebra att få lite mera jämlikhet! Jag tycker det är roligt att vara hemma, men jag tror att det skulle vara bra för hela familjen om det skulle bli mera accepterat i samhället att föräldrarna delar på ledigheten.
Ekqvist menar att det i arbetslivet fortfarande inte är helt självklart att papporna också är hemma med barnet.
– Om man ser på Sverige så känns det som om man där är flera steg före oss, säger Ekqvist.
Just nu är moderskapsledigheten kring 4,2 månader och faderskapsledigheten 2,2 månader. Därutöver har föräldrarna möjlighet till en sex månaders föräldraledighet som de får bestämma om själv.
Men i dagens läge använder papporna bara en liten del av den ledighet de har rätt till. Papporna fick sin första öronmärkta ledighet först år 2003, och den utökades tio år senare. Under de här tio åren har utnyttjandet av pappaledigheten ökat från tio till trettio procent.
Tradition att mammorna stannar hemma med barnen
Tvåbarnsmamman Eeva Salmio är föräldraledig just nu, men jobbar annars inom barnrådgivningen. Hennes erfarenhet är att det är en tradition i Finland att det är mammorna som är hemma med barnen.
– Det är ganska svårt att bryta den traditionen. Ganska många pappor använder pappamånaden, men inget annat. Men kanske det förändras med det här – hoppas det!, säger Salmio.
Det hoppas också Aino-Kaisa Pekonen. Hon säger att den nya modellen ska öka flexibiliteten, men också uppmuntra båda föräldrarna att ta ut föräldraledighet.
Pekonen medger ändå att frågan om hur man får papporna att vara föräldralediga är svår att lösa.
– Just nu tar 25 procent av papporna inte ut någon pappaledighet överhuvudtaget. Samtidigt uppger 80 procent av papporna att de kunde tänka sig ta ut mer. Studier visar att ju mer man öronmärkt ledighet till papporna, desto mer utnyttjar de den möjligheten.
Inte längre mamma- och pappaledighet
Länge har man talat om olika månadsmodeller, 6+6+6 eller 4+5+4 eller 1+7+7, men enligt Pekonen är kombinationerna i den nya modellen för många för att uttryckas i en enkel formel.
– Också vi inom arbetsgruppen har försökt lägga pussel med många olika månadskombinationer. Men det visar hur flexibel vår modell är och hur mycket frihet familjerna har att själv välja, säger Pekonen.
Förutom själva modellen förnyas också språket. Tanken är att språket ska vara klart och tydligt, men också inkluderande. Man talar alltså inte längre om mamma- och pappaledighet, utan bara om föräldraledighet.
– Föräldrarna ska behandlas likvärdigt oavsett kön, säger Pekonen.
Mål: Minska löneskillnaderna
Familjeledighetsreformen ska börja gälla tidigast år 2021. Enligt Pekonen kommer reformen att kosta upp till kring 100 miljoner euro.
Regeringens mål är bland annat att familjeledigheterna och vårdansvaret skulle fördelas jämnare inom familjen, men också att öka jämställdheten inom arbetslivet och minska på löneskillnaderna.
I nuläget är det kvinnornas arbetsgivare som axlar en stor del av kostnaderna för föräldraskapet.
En av de frågor som fortfarande är öppna är hemvårdsstödet. Reformen kräver också ändringar i arbetsavtalslagen och lagen om småbarnspedagogik.
Reformen kommer sannolikt att ha en negativ inverkan på sysselsättningen, men enligt Pekonen är det svårt att uppskatta hur stor den blir eftersom man man inte vet hur mycket ledighet föräldrarna kommer att ta ut.
Också sjukförsäkringsavgiften kommer att öka, enligt en grov uppskattning med 0,15 procentenheter.
Pekonen betonar ändå att det inte är en sysselsättningsreform.
– Samtidigt som vi är oroliga för att det föds allt färre barn, är vi oroliga för att småbarnsföräldrar inte jobbar. Det finns en viss motsägelse i detta.
Oenighet på arbetsgivarsidan
Representanter för både arbetsgivar- och arbetstagarsidan har suttit med i arbetsgruppen som utarbetat förslaget.
Även om regeringen är ense om reformen finns det enligt Pekonen en del meningsskiljaktigheter när det gäller arbetsmarknadsparterna.
Det är förståeligt med tanke på att det är arbetsgivarna som står för en stor del av notan för reformen. Regeringen har lovat stå för 25 miljoner euro av tilläggskostnaderna på 100 miljoner euro.
Resten ska arbetsmarknadsparterna betala.
– Vi behöver ett familjevänligt tankesätt också på arbetsplatserna. Därför välkomnar jag också arbetsgivarna till att skapa en situation där det är möjligt att förena jobb och familj. Arbetsgivarna har en viktig roll i att skapa ett mer barnvänligt arbetsliv, säger Pekonen.
Artikeln uppdaterad klockan 12:51 med kommentarer av föräldrarna Ekqvist och Salmio.
