Frågan om torvbrytning är mycket laddad politiskt. Där står Centern och De Gröna mot varandra. Det som står på spel är å ena sidan klimatet och å andra sidan arbetsplatser och att Finland kan producera egen energi.
I dag publicerade Jubileumsfonden Sitra ett förslag för hur omställningen kunde ske på ett rättvist sätt så att även de inom branschen får komma till tals.
– Någon egentlig diskussion kring hur vi kunde upphöra med torvproduktion på ett rättvist sätt har egentligen inte förts i offentligheten. Vilka vägar det kunde ske har inte kartlagts och vi ville utforska vilka de kunde vara, säger Tatu Leinonen, expert på klimatlösningar vid jubileumsfonden Sitra.
Utsläppen större än effekten
Utsläppen från torvförbränningen är i samma klass som utsläppen från stenkol. I Finland blir förbränningen av stenkol förbjuden från och med 2029, men det finns inget datum för när Finland ska sluta förbränna torv.
Staten borde göra upp en tydlig målsättning för hur torven ska fasas ut, skriver Sitra.
Överenskommelsen är att halvera förbränningen av torv fram till år 2030, men omställningen borde gå snabbare än så om Finland ska kunna nå sitt mål om klimatneutralitet år 2035.
Klimatneutralitet innebär att utsläppen och kolsänkorna som binder koldioxid är lika stora.
Finlands Miljöcentral har kartlagt vilka effekter torvproduktion och användning har när det gäller sysselsättning, miljö, klimat och ekonomi.
Förbränningen av torv i energisyfte orsakade ca 6,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter (växthusgaser omräknat i koldioxid) år 2018.
Det är knappt 16 procent av utsläppen inom energisektorn och 12 procent av den totala mängden utsläpp av växthusgaser i Finland.
Dess andel av sysselsättningen är ungefär 0,1 procent och av bnp mindre än 0,1 procent.
90 procent av torven bränns till energi. Den resterande delen används till växtunderlag i växthus, strö i ladugårdar och som byggnadsmaterial. Där är klimateffekterna ungefär likadana som vid förbränning.
– Det bästa ur klimatsynpunkt skulle vara att lämna torven kvar i marken och när det gäller värme så finns det redan alternativ att tillgå, säger Leinonen.
Diskussioner och intervjuer
Tanken är att bjuda in branschfolk till en dialog. Företagare inom torvbranschen har intervjuats om sina erfarenheter, åsikter och syn på den nuvarande situationen och sina tankar inför framtiden.
I kommentarerna framkommer att nedmonteringen av torvbrytningen upplevs drabba den egna kommunen och näringen orättvist i jämförelse med det omgivande samhället.
De svarande är också oroliga över att redan gjorda investeringar blir svåra att betala ifall den nuvarande utvecklingen fortsätter.
De intervjuade vill vara med och planera de åtgärder med vilka förändringen ska genomföras på ett kontrollerat sätt. Men de upplever att deras åsikter inte hörs av politiker och forskare.
Utgående från det materialet kommer Sitra att ordna diskussioner kring vad som behövs.
Tre diskussioner är planerade under hösten där Sitra sedan samlar in idéer och förslag som framkommit och överlämnar till användning bland branschfolk.
EU-stöd för omställning
Momentum finns i och med att Europeiska kommissionens program för grön utveckling, Europeiska gröna given, planerar att styra medel ur EU:s fond för rättvis omställning till projekt med vilka Finland kan ställa om från torvproduktion till mångsidigare näringar.
En summa som nämnts är 165 miljoner euro, men den slutliga summan beror på hurdana omställningsprojekt Finland presenterar och hur stimulansmedlen efter coronapandemin slutligen fördelas länderna emellan. Summan kan komma att höjas.
Alternativa teknologier
Sitra har identifierat de teknologier Finland kunde använda för att främja övergången från torv som energiform och en del av dem behöver ännu utvärderas.
På förslag är bland annat ökad användning av solenergi och energieffektivitet genom att nuvarande husbestånd renoveras att bli mer energieffektiva.
Med värmepumpar kan jord-, luft- och vattenvärme tas tillvara, liksom också spillvärme från avloppsvatten och datorhallar.
Pilotprojekt pågår för geotermisk värme, där man borrar kilometerdjupt ned i marken. En annan idé är lokala värmeförråd med till exempel soluppvärmt havsvatten.
Sitra utgår från olika scenarier.
Om inga minskningsåtgärder görs och antagandet är att kärnkraftverken Olkiluoto 3 och Hanhikivi är i drift, skulle torvförbränning år 2035 fortsättningsvis stå för 12 TWh. År 2018 stod torven för för 17 TWh.
Antagandet är att ungefär 40 procent av de nuvarande CHP-anläggningarna, som producerar både energi och värme, har kommit till slutet av sin livstid i slutet av år 2035.
I ett annat scenario ersätts torven med biomassa. Men den lösningen ensam minskar på kolsänkorna. Medan om man ersätter torven med både värmepumpar och biomassa minskar inte kolsänkorna lika mycket och belastningen på skogen blir mindre.
Andra åtgärder
I Sitras förslag rekommenderas att den nuvarande reducerade skattesatsen för torv stegvis höjs fram till år 2025. I stället borde energiteknologi som inte baserar sig på förbränning stödjas.
I statens budget utgör stödet i dag cirka 180 miljoner euro.
Ifall skattesubventionens bortfall och utsläppshandeln inte styr till minskad torvförbränning rekommenderar Sitra i sitt förslag att torvanvändning förbjuds.
I förslaget rekommenderas också att staten allvarligt överväger om nya torvproduktionsområden kan öppnas på grund av deras inverkan på klimatet och miljön.
Ett förbud mot öppnandet av nya skulle ge miljöeffekter redan på kort sikt
Det här förutsätter att de som drabbas av omställningen erbjuds en möjlighet att påverka utvecklingen och att sysselsättning, fortbildning och ekonomisk diversifiering i de drabbade områdena stöds.
När budgetförhandlingarna återupptas i augusti kommer energiskatten för torv sannolikt att vara en riktigt het fråga.
Ett tecken på det är att riksdagsledamot Hannu Hoskonen har lämnat in en skriftlig förfrågan till riksdagens centralkansli om Sitras verksamhet när det gäller inhemsk torvproduktion. Han anser att rapporten medvetet svartmålar branschen.
