De återkommer i chatt efter chatt – tre psykologiska knep som gör att nätbedragare lyckas lura pengar av sina offer. Polisundersökningar och psykologer avslöjar vad som kännetecknar romansbedrägerier på sociala medier och i dejtningsappar.
"Hej hur går det?"
Det börjar som vilket samtal som helst. Sedan glider Facebookchatten in på hobbyer, jobb, studier, syskon och vilka egenskaper en drömpartner borde ha.
"Jag söker en smart och sympatisk man", skriver den unga kvinnan på felfri finska.
Många timmar och meddelanden senare känner den 29-årige mannen att han hittat en genuint sympatisk kvinna. Vacker är hon dessutom på profilbilden. De bestämmer sig för att ses en vecka senare. Hon ska ta bussen från Åbo till hans hemort.
Det är bara det att bussbiljetten måste betalas i nätbanken. Hon är pank. Kan han skicka sina bankkoder så hon kan köpa biljetten innan priset stiger?
29-åringen skickar sina bankkoder till kvinnan som han redan börjat lita på.
Men i själva verket är det en 19-årig finländsk man, en romansbedragare, som hela tiden befunnit sig i andra ändan av Facebookchatten.
– Jag tyckte det var roligt, och det var ett enkelt sätt att få pengar. Därför fortsatte jag lura män på deras bankkoder, säger bedragaren i polisförhör kort efter att han grips hösten 2018.
Många underskattar risken
Spotlight har granskar ett av de mest omfattande romansbedrägerierna i Finland. 19-åringen lyckades lura åtminstone 15 män runtom i Finland på sammanlagt närmare 100 000 euro.
Med dramatiseringar av polisens brottsutredning visar Spotlight hur bedrägeriet och de manipulativa chattarna gick till, steg för steg.
– Meddelandena var flirtiga och sexiga och den här personen var jättecharmig, säger ett av offren i polisförhör.
Vem som helst kan bli offer för romansbedrägerier, konstaterar Brottsofferjouren. Man kallar dem också kärleksbedrägerier, "love scams" eller "catfishing".
En orsak kan vara att allt fler av de förövare som kommer till polisens kännedom är finländare. De skriver till sina offer på flytande finska, vilket gör dem svårare att genomskåda än utländska engelsktalande bedragare.
Polisen tar emot fler anmälningar om romansbedrägerier än tidigare. Många offer är djupt överraskade att just de gått i fällan.
– Många tänker att romansbedrägerier inte berör dem. De tror att de aldrig själva skulle gå på sådana bluffar, säger kriminalkommissarie Hannu Kortelainen på Helsingforspolisen.
Med vilka metoder gillrar romansbedragare sina fällor på sociala medier som Facebook och i dejtningsappar som Tinder? Polisen och psykologer ringar in tre vanliga knep.
Bedragarens knep nr 1: Nu är det bråttom!
Romansbedragare skapar så gott som alltid en stressig situation där offret förväntas agera snabbt.
– Om bedragaren lyckas skapa en känsla av att det är verkligt bråttom så fattar offret ofördelaktiga beslut, säger kriminalkommissarie Hannu Kortelainen.
Typexemplet är en buss-, tåg- eller flygbiljett som påstås vara tillgänglig bara ett kort tag. Bedragaren får det att låta som att just denna biljett är det enda sättet att träffas. Det är nu eller aldrig.
– Syftet är att ge offret mindre tid att tänka efter. Bedragaren vill göra offret osäkert: om jag inte lyckas med detta, vad händer då med resan och möjligheten till en relation? säger Jan Antfolk, biträdande professor i psykologi vid Åbo Akademi.
Stressen kan – hur otroligt det än låter – få offren att skicka sina bankkoder till en person de aldrig mött ansikte mot ansikte.
Dels kan offren leva i tron att bara de tillgängliga pengarna på kontot kan stjälas, även om man med koderna kan ta både snabblån och göra nätinköp på kredit. Dels kan känslan av att man kanske träffat sin drömpartner överskugga all eftertanke.
– Psykologiskt påminner det om att spela på lotto. Ganska få av oss tror att de fem euro vi lägger på en lottokupong kommer att leda till en stor vinst. Men den potentiella vinsten gör att vi är beredda att ta risker som inte riktigt kan förklaras rationellt, säger Antfolk.
Bedragarens knep nr 2: Strö in känsloladdade ord
I den bedrägerihärva Spotlight granskat använder bedragaren ord som "gulle" och "älskling" ("muru" och "kulta" i det finska originalet) efter bara någon timmes chattande på Facebook. Låter inte det som ett billigt knep?
Nej, känsloladdade ord är ett effektivt sätt att inte bara väcka känslor utan även framkalla en fysiologisk reaktion.
Åbo universitets psykologiforskare Johanna Kaakinen, som undersöker hur litterära texter påverkar oss psykologiskt, visar hur enskilda ord påverkar det autonoma nervsystemet och kroppens aktivitetsnivå.
Genom att studera puls, elektrisk ledningsförmåga i handflatorna och pupiller förevisar hon hur känsloladdade ord skiljer sig från neutrala ord.
– När vi visar ett emotionellt och starkt laddat ord som "kärlek" eller "sex" på en skärm för våra försökspersoner, så ser vi genast att aktivitetsnivån i kroppen ökar. Det visar att orden ger ögonblickliga associationer som påverkar kroppen, förklarar Kaakinen.
Även om reaktionen på enskilda känsloladdade ord är svag kan orden förändra helhetsintrycket av exempelvis en Facebookchatt.
– Summan av läsarens reaktion på de enskilda orden påverkar upplevelsen och intrycket av texten som helhet. Och det kan vara till bedragarens fördel, säger Kaakinen.
Bedragarens knep nr 3: Just du kan hjälpa mig
Bedragare är ofta skickliga människokännare. Psykologiforskare Jan Antfolk är specialiserad på "groomning", alltså när vuxna tar kontakt med barn på nätet i sexuellt syfte. Den typen av brottslighet påminner mycket om romansbedrägerier.
– Med sympatiska och empatiska manér skapar förövare en känsla av att man har en intim relation och mycket gemensamt, säger Antfolk.
På detta sätt försöker bedragaren väcka offrets sympatier. Enligt polisen tenderar finländska bedragare – som i huvudsak riktar in sig på manliga offer – utge sig för att vara fattiga och hjälplösa. De försöker få offren att känna att de har lösningen på alla problem i sin hand.
Bedragaren kanske försöker hundra eller tusen gånger innan ett offer till slut fastnar på kroken.
Jan Antfolk
– Till skillnad från utländska bedragare som utger sig för att vara rika, märker vi att inhemska förövare påstår att de är fattiga studerande som inte ens kan betala sin egen buss- eller tågbiljett, säger kriminalkommissarie Kortelainen.
Också den 19-åriga romansbedragaren från Åbo som granskas i Spotlights videoreportage utgav sig för att vara en studerande.
Alla mottagliga ibland
Psykologiforskare Monica T. Whitty undersökte 2018 vilka personlighetsdrag som ökar risken för att råka ut för romansbedrägerier på nätet. Nästan 12 000 britter tillfrågades i en webbenkät, bland dem både offer och icke-offer.
Resultaten visar att bland annat impulsivitet, godtrogenhet, idealisering av kärleksrelationer och hjälpsamhet verkar öka risken för att gå på ett romansbedrägeri.
Även övertro på sin egen förmåga att genomskåda ett bedrägeri är en risk i sig, enligt studien. På den punkten är högutbildade mer utsatta än lägre utbildade. Det kan bero på att högutbildade är mer regelbundna nätanvändare och därför invaggas i en falsk trygghetskänsla, resonerar Whitty.
Kriminalkommissarie Hannu Kortelainen menar att alla personer, oberoende av personlighetsdrag, är sårbara för bedrägerier ibland, till exempel om man är förtjust.
– Man kunde jämföra det med kampsport eller självförsvar. Om man exempelvis i judo står stadigt på båda benen är man mycket svårare att rubba än om motståndaren först får en ur balans. Då blir man lätt golvad. I psykologiskt avseende är det samma sak som sker i ett romansbedrägeri, säger han.
Om jag inte lyckas, vad händer då med resan och möjligheten till en relation?
Jan Antfolk
Misslyckade försök också viktiga
De romansbedragare som åker fast döms för en rad olika brott med rubriceringar som identitetsstöld, penningtvätt, stöld och bedrägeri. Någon entydig statistik över romansbedrägerier i Finland finns alltså inte, även om polisen ser att nätbedrägerier överlag ökar.
År 2018 klassificerade polisen 357 anmälda brott som "utnyttjande av offrets godtrogenhet", bland dem framför allt bedrägeribrott. Hur många av dem som skedde på nätet kan polisen inte säga.
Polisens kunskap om romansbedrägerier baserar sig på fall där förövaren gripits. Psykologiforskare Jan Antfolk menar att det vore viktigt att komma åt även de misslyckade bedrägeriförsöken.
– Bedragaren kanske försöker hundra eller tusen gånger innan ett offer till slut fastnar på kroken. Ur ett rättspsykologiskt och polisiärt perspektiv skulle det vara bra om också de misslyckade försöken rapporterades, så att vi skulle kunna analysera metoderna bättre, säger Antfolk.
Se Spotlights videoreportage "Romansbedrägeriet" här.
Animation: Martin Huldin
