Populationen av vilda ryggradsdjur har minskat anmärkningsvärt under de senaste årtiondena. Det här framkommer i en ny rapport av WWF som granskar planetens tillstånd. Vi förstör nu naturen snabbare än någonsin i mänsklighetens historia.
WWF:s Living Planet -rapport följer med tillståndet för naturens mångfald och värderar människans påverkan på naturen. Rapporten grundar sig på Living Planet -indexet som granskar 20 811 populationer av 4 392 arter runt hela världen.
Bestånden av vilda ryggradsdjur har minskat med 68 procent mellan 1970–2016. Det här betyder att mängden däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur har rasat. De som lidit mest är ryggradsdjur i sötvatten vars population minskat globalt med över 84 procent.
– Globalt betyder det att de vilda djurens population har i medeltal minskat och att miljön är i nödtillstånd, säger WWF:s generalsekreterare Liisa Rohweder.
Olika ryggradsdjur har räknats i olika delar av världen, men i Sydamerika är situationen värst på grund av skogsbränder. Skog bränns också ner för att göra rum för livsmedelsproduktion i form av jordbruk eller betesmark.
– Populationen av vilda ryggradsdjur i Sydamerika har minskat i medeltal med 94 procent. Situationen är alltså alarmerande, säger Rohweder.
Största hoten är förlust av livsmiljöer och överexploatering
Människan har redan under en lång tid utnyttjat naturresurser mer än vad planeten tål, vilket har lett till märkbara förändringar i levnadsmiljön.
Människan har bearbetat till och med 75 procent av den isfria markytan. Största delen av havens ekosystem är hotade på grund av människans handlingar och över 85 procent av viktiga våtmarker har försvunnit.
– Största orsaken globalt är förändringar i användningen av mark då människan bearbetar för livsmedels- och skogsindustri, säger Rohweder.
Förstörande användning av naturliga levnadsmiljöer och överkonsumtion av naturresurser är de största bovarna i bortfallet av naturens mångfald och livskraft. Marken röjs bland annat för jord- och skogsindustrin samt bygge.
Också invasiva arter, föroreningar och klimatförändringen hotar naturens mångfald.
Mer än etiska val
Skogsbortfall, sönderdelningen av livsmiljöer, minskningen av de vilda djurens livsrum och naturresursernas överkonsumtion ökar risken för nya sjukdomar som smittar från djur till människor. Enligt Rohweder handlar det alltså om mer än etiska val.
– Naturens nöd påverkar också vår hälsa. Coronakrisen och minskningen av naturens mångfald har samma orsaker bakom sig. Nu skulle det vara viktigt att åtgärderna koncentreras på sådant som kan lösa både klimatförändringen och mångfalden så att vi inte fattar fel beslut gällande coronaviruset.
Tre sätt att skydda mångfalden
– Det positiva är att eftersom vi har förorsakat det här kan vi också göra något åt saken, säger Liisa Rohwerer.
Det var meningen att världens beslutsfattare i år skulle fatta betydande beslut för naturen och klimatet på FN:s biodiversitetsmöte i Kina. På grund av coronakrisen flyttades mötet ändå till 2021.
WWF har samlat ihop tre åtgärder som man hoppas staterna förbinder sig till.
1. Naturen måste skyddas mer. Det är viktigt att upprätthålla naturskyddsområden och att rekonstruera områden som människan gjort svagare. Stater måste förbinda sig till skyddsmålsättningen på 30 procent på FN:s biodiversitetsmöte.
2. Vid sidan av skyddandet behövs heltäckande förändring. Om användningen av naturresurser inte minskar och produktionen inte utvecklas kan naturen inte återhämta sig.
3. Livsmedelsindustrin och konsumtionen måste göras hållbarare, vilket kan göras genom att öka på växtbaserade livsmedel.
Naturskyddslagen ska ge lösningar
Enligt Marina von Weissenberg, miljöråd på Miljöministeriet, pågår arbetet som bäst.
– Vad som pågår just nu är otroligt väsentligt. Vi håller på att revidera naturskyddslagen och frågan om naturens mångfald med nya åtgärder är otroligt viktigt, säger von Weissenberg.
Miljöministeriet har gjort en utredning över hur biodiversitetskonventionen har tillförts i Finland och det arbetet kommer att utnyttjas i beredandet av en ny strategi efter 2021.
– Vi är på rätt spår i Finland men globalt sett ser situationen inte bra ut, säger von Weissenberg.
Källa: WWF Suomi
Liisa Rohweder intervjuades av Jenni Frilander
