Antalet satelliter i omloppsbana runt jorden kommer att öka dramatiskt under de kommande månaderna och åren. Det här har redan börjat få konsekvenser för rymdforskningen och för amatörastronomer.
För två veckor sedan sände det amerikanska rymdföretaget SpaceX upp 60 satelliter till rymden.
Lika många skjuter man nu upp varannan vecka. Nästa gång torde det här ske i dag på eftermiddagen klockan 15.46 finsk tid.
Du kan klicka på ljudsymbolen uppe till höger i den här artikeln för att höra hur det lät förra gången. Tryck sedan på ljudsymbolen en gång till när du vill stänga av ljudet.
I fjol fanns det totalt 2 100 operativa satelliter, men nästa år kommer det dessutom att finnas minst lika många SpaceX-satelliter.
Och inom ett årtionde kan det vara hela 20 gånger fler.
SpaceX:s bärraket Falcon 9 väntar på uppskjutning med tiotals Starlink-satelliter ombord. Bild: Alamy
Då kan till och med 43 000 SpaceX-satelliter cirkla runt jorden. Den här konstellationen, alltså en grupp samverkande satelliter, kallas för Starlink. Tanken är att den ska förse länder över hela världen med snabb internetuppkoppling.
Företaget börjar sälja internetuppkopplingar via satellit i norra USA och Kanada redan i slutet av det här året och i stora delar av världen från och med nästa år.
Också företaget Amazon och det nyligen uppköpta brittisk-indiska företaget Oneweb har planer på att erbjuda internet via satellit, men med betydligt färre satelliter.
Jan Holmgård är lärare i Sursik skola i Pedersöre och rymdambassadör för det europeiska rymdorganet Esa:s bildnings- och resursorganisation Nordic Esero. Han ser många fördelar med global internetuppkoppling via satellit.
– Att ha ett nätverk var man än finns kan till och med rädda liv till exempel i katastrofområden när andra kommunikationer försvinner, säger han.
Hittills har SpaceX skickat upp 655 satelliter och Holmgård berättar att många amatörastronomer har varit entusiastiska över att ha sett flera av dem på natthimlen.
– Det har varit en kul grej att försöka få på bild. Många har sökt efter var man kan hitta och se satelliterna, snarare än att de har försökt undvika dem, berättar Holmgård.
Starlink-satelliterna reflekterar solljuset och syns allra bäst en tid efter solnedgång och en tid före soluppgång. Solen har alltså gått ned, sett från jordytan, men inte där uppe som satelliterna är.
Det är relativt lätt att lägga märke till dem kort efter att de har skjutits upp. Då färdas tiotals satelliter nära varandra, och påminner lite om ett pärlband.
Men sedan driver de isär från varandra och också till sin egentliga höjd som är lite högre upp, även om också den höjden (550 km över havsytan) är betydligt lägre än för flera andra satelliter.
I Finland syns Starlink-satelliterna tills vidare inte så tydligt, förutom en vecka efter uppskjutningen, eftersom de som närmast rör sig över norra Tyskland.
Men så småningom kommer många av dem också att färdas på våra breddgrader, och på grund av jordens lutning kommer de att vara synliga i vårt land särskilt på somrarna.
– Det är ungefär som om någon skulle stå väldigt långt borta och vinkla en spegel mot dig. Du ser spegeln. Inte ser du den annars, men just när ljuset träffar rätt så ser du den, berättar Holmgård.
Det kommer vara möjligt att se många av Starlink-satelliterna samtidigt på natthimlen om det inte finns störande ljus i närheten, till exempel från en stad.
Stjärnhimmeln förändras
Astronomen Mikko Tuomi har verkat vid Hertfordshire-universitetet i Storbritannien och har upptäckt flera planeter utanför vårt solsystem, bland annat Bernard b som med rymdmått befinner sig relativt nära vår egen sol – på endast sex ljusårs avstånd.
Tuomi gillar inte att det kommer att skjutas upp så många fler satelliter i låg omloppsbana runt jorden. Han påpekar att det kommer att ändra den stjärnhimmel vi finländare är vana vid.
– Redan det om man kan se några hundra satelliter samtidigt på himlen så stoppar det en ganska effektivt från att se vilka alla stjärnor där finns, påpekar han.
Stjärnhimmel i södra Finland sommaren 2020. Bild: Marcus Rosenlund
I Finland kan man under optimala förhållanden se cirka 4 500 stjärnor med blotta ögat. Starlink-satelliterna beräknas lysa starkare än drygt hälften av dem.
SpaceX har försökt begränsa det ljus som satelliterna reflekterar och det har också lyckats till viss del, men enligt astronomer har effekten varit minimal.
Tuomi säger att de många nya satelliterna kommer att innebära problem för rymdforskningen.
En del rymdforskning försvåras
Framför allt blir det svårare att göra observationer med stora teleskop som tittar brett på rymden.
– Om man försöker titta på vidsträckta objekt i rymden så kommer det ofta att komma åtminstone en satellit med på bild och den orsakar då stora problem för observationen, säger Mikko Tuomi.
Simuleringar har till exempel visat att vid cirka 30 procent av observationstiden för det kommande Vera C. Rubin observatoriet i Chile kommer det att synas minst en SpaceX-satellit.
– I praktiken handlar det om att det kan komma flera tydliga streck över bilderna, och det förstör i praktiken informationen på de ställena, tillägger han.
I flera fall kan det också bli problem för hela bilden, för skillnaden mellan den ljusstarka satelliten och det betydligt svagare ljus forskarna försöker fokusera på blir för stor.
Bilderna tas alltså ofta under flera minuters tid, eller till och med i mer än en timme, för att kunna fotografera ljussvaga objekt mycket långt borta.
Asteroider kan slinka förbi
Dessutom kan det bli svårare att lägga märke till asteroider som kommer nära jorden. Tuomi berättar att de upptäcks bäst nära solnedgång och soluppgång, när satelliterna stör som mest.
– Vi kan potentiellt missa en asteroid som passerar nära jorden eller en asteroid som är på väg att krocka med jorden, säger han.
Risken för förödande asteroidnedslag är ändå mycket liten, och forskare har sedan tidigare god koll på de största asteroiderna som kommer nära jorden.
Cirka vart femtusende år har det slagit ned asteroider som är ungefär lika stora som fotbollsplaner och förorsakat stor skada.
Och med några miljoner års mellanrum har det kunnat handla om ännu större objekt.
Till exempel för 142 miljoner år sedan slog en asteroid på 1,6 kilometer i diameter ned i Barents hav utanför kusten till dagens norra Norge. Det skapade en krater som var över 40 kilometer bred och en tsunami som var åtminstone hundratals meter hög, enligt färsk forskning.
SpaceX-satelliter syns på stjärnhimlen ovanför Berlin i Tyskland. Bild: imago images/A. Friedrichs
Exoplaneter upptäcks också i fortsättningen
En slags rymdforskning som ändå ofta kan göras ganska så ostört också i framtiden är sådan där man observerar enskilda objekt som är långt, långt borta.
Till exempel kommer Mikko Tuomi och andra forskare också i fortsättningen att kunna spana ganska ostört efter planeter utanför vårt solsystem, med hjälp av stora satelliter här på jorden.
– Det är väldigt osannolikt att det skulle passera en satellit just framför en enskild stjärna på himlen, även om det skulle finnas många fler satelliter än i dag. I sådana situationer är satellitkonstellationer knappt alls till skada för forskningen, påpekar han.
Högre upp på himlen finns det inte heller lika många ljusstarka satelliter som närmare horisonten.
Också amatörastronomer kommer att kunna spana efter enskilda stjärnor, såsom förr. Det är alltså främst observationer på större områden som påverkas negativt.
Kommersiella aktörer bestämmer
Mikko Tuomi säger att han inte kan förhålla sig positivt till planerna på att skicka upp tusentals satelliter, trots att det ger fler människor över hela världen tillgång till snabbt internet.
– Situationen är den att en enskild eller en handfull superrika eller stora företag får bestämma ödet för vår stjärnhimmel. Astronomer har knappt alls tillfrågats förrän man började skicka upp satelliter, säger han.
Rymdambassadören Jan Holmgård i Pedersöre håller med och betonar att företaget SpaceX:s och Amazons satellitprojekt inte huvudsakligen är till för allas bästa, såsom till exempel Esas och Nasas satellitprojekt, som publicerar massvis med bilder över jorden gratis.
– Elon Musk och SpaceX är inte ute efter att förse oss alla med det vi behöver. Det är ett privat bolag som i allt också har ett ekonomiskt intresse, kommenterar han.
Tuomi skulle vilja se internationella regler kring hur mycket satelliter det får finnas i omloppsbana runt jorden. I nuläget finns det inga sådana begränsningar, även om det nog finns internationellt samarbete kring satelliter och nationella myndigheter måste ge sitt godkännande innan satelliter får skickas upp.
– Det borde skapas bindande regler för hur stora satellitkonstellationer det får finnas, hurdana egenskaper de ska ha och hurdana banor de ska få gå längs med. För tillfället finns det inget internationellt organ som har rätt att komma med sådana här regler, säger han.
Han tillägger att företagens vinst kan vara viktigare än hur många fler ljusprickar det blir på himlen.
Stjärnhimmeln har varit så gott som oförändrad så länge vi människor har funnits på jorden. Bild: Marcus Rosenlund
Astronomen Mikko Tuomi betonar att man borde se på natthimlen som ett kulturarv som måste värnas.
– Att till och med en enskild aktör har rätt att ändra på natthimlen så här mycket kan jag inte förstå. Hur kan det vara lagligt? Folk har spanat upp på stjärnhimlen redan i hundratusentals år.
– Nu håller vi på att ta bort eller åtminstone ändra på den här utsikten för kommande generationer. Hur rättvist är det egentligen, tillägger han.
Artikelns huvudbild högst uppe i artikeln är fotograferad av EPA/Peter Komka. De långa strecken på bilden är Starlink-satelliter ovanför Ungern i april 2020. Fotot är en kombination av flera bilder med lång exponeringstid.
