Den före detta vice presidenten Joe Biden är supertisdagens stora vinnare och tar plats i täten i demokraternas primärvalskamp. Bernie Sanders resultat blev sämre än väntat. Kampen om vem av de två som ska utmana Donald Trump i november hårdnar inför nästa rond i primärvalet.
Joe Biden svepte in i täten i kampen om vem som ska bli Donald Trumps utmanare i presidentvalet i november.
Biden vann åtminstone nio av de 14 delstaterna som stod på spel under den så kallade supertisdagen och är på väg mot en seger också i en tionde, Maine.
Biden verkar också kamma hem det största antalet delegater.
Exakt hur många delegater Biden får är ännu oklart, det klarnar först då de slutliga resultaten har kommit in i alla delstater.
Efter att Bidens kampanj redan nästan hade dödförklarats är han nu favorit för att knipa demokraternas presidentvalskandidatur.
- Vi är i allra högsta grad vid liv, sade Biden inför en extatisk publik i Los Angeles.
- Missta er inte, den här kampanjen kommer att se till att Donald Trump får packa sina väskor och lämna Vita huset.
Draghjälp av avhoppare
En stor orsak till Bidens framgång under supertisdagen anses vara att de två kandidater som hoppade av precis före supertisdagen gav honom sitt stöd.
Både Pete Buttigieg och Amy Klobuchar deltog i Bidens kampanjtillfällen i Texas.
Biden fick också draghjälp av den lokala demokrathjälten Beto O'Rourke i Texas.
Det verkar ha givit avkastning då Biden trotsade de senaste mätningarna och vann mot Bernie Sanders i Texas.
Texas var av avgörande betydelse, då en seger där hjälper Biden mota Sanders seger i Kalifornien i grind.
Biden lyckades också locka stora mängder svarta till valurnorna.
Svarta väljare är en avgörande grupp för demokraterna, framförallt i de Sydstater där Biden nu sopade golvet med konkurrenterna.
Sanders-anhängare besvikna
Bernie Sanders demonstrerade ändå att han har ett fast grepp om de unga, vänsterorienterade demokraterna och partiets vänsterfalang i stort som utgör en allt större del av demokraternas väljarkår.
Sanders utropades till vinnare i Kalifornien i stort sett så fort vallokalerna hade stängts.
Nu är frågan hur stor hans segermarginal blir, och en hur stor del av den massiva potten på 415 delegater som står på spel i delstatens primärval han lyckas kamma hem.
Sanders uppträdde ändå som en vinnare trots flera besvikelser bland supertisdagens resultat då han talade för sina anhängare i hemdelstaten Vermont, där han vann med stor marginal.
- Vi utmanar det politiska etablissemanget. Vi kan inte vinna mot Donald Trump med samma gamla politik som tidigare, sade Sanders till jubel.
Kampen om delegater
Klart är nu att kampen om demokraternas kandidatur står mellan 77 år gamla Biden och 78 år gamla Sanders.
De två toppkandidaterna tävlar nu om vem av dem som kan nå den majoritet på 1990 delegater vid partikonventet i juli som krävs för en nominering.
Bara en del av de delegater som stod på spel har delats ut, då resultaten inte är helt färdiga.
Bland annat i de stora, delegatrika delstaterna Texas och Kalifornien räknas ännu röster.
För tillfället har Biden kammat hem 399 delegater och Sanders 322 av supertisdagens 1 357 delegater.
Biden kommer att kamma hem flest delegater, men hur stort försprånget blir avgörs av Sanders segermarginal i Kalifornien.
De resultaten kan dröja en god stund.
I skrivande stund rapporterades väljare ännu köa till vallokaler i både Kalifornien och Texas. Enligt valreglerna ska alla väljare ännu få lägga sin röst om de står i kö då lokalerna officiellt ska stänga.
Bloomberg, Warren nere för räkning
Supertisdagen innebär också sannolikt slutet på åtminstone två primärvalskampanjer, vare sig kandidaterna själva tänker medge det eller inte.
Elizabeth Warren lyckades inte knipa många delegater under tisdagens primärval, och nådde inte högre än en tredjeplats ens hemma i Massachusetts.
Warren, som framförallt har tävlat om samma vänster- och så kallade progressiva väljare som Sanders, utsattes genast för kritik för att hon inte hade gett upp och stött Vermont-senatorn.
Hon anklagades för att ha splittrat vänsterväljarna, till skillnad från de moderata kandidater som hoppade av och stödde Biden inför supertisdagen.
- Tänk er om de progressiva hade samlat sina led som de moderata gjorde, vem skulle ha vunnit? Det är det vi borde analysera. Jag är säker på att en enad progressiv front skulle ha givit oss en seger i Minnesota, skrev den demokratiska kongressledamoten från Minnesota Ilhan Omar på Twitter.
Warrens kampanj har inte ännu meddelat om hon fortsätter delta i primärvalen eller hoppar av.
Däremot rapporteras miljardären och New Yorks före detta borgmästare Michael Bloomberg överväga att kasta in handduken.
Bloomberg har satsat över en halv miljard dollar bara på reklamer, största delen ur egen ficka.
Hans strategi gick ut på att hoppa över de första primärvalsomgångarna för att satsa stort på supertisdagen.
Utdelningen blev rätt skral, en seger i det amerikanska territoriet Amerikanska Samoa och en handfull delegater.
Bloomberg-kampanjen förnekade först att kandidaten tänker ge upp efter den misslyckade strategin, för att sedan meddela att kandidaten överväger att hoppa av racet.
Senare twittrade Bloomberg ett tack till alla väljare och lovade fortsätta sin kamp.
- Efter 100 dagar av kampanjarbete är vi nu mer fast beslutna än någonsin att besegra Donald Trump och återuppbygga Amerika.
Artikeln korrigerades klockan 11.55 med att Bloomberg satsat en halv miljard, inte miljon, på reklamer.
