Att ta sig ur coronakrisen kommer att kräva massiva satsningar från EU-ländernas sida under de kommande åren. Frågan är om det också kommer att finnas resurser för att förverkliga EU:s ambitiösa klimatmålsättningar.
Bryssel
EU-parlamentet samlas som bäst på distans för att besluta om en rad brådskande åtgärder för att tackla coronakrisen.
Bland annat kommer en stor del av EU:s återstående budgetmedel för i år att riktas om för att bekämpa epidemin.
Samtidigt har EU-förbundit sig vid ett klimatprogram för de kommande åren som kommer att kräva hundratals miljarder i investeringar.
Enligt Nils Torvalds (SFP) som leder den liberala mittengruppen Renew Europes arbete i EU-parlamentets miljöutskott är klimatsatsningarna ett sätt för EU att ta sig ur coronakrisen.
- Jag tror att man ska titta på det här som en jättestor möjlighet, säger Torvalds.
Coronakrisen drabbar i första hand små och medelstora företag. Enligt Torvalds kan det påtvingade ekonomiska uppehållet användas för att se över utvecklingsbehov exempelvis på energisidan.
- Hurdana omständigheter lever företagen i och finns det någonting man kan göra nu när hjulen står stilla?
Slå två flugor med en smäll?
Socialdemokratiska Europaparlamentarikern Miapetra Kumpula-Natri ser i likhet med Nils Torvalds den gröna given som en möjlighet för Europa.
- Vi ska inte bygga på något gammalt och dåligt utan återuppbygga ekonomin efter krisen med klokare idéer som också är hållbara efter några år.
Kumpula-Natri ser att EU i bästa fall har möjlighet att lösa två kriser om man agerar klokt.
- Alltså komma över den ekonomiska krisen men också på titta på framtiden där kolneutrala lösningar behövs.
Upprop för fortsatta klimatsatsningar
Såväl Kumpula-Natri som Torvalds har tillsammans med cirka 80 andra Europaparlamentariker undertecknat ett upprop som uppmanar EU att högakta sina klimatmålsättningar trots coronakrisen.
Bland undertecknarna finns förutom politiker även ministrar, företagsledare och representanter för arbetsmarknadsparterna.
Världen går inte under. Det kommer att vara en nedgång i ekonomin. Men om man ser till de senaste siffrorna så antar man att uppgången kommer att vara lika snabb
Nils Torvalds
Enligt Torvalds är det viktigt att man på bred front sänder en signal om att det finns ett liv efter coronakrisen.
- Världen går inte under. Det kommer att vara en nedgång i ekonomin. Men om man ser till de senaste siffrorna så antar man att uppgången kommer att vara lika snabb. Då gäller det att ta i den möjligheten.
Företag ser nya möjligheter
Många av företagsledarna som finns med i uppropet företräder industrier som har långvariga investeringsplaner i Europa som dessutom är klimatanpassade, påpekar Torvalds.
- De här organisationerna ser vilka möjligheter de har framför sig, fortsätter Torvalds.
I praktiken kommer det att vara mycket svårt att fortsätta med green deal som om ingenting hänt.
Petri Sarvamaa
Kumpula-Natri ser att det finns en bred enighet om att EU:s gröna giv ska vara en central del av den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen.
- Nu har också budskapet från kommissionen, från ministrar och från näringslivet varit att man ska respektera den plan man gjorde upp för en grön övergång.
Varifrån ska pengarna tas?
Samtidigt som många finländska EU-parlamentariker ser goda förutsättningar för grön stimulans så höjs också skeptiska röster.
Samlingspartiets Petri Sarvamaa befarar att de östliga medlemsländer som redan tidigare varit njuggt inställda till EU:s klimatambitioner kommer att försöka bromsa planerna ytterligare med hänvisning till coronakrisen.
De ekonomiska realiteterna kan också komma att sätta käppar i hjulen för klimatplanerna, befarar Sarvamaa.
- I praktiken så kommer det att vara mycket svårt att fortsätta med green deal som om ingenting hänt.
Sarvamaa efterlyser en mer konkret diskussion om hur resurserna ska räcka till för att hantera såväl coronakrisen som den gröna given.
Klimatpaketet del av EU:s långtidsbudget
Den europeiska gröna given är en del av EU:s långtidsbudget för åren 2021-2027 som medlemsländerna förhandlar om som bäst.
Samtidigt uppskattar man att kostnaderna för att tackla coronakrisen på EU-nivå och i medlemsländerna tillsvidare krävt över 3 000 miljarder euro.
Kommissionen har före utgången av den här månaden lovat presentera ett nytt förslag till långtidsbudget som beaktar det nya läge coronakrisen medfört.
Majoriteten av riksdagsledamöterna vill inte tumma på klimatmålen trots coronakrisen
