"Jag minns när vi körde runt i stan för att söka efter skyddsutrustning för hemvårdarna i Borgå. Ingen av dem förstod hur bråttom det var. Coronan kom som en chock för oss alla i hemvården. Bit för bit blev det klart vad epidemin innebar för vårt arbete hemma hos de äldre."
Krister Lindman är i dag servicechef för hemvården i Borgå. Fortfarande blir han upprörd över coronavårens dramatiska händelseförlopp. Han tar av och på sig glasögonen, kanske för att kunna minnas hur hårt arbete framgången i Borgå innebar:
- Vi har inte haft en enda coronasmitta, varken bland personalen eller bland våra klienter. Det är vår belöning och det är vi stolta över. Men några veckor i mars var det kaotiskt med ständigt nya direktiv.
Lindman säger att alla coronabeslut kändes tunga att ta för man visste inte ännu så mycket om hur coronaviruset beter sig.
- De flesta anhöriga förstod nog allvaret med viruset. De ringde mera till hemvårdarna, när det inte gick för sig att besöka de äldre. Men visst var det tungt att frånta dem möjligheten till personliga besök.
Det svåraste var att inte veta vilka nya direktiv som skulle komma den veckan. De var också svåra att tolka för hemvårdens del.
servicechef Krister Lindman, Borgå
Skyddsutrustningen hade Lindman inte klara direktiv om i början.
- Nu kommer den, fick vi veta - och så kom den ändå inte. Det var en kamp. Varifrån ska vi söka skydden som är avsedda för hemvården? Ingen visste hur mycket arbete som pågick bakom kulisserna kring det här.
Ansiktsskydden hindrar de äldre att läsa från läpparna
Sjukskötaren Cecilia Holmén bekräftar Lindmans berättelse.
- Skyddsutrustningen var tung att ta på sig i början. Klienterna sade att de inte förstod vad vi sade, de hörde inte oss heller.
Holmén säger att många äldre har nedsatt hörsel och då läser de från läpparna. Ansiktsskydden förhindrar det här.
- Det har lett till att vi inte kan göra minnestest för våra klienter då de inte förstår vad vi säger, med ansiktsskyddet framför munnen.
Rädslan spred sig snabbt, klienterna låste in sig, ängsliga anhöriga ringde
Coronavirusepidemin har slagit hårdast till i Nyland och huvudstadsregionen. Betydelsen av skyddsåtgärder har varit stor i vården här.
Det vet hemhjälparen Heidi Kersh med lång erfarenhet inom närståendevården. Hon kommer hem, när närståendevårdaren vill ta ut sin lediga tid.
- Rädslan för smitta spred sig snabbt, också bland de anhöriga. Söner och döttrar tog ställning och sade till sina föräldrar att "ingen får komma hit nu". Många tog därför matkassetjänsten hem.
Kersh har klienter som inte varit utomhus på många månader. Småningom insåg alla parter att det behövs hjälp därhemma, hos anhörigvårdarna.
- Vi kunde få epost varje dag om något kring coronaviruset. Pressen var stark. Man visste att man måste göra som arbetsgivaren sade - för ingen hade svar på alla frågor om viruset.
Grundregeln i besöken hos närståendevårdarna var: tvätta händerna, använd handsprit och ansiktsskydd. Håll distans.
Kersh säger att allt i själva vården handlade om corona. Alla var rädda för att begå fel - och föra smittan vidare.
- Det var det enda vi tänkte på i våras - att jag inte vill vara den som för in smittan här.
Påverkade privatlivet, ingen vill komma på besök
Kersh har två vuxna söner i Stockholm men kan inte tänka sig att träffa dem nu, under rådande omständigheter.
- Visst har coronaepidemin lett till att vi inom vården isolerar oss, också privat. Med min man, som strax är 70, åker vi till landet. Vi träffar ytterst få människor ansikte mot ansikte.
Kersh säger att många i vården betalar ett högt pris för att kunna erbjuda trygghet i det egna jobbet.
- Vi gör vårt bästa, det gör vi faktiskt. Nu är vi bättre rustade än i våras. Vi fortsätter med det.
Det är viktigt att få tack för jobbet man gör.
Cecilia Holmén, sjukskötare.
Cecilia Holmén i Borgå betecknar också våren som mycket tung. Ändå har hon sagt upp sig från sitt andra jobb och går nu in för hemvården på heltid.
- Jag trivs och ledningen gör ett gott jobb. Vi har fått information per mejl om coronaläget varje vecka. Det känns bra.
Nu gäller det att fortsätta i samma stil som i våras.
- Vi är väl rustade och vi vet vad vi gör nu. Rädslan för en ny coronavåg har ändå fått våra klienter att fortsätta sin isolering. Det är trist att de inte vill delta i dagverksamheten i rädsla för smitta.
Hon säger att hembesöken därför blir särskilt viktiga, också i höst.
Särskilt glad är hon över ledningens små gåvor, för att tacka hemvårdspersonalen för ett gott jobb.
- Ett påskägg till påsk, munk och mjöd till vappen och blommor till midsommar. Det värmer. Ett sådant tack fick jag aldrig på mitt tidigare jobb. Det är jätteviktigt att få uppskattning för det jobb man gör.
Dags för utvecklingssamtal nu
Krister Lindman
I Borgå försöker man nu ta tag i det som blivit ogjort under det senaste halvåret. Utvecklingssamtalen för hemvårdspersonalen är viktiga, också för att höra hur de mår just nu, efter semestrarna.
- Den viktigaste lärdomen är tudelad: handhygienen är helt central i bekämpningen av alla slags virus. Vi kan det nu. Dessutom kan vi alla mötas på kort varsel via teams, det är en bra lärdom, säger Lindman, servicechef i Borgå.
Det måste ju gå över, någongång
Hemhjälparen Heidi Kersh i Helsingfors säger till slut att hon ser framåt med tillförsikt.
- Vi vet mera om viruset nu. Någongång måste läget ju bli bättre. Det tror jag på. Jag vägrar att acceptera att det här är det nya normala.
Artikeln uppdaterad med två audior, nyhetsversionen och eftermiddagsbiten ur Vega eftermiddag kl. 14.20/AS
