De rikliga regnen har gjort att Raseborgs å i Karis och Snappertuna svämmar över rekordtidigt i år.
Vattennivåerna har varit rekordhöga och likaså har översvämningarna varit större än någonsin tidigare.
- Det säger markägare runtomkring och det märks riktigt bra när vi mätt översvämningsnivåerna, säger Minttu Peuraniemi som är projektchef på Raseborgs stad.
Hennes projekt gäller Raseborgs å, ett projekt som Raseborgs miljöbyrå startade år 2018 och som miljöministeriet finansierar till slutet av det här året.
Annorlunda översvämning
I ån och och strax invid ån finns vattenkvalitetsmätare. De har stått högt ovanför vattenytan och högt uppe på torra land.
För några dagar sedan var de bara några centimeter från att att bli täckta av grumligt, brunt vatten.
Vattennivån är drygt en meter högre än vad den var i somras, tippar Minttu Peuraniemi.
- Det som är speciellt är att det inte handlar om det vanliga vårflödet när snön smälter eller flöde i samband med höstregn. Nu handlar det om störtregn mitt på vintern när marken inte är frusen, säger Minttu Peuraniemi.
Miljöbyrån har inte mätt vattennivån, däremot mäter vattenkvalitetsmätarna grumligheten och vattnets pH-värde.
- De kompletterar de vattenprover som vi tar fyra gånger per år, säger Minttu Peuraniemi.
Meningen med vattenproven och vattenkvalitetsmätarna är att Raseborgs miljöbyrå ska få reda på var, när och i vilka mängder det försvinner olika näringsämnen.
Raseborgs å ska rensas med olika metoder
Efter alla utredningar ska man jobba för att få bukt med översvämningarna. Målet är att Raseborgs å ska återfå något av sin forna glans, det vill säga rinnande vatten, mindre grumlighet och mindre mängder näringsämnen.
- För tillfället pågår en detaljerad planering av dikningen. I fjol gjorde vi en hel del utredningar för att få tillstånd att dika och samtidigt mätte vi hur mycket utrymme vi behöver i fåran för att översvämningsvattnen skulle rymmas i den, berättar Minttu Peuraniemi.
Planen blir färdig inom några månader och redan i sommar eller senast nästa vinter kan man börja bygga och gräva diken.
- Det ska vara så torrt som möjligt, det vill säga inte som nu, konstaterar Minttu Peuraniemi.
Det är inte fråga om traditionell dikning, utan det kallas tvåstegsdikning och ser lite ut som trappsteg.
Andra så kallade naturenliga metoder som används är översvämningsslätter, våtmarker, erosionsskydd och bottendammar.
Tepåsar till hjälp i kampen för miljön
På tal om olika metoder, man har också grävt ner tepåsar i åkrarna runt Raseborgs å. Efter en tid grävs de upp igen.
Det här kan låta konstigt, men är en helt vedertagen metod som också används av forskare för att mäta mikroorganismer i marken.
- Försöket med tepåsar har att göra med de gips- och strukturkalksbehandlingar som vi gjorde med en del av åkrarna i fjol. Vi följer nu upp vilken effekt de här behandlingarna hade för mikroberna i marken.
Det är viktigt att mikroberna mår bra för odlingens skull.
- Mängden te som finns kvar i tepåsen efter att den legat en tid i marken berättar hur aktivt mikroberna har jobbat.
Tepåsarna är nu torkade och vägda. En viss skillnad kunde märkas mellan tepåsar som legat i åkern jämfört med oanvända tepåsar.
- Vi har inte fått de slutliga resultaten. Det är ett pilotförsök som vi fortsätter med.
Naturresursinstitutet Lukes forskare är involverade i försöket med tepåsar, men Minttu Peuraniemi säger att vem som helst kan testa.
- Man ska använda sig av grönt te eller rooibos. Det finns anvisningar på nätet.
Hoppas på mera pengar av miljöministeriet
Översvämningar överlag är ett problem i naturen. Näringsämnen, främst övergödande fosfor, rinner vidare ut i havet.
- Här vid Raseborgs å har vi inga sjöar på väg ner till havet eller bassänger där de här näringsämnena skulle kunna sedimenteras nere vid botten. En del hamnar ner i åns botten, men det mesta åker raka vägen ut i havet.
Det är naturligtvis inte bra för åkrarna heller att näringsämnen rinner bort och att åkrarna ligger i vatten.
Miljöministeriets finansiering tar slut vid årsskiftet, men Raseborgs stad har anhållit om en förlängning på två år.
- Då skulle man komma igång med rensning av ån, men också med övriga stödåtgärder på avrinningsområdet längre in från fåran, säger Minttu Peuraniemi, projektchef för Raseborgs å.
Rekordhögt vatten också i Sjundeå å
Närings- , trafik- och miljöcentralen har i ett pressmeddelande (på finska) konstaterat att översvämningar av det här slaget inte sker varje år.
NMT-centralen nämner bland annat Sjundeå å och Tjusträsk, där motsvarande vattennivåer uppmäts endast vart tolfte år.
Vattennivåerna vid Lojo sjö och Hiidenvesi kommer att stiga ännu i några dagar, men ingen av sjöarna har speciellt högt vatten.
Också en del vägar och vägavsnitt har de senaste dagarna drabbats av översvämningar.
Skarpkullavägen (landsväg 11035) har delvis haft cirka tio centimeter vatten på vägen.
Också längs Fiskarsvägen (landsväg 104) har gång- och cykelvägen mellan Pojo och Fiskars delvis varit täckt av vatten.
Närings-, trafik- och miljöcentralen varnade på tisdagen (18.2) också för att Gamla kustvägen (landsväg 1050) i Snappertuna delvis var översvämmad.
På onsdagsmorgonen (19.2) kunde Yle Västnylands reporter och ljudtekniker konstatera att vägen och omkringliggande åkrar hade torkat upp.
