Då kvinnan blir mer ekonomiskt oberoende ökar risken för att utsättas för våld av sin man. Det visar en ny svensk studie vid Lunds universitet. Detta kallas för bakslagseffekten: då kvinnans inkomst förbättras leder detta till en ökning av många destruktiva beteenden hos män, bland annat våld i hemmet.
Våld i nära relationer är svårt att mäta, mörkertalet är stort och anmälningsbenägenheten varierar.
Det här avskräckte inte Sanna Ericsson, som har doktorerat i nationalekonomi vid Lunds universitet.
Hon har forskat i hur kvinnors inkomstpotential korrelerar med kvinnliga sjukhusbesök där kvinnan utsatts för våld i hemmet eller annan ospecificerad plats, vilka rapporterats av oberoende sjukhuspersonal.
- Mina forskningsresultat visar att när kvinnors ekonomiska möjligheter stärks, alltså att deras inkomstpotential ökar, så ökar också risken för att de utsätts för våld av sina män.
Studiens resultat överensstämmer med de ekonomiska teorierna om den så kallade bakslagseffekten.
Dessa teorier menar att när kvinnors relativa ekonomiska position stärks i jämförelse med männens, så omdefinierar detta maktbalansen bland makar och kan leda till destruktiva situationer.
- Då kvinnan når mera ekonomisk jämställdhet med mannen, strider det mot traditionella könsroller där mannen oftast är huvudinkomsttagare och kvinnan har mera ansvar för hushållet.
Detta i sin tur kan skapa stress och oro för mannen, vilket kan leda till en våldsam reaktion som ett sätt för honom att kräva tillbaka auktoriteten över kvinnan.
Männen söker också vård
För att testa teorin om bakslagseffekten, tittade Ericsson även på vad som hände med männen i de här situationerna.
Där kunde hon se att då kvinnans inkomstpotential ökade, så ökade även risken för att deras män besökte ett sjukhus för orsaker så som stress, ångest, oro, depression, missbruk och för att de själva blivit misshandlade.
Ericsson har använt sig av sjukhusdata för att i så stor utsträckning som möjligt undvika risken för att mäta benägenhet att uppsöka vård.
Därför har hon tittat på sjukhusbesök som leder till inläggning över minst en natt.
- Då är skadan så pass allvarlig att det inte finns något annat val än att uppsöka vård, det vill säga då handlar det inte längre om benägenhet att söka vård.
Här finns dock risk för ett mindre mörkertal, det vill säga kvinnor som trots att de blir så svårt misshandlade att de behöver sjukhusvård, ändå inte får eller tar vårdkontakt.
I granskningen av studien kan ändå konstateras att Ericsson mätt detta på ett så tillförlitligt sätt att det möjliga mörkertalet inte torde påverka slutresultatet.
Analysen baserar sig på svensk registerdata där Ericsson kunnat följa kvinnor i åldrarna tjugo till sexitiofem mellan åren 2001 och 2011.
Sambandet fastställt, inte orsaken
Ericsson är nationalekonom och har alltså kunnat fastställa att det här sambandet existerar, inte varför det existerar.
Om vi vill försöka få svar på frågan varför, måste vi vända oss till en annan vetenskapsdisciplin.
Leo Nyqvist är professor emeritus i socialt arbete vid Åbo universitet.
Han har bland annat studerat dynamiken vad gäller våld i parrelationer, varav han de senaste tjugo åren hållit på med våldsforskning också vad gäller arbete med män som använder våld i sin parrelation, separationskriser hos män, maskulinitet och våld och så vidare.
Han ger ett möjligt svar på varför det kan tänkas vara så att då kvinnans ekonomiska situation ökar, så ökar även risken för att hon utsätts för våld av sin man.
- Framför allt tyder forskningen på att det här gäller män med ett traditionellt könsrollstänkande.
Nyqvist förklarar att det kan innebära att då kvinnans ekonomiska situation börjar ändras till det bättre, så reagerar mannen negativt och i värsta fall tar till våld.
Nyqvist säger att han bedömer Ericssons studie som "mycket tillförlitlig" och gedigen.
Jämställdhet kommer med ett pris
Nyqvist tror att sambandet i studien kan vara vanligare i de fall där mannen varit den huvudsakliga familjeförsörjaren.
Då kvinnans relativa ekonomiska situation förbättras så minskar den rollen för mannen och det kan förorsaka stress som gör att han börjar reagera.
- Han kan uppleva det som ett hot mot sin manlighet eller familjeförsörjarrollen.
Nyqvist hänvisar här till annan forskning där man kan se detta fenomen speciellt tydligt i utvecklingsländer där mannens roll som familjens försörjare traditionellt är väldigt viktig.
- Jämställdheten kommer med ett pris. Det är just den här bakslagseffekten som även Ericsson använt sig av som teori som då träder in.
Nyqvist förklarar att då kvinnans situation förbättras inom ett visst område, kan det försämras på ett annat.
- Det kan låta överraskande men är inte ovanligt.
Men männen drabbas alltså även av detta bakslag, för då kvinnans ekonomiska situation förbättras så förorsakar det som sagt stress, ångest och illamående hos en del män.
Det kan man bland annat mäta genom att de även söker hjälp från någon instans.
- Det kan vara farligt att utmana de gamla maktstrukturerna om det finns en partner som har en väldigt traditionell könsrollsattityd.
Slutligen konstaterar Nyqvist att studien pekar på en intressant företeelse och de bakomliggande faktorerna kan vara många.
Understöd av liknande forskning
Till viss del är resultatet av Ericssons studie kontroversiellt, det finns studier som visar på ett motsatt resultat, det vill säga att då kvinnans ekonomiska läge förbättras så förbättras också relationen.
- Men den kändaste forskningen här har inte tagit med kvinnor i alla socioekonomiska grupper, och då får man inte ett resultat som är representativt för hela befolkningen, säger Ericsson.
Också Nyqvist säger att Ericssons forskning är unik eftersom den utgått från ett så stort demografiskt material och täcker en så stor del av befolkningen, inte enbart en specifik demografisk grupp.
Det finns dessutom ett flertal studier som stöder Ericssons resultat. Exempelvis visar EU-forskning att i länder där jämställdheten ökar, så ökar också våldet mot kvinnor.
Värt att minnas är att partnervåldet finns i alla samhällsgrupper och just den ökande relationen med inkomstpotential och partnervåld hittas oavsett hur hög kvinnans faktiska inkomst är.
Ericsson tror inte att jämställdhet i sig ökar våldet, utan att det handlar om gamla maktstrukturer.
- Om jag ska spekulera om orsakerna bakom mina resultat så tror jag att det har med traditionella könsroller att göra, att en del män känner sig hotade när dom halkar efter samhälleligt och ekonomiskt och därför agerar ut på ett våldsamt sätt.
Ericsson påpekar att det därför vore viktigt att i tidig ålder undervisa kring genus och könsroller för att på sikt kunna motverka den här typen av misshandel.
