I snart 15 år har Angela Merkel varit Tysklands förbundskansler, men i och med valet om ett drygt år kommer någon annan att ta över. Spekulationerna kring hennes möjliga efterträdare är i full gång. Vår medarbetare i Tyskland Johnny Sjöblom har träffat den i München bosatte IT-företagaren och kolumnisten Kaj Arnö för ett samtal kring tiden efter Merkel.
Allra senast i september om ett år står Tyskland inför en helt ny situation. Tysklands förbundskansler kommer från och med den hösten inte längre att heta Angela Merkel och i det här skedet är det fortfarande helt oklart vem som möjligen kommer att efterträda henne.
För tillfället har de tyska kristdemokraterna tre kandidater till posten som ny partichef och möjlig förbundskansler. Kandidaterna är den konservative ekonomiprofilen Friedrich Merz, regeringschefen i den folkrikaste delstaten Nordrhein-Westfalen Armin Laschet samt den tidigare miljöministern Norbert Röttgen.
Sedan coronakrisen slog till har ändå en svart häst i form av den bayerske regeringschefen Markus Söder fått allt mer utrymme i spekulationerna. Söder har varit en av de viktigaste krishanterarna i landet och i opinionsmätningarna är han efter Merkel den mest populäre politikern.
– Jag skulle nog sätta mina pengar på Söder och skulle jag vara kristdemokrat skulle jag också sätta min egen vilja bakom Söder. Man kan nog utgå från att han har de största chanserna, fast han ju gör sitt bästa för att säga att han inte ställer upp, säger Kaj Arnö.
”Klart bättre än officiella kandidaterna”
Det är en solig och varm junidag jag träffar Kaj Arnö i Englischer Garten i hans hemstad München.
Trots coronan är parken fylld av människor som njuter av solen eller är ut för att motionera. Arnö berättar att också hans tidigare joggingrunda delvis gick genom parken.
IT-företagaren Arnö har bott i München sedan 2006 och sammanlagt har det blivit nästan 20 år i Tyskland. Under den här tiden har det också blivit många kolumner om tysk politik, bland annat i affärsmagasinet Forum.
Själv började han fundera över Markus Söders chanser redan efter kristdemokraternas partimöte i Leipzig i november.
I dagens läge är han övertygad om att Söder, trots att han alltså officiellt inte är någon kandidat, skulle vara ett betydligt bättre val för kristdemokraterna än de officiella kandidaterna.
– Med Friedrich Merz tror jag att vi tar ett steg mot USA. Riktigt så illa som i USA blir det nog inte med honom, men hans förståelse för samhällets funktion verkar inte särskilt stor.
– Armin Laschet skulle inte vara lika illa som Merz, men jag har intrycket att Söder har bättre koll och kommunikation än vad Laschet har, säger Arnö.
Söder på ny kurs
Den bayerske regeringschefen Söder bär ändå på en del barlast, som kan komma att innebära vissa problem om han i något skede bestämmer sig för att ge sig in i kampen om posten som förbundskansler.
Söder var tidigare en av Tysklands mest skräniga politiker och så sent som år 2018 hade han ännu inga problem att fiska efter röster i samma vatten som det högerpopulistiska dels högerextrema partiet Alternative für Deutschland.
Efter att Söders CSU förlorade stort i det bayerska delstatsvalet hösten 2018 har han ändå helt ändrat kurs.
– Jag ville ju inte tro mina ögon och öron när man i dag ser honom. Det är inte många år sedan han kom med fullkomligt prilliga påståenden i ska vi säga fundamentalistisk religiös riktning, säger Arnö och syftar på Söders idé om att det ska sättas upp kors på väggarna vid bayerska myndigheter.
– Han var tidigare ganska högt på min egen hatlista, men han har nog tagit ett steg efter ett annat i förnuftig riktning och jag har tappat hakan många gånger.
Senast skedde det här enligt Arnö i och med den politiska skandalen i delstaten Thüringen, där den nye regeringschefen valdes med stöd av högerextrema krafter inom AfD.
– Söder hittade fullständigt de rätta orden när han förklarade varför det här inte går för sig. Han verkar ha genomgått en fullständig transformation.
– Det kan ju hända att det bara är hans makthunger som är det konstanta, men so what om han utövar sin makthunger så förnuftigt som han nu gör, säger Arnö.
Söders andra stora problem är att han är bayrare. En bayrare har aldrig tidigare kunnat bli tysk förbundskansler, såväl Franz-Josef Strauss som Edmund Stoiber misslyckades i sina försök att nå posten.
– Jag tror att han har lärt sig av sina läromästare. Därför betonar Söder hela tiden att hans uppgift är att leda Bayern. Det kommer han att fortsätta upprepa tills det blir helt klart att man inte kan ställa upp med Merz eller Laschet, säger Arnö.
Ser positivt på Merkels arv
Gällande Angela Merkels fyra mandatperioder som Tysklands förbundskansler, så utgår Kaj Arnö från att de framför allt kommer att väcka i huvudsak positiva associationer.
– När hon avgick som partiordförande var det många som såg tillbaka på hennes år som CDU-chef med stort vemod. Jag tror nog att hennes arv kommer att ses som någonting positivt.
Under Merkels snart 16 år på förbundskanslerposten saknas inte heller turbulenta år. Från att ha varit omåttligt populär fick hon utstå hård kritik och till och med hat för hur hon hanterade flyktingpolitiken år 2015.
– Det är ju ändå många som kommer ihåg henne positivt också från 2015. Att hon stod rakryggad och sade ”wir schaffen das” (vi klarar det).
– Jag vill inte lovprisa henne till skyarna, men vem vi än jämför henne med av de europeiska statscheferna, så kan man säga att hon klarar sig bra i den jämförelsen.
I den pågående coronakrisen har Angela Merkel ändå återvunnit mycket av sin popularitet. Det samma gäller också för hennes kristdemokratiska parti CDU, som i opinionsmätningarna för tillfället får ett stöd på nästan 40 procent.
Det här står i skarp kontrast mot situationen ännu för några månader sedan, då CDU var i en djup ledarskapskris och då de gröna nästan gick om kristdemokraterna i opinionsmätningarna.
– Det tar nog en tid innan de gröna och deras partichef Robert Habeck kommer tillbaka till de höjder där de var. Före coronan så fanns det inte mycket som talade för CDU. Då var miljöfrågan och Greta Thunberg på allas läppar och då var det klart att de gröna fick mer uppmärksamhet.
– Men det hör väl till mänsklig natur att man går tillbaka till det invanda när någonting riktigt farligt händer. Det här fast de grönas svar på krisen knappast skulle ha varit sämre än Angela Merkels, säger Arnö.
För partiet är Merkel svår att ersätta
Under sina år som förbundskansler har Angela Merkel också myntat en hel del begrepp som har kommit att leva vidare i den tyska politiken och det tyska språkbruket.
I samband med finanskrisen år 2008 och 2009 myntade hon begreppet ”Alternativlos” (alternativlös), när det gällde den politik som fördes och de beslut som fattades för att rädda euron och flera europeiska ekonomier.
Samtidigt har det under årens lopp i Tyskland talats en hel del om Merkels egen position och om det överhuvudtaget finns eller har funnits några alternativ till henne. I synnerhet inom det egna partiet har det sett ut som om det inte finns andra alternativ än Merkel
– Visst har hon ju varit extremt viktig för sitt parti. Samtidigt är hon den sortens politiker som är betydligt populärare än hennes parti, säger Kaj Arnö som i det sammanhanget också vill föra fram Merkels roll som en skicklig demagog.
– Hon sitter där och halvmumlar i sitt obefintliga skägg, men hittar sedan på pärlor som alternativlös.
– Det är ju klart att ingen politik är alternativlös. Men om man framställer den som det enda alternativet och det enda som fungerar, så har man väl lyckats.
Att CDU har ett personalproblem i skuggan av Merkel blev klart rätt så fort efter att hon tackade för sig som partichef i december 2018. Annegret Kramp-Karrenbauer som valdes till ny partiordförande kastade in handduken bara ett drygt år senare.
– Merkel har en god koll på vad folksjälen vill och på så sätt är hennes betydelse för partiet fortsättningsvis mycket stor.
På vissa punkter ser Kaj Arnö ändå att Merkel kunde ha gjort saker och ting annorlunda.
– Hon kunde ha drivit en politik som inte skulle ha bidragit till så stora inkomstskillnader som vi har i Tyskland. Framför allt kunde hon också ha fört en mer miljövänlig politik.
– På den här punkten motsvarade politiken inte samhällets behov och det var väl därför de gröna före coronakrisen gick starkt framåt, säger Arnö.
Vem som blir kristdemokraternas kandidat till förbundskanslerposten och på så sätt möjligen efterträder Merkel, klarnar allra senast i samband med CDU:s partimöte i Stuttgart i början av december.
Kaj Arnö är sommarpratare i Vega på onsdag 1.7.
