På fredagen presenterade regeringen sitt förslag till en ny vård- och landskapsreform. SFP-veteranen och tidigare kommundirektören Ulla-Maj Wideroos säger att förslaget inte känns som något nytt under solen.
– Det känns som att man har hoppat över modellen som regeringen Sipilä jobbade fram. Man har gått tillbaka till mycket som fanns innan den modellen, säger hon.
Wideroos har själv suttit med i en parlamentarisk arbetsgrupp som förberedde en ny vårdreform.
Regeringens mål med den nya social- och hälsovårdsreformen är minskade skillnader i hälso- och välfärdservice, att få styr på kostnaderna och tänka på ett ökande andel äldre. Dessutom tas räddningstjänsten med i paketet.
Wideroos säger att hon är en varm anhängare av den offentliga sektorn. Hon tror att jämlikhet och rättvisa bäst åstadkoms genom att ge den offentliga sektorn ett stort ansvar.
– Men jag hoppade nog till lite av mängden landskap. Ekonomin kommer vara väldigt avgörande.
Enligt regeringens förslag kommer det att totalt bli 21 landskap, dessutom får Nyland en speciallösning, som vi redan rapporterade om i den här artikeln.
"Huvudmålet med reformen är inte att spara"
Hur det blir för hälsocentraler och den vård som fungerar bra i dag är ett stort frågetecken, menar Wideroos.
Hon vill också veta om servicen kommer att centraliseras i och med att förvaltningen centraliseras.
– Frågan blir om landskapen har förmågan, när beslutsfattandet blir nära och servicen hålls nära trots att byråkratin är långt borta.
Enligt Wideroos är inte heller tanken med reformen att man skulle spara pengar. Under Juha Sipiläs regering sades det att man skulle spara tre miljarder euro fram till år 2029.
– Jag har aldrig tänkt att huvudmålet med reformen är att spara. Om man ska samla ihop så mycket pengar räcker det inte med att man centraliserar, koncentrerar och effektiviserar. Man måste minska på servicen och det kan man inte göra i någon nämnvärd omfattning.
Enligt regeringen finns det inget sparkrav på tre miljarder denna gång. Det sades många gånger under regeringens presentation att närservicen är viktig och att det ska vara rättvist.
"Om inte skattebördan läggs på invånarna, får staten ta bördan"
Regeringen talade också om att landskapen kommer få en beskattningsrätt. Samtidigt lovade också regeringen att skatterna inte ska höjas totalt sett.
– Jag har svårt att se hur det skulle fungera. Om ett landskap förlorar mycket pengar och inte vill skära i sin service, då måste de kunna ta ut den skatt de anser sig behöva. Jag vill veta hur man ska hindra kommuner eller landskap att ta ut en högre skatt.
Wideroos säger att hennes erfarenhet också är att så länge en kommun ger en bra service är de flesta villiga att betala.
– Om man drar ner på servicen minskar också viljan att betala. Om staten säger att den enskilda skattebetalarens börda inte ökar, då får staten ta den bördan.
Enligt regeringen kommer landskapen först finansieras av staten och sedan av landskapsskatt. Hur den kommer se ut får utlåtanderundan avgöra sade regeringen på fredagen.
Wideroos ser också ett demokratiproblem när det kommer till landskapen.
– Det kommer vara färre politiker som har mer att bestämma om. Om jag nu vill gnälla om något i min hemkommun vet jag precis vem jag ska ringa till, men i framtiden kommer det vara svårare att veta och ta kontakt med beslutsfattarna. Dessutom kommer de vara färre.
"Det blir svårare att hänga med vem som bestämmer"
Wideroos säger att makthavarna kommer vara maktfaktorer när det handlar om att bestämma också för små kommuners hälsocentraler, det kommer alltså inte vara upp till kommunen att bestämma om det.
I något skede kommer en reform att bli av, säger Wideroos. Enligt henne har fältet börja reagera och följer en modell som liknar vårdreformen i form av en samkommun.
– Till exempel i Österbotten kommer kommunerna besluta om att överföra all social- och hälsovård till Vasa sjukvårdsdistrikt. Jag tror att reformen är på väg och den börjar vara så långt kommen så nu kanske det äntligen blir av.
