Sudan är ett av de länder där könsstympning av kvinnor är allra vanligast, men nu förbjuds sedvänjan. Ingreppet blir ett brott som kan ge upp till tre års fängelse. Beslutet är viktigt, trots att alla kanske inte kommer att följa lagen.
Den sudanesiska övergångsregeringen fattade beslutet om att kriminalisera könsstympning redan den 22 april, men nyheten hamnade i skuggan av coronakrisen och har börjat nå omvärlden först under de senaste dagarna.
Enligt FN:s uppskattningar är nio av tio kvinnor i Sudan stympade på något sätt. En stor del av dem har genomgått den mest extrema, mest omfattande formen av ingreppet.
Över tre fjärdedelar av de här ingreppen i Sudan har under senare år utförts av sjuksköterskor, barnmorskor eller annan professionell medicinsk personal. Den uppskattningen kommer från gruppen 28 Too Many, en av många organisationer som kämpar mot kvinnlig omskärelse, eller könsstympning som ingreppet numera kallas.
Ett resultat av revolutionen i Sudan?
Aktivister har arbetat hårt i många år i Sudan för att få ett slut på den grymma sedvänjan, men bedömare menar att den revolution som kulminerade i störtandet av diktatorn Omar al-Bashir för ungefär ett år sedan, är en viktig förklaring till att förbudet kom nu.
Kvinnorna spelade en framträdande roll under proteströrelsen och revolutionen i Sudan och övergångsregeringen har lovat att prioritera kvinnors rättigheter.
I övergångsregeringen innehas många ministerposter av kvinnor och regeringen har redan slopat många så kallade sedlighetslagar som begränsat kvinnors rätt att resa, arbeta, studera eller klä sig som de vill.
Lagar löser inte allt
Den sudanesiska regeringens beslut om att kriminalisera könsstympning firas av kvinnoaktivister världen över.
– Det här är ett massivt steg för Sudan och landets nya regering, sade Nimco Ali från Five Foundation till New York Times.
Hennes organisation bekämpar också könsstympning. Ali kallar det här för Sudans "nya era".
Många experter varnar ändå för att det inte räcker med en lag för att få slut på sedvänjan. Lagen ska också efterlevas. Det finns en risk för att många vägrar att överge den grymma traditionen och att ingreppet flyttar från sjukhusen till mindre hygieniska omgivningar.
Exempelvis i Egypten förbjöds könsstympning 2008 och sen 2018 hotas läkare och föräldrar som möjliggör ingreppet med upp till sju års fängelse.
Ändå är det sällsynt att någon straffas och FN uppskattar att 70 procent av egyptiska kvinnor i åldrarna 15–49 har omskurits, oftast innan de fyllt 12 år.
Men i exempelvis Sudan har attityderna mot könsstympning av kvinnor ändå långsamt förändrats och allt fler tar avstånd från sedvänjan. Alla människorättsorganisationer är överens om att den nya lagen ger en viktig signal och man hoppas att Sudan också kommer att övervaka att den efterlevs.
Källor: Reuters, New York Times, Sveriges radio