Turerna kring den populära kinesiska appen Tiktoks vara eller inte vara i USA var många under söndagen och måndagen. Tvisten har blivit en stor prestigefråga både för Peking och för president Donald Trump.
Då det amerikanska presidentvalet närmat sig har den sittande presidenten Donald Trump försökt konfrontera den ekonomiska utmanaren Kina på flera plan.
Under våren envisades Trump med att använda termen "det kinesiska viruset" om det nya coronavirus som snabbt spred sig i USA och resten av världen.
Washington Post-fotografen Jabin Botsford lyckades i mars fotografera presidentens talmanuskript, där Trump med en grov tuschpenna hade ändrat ordet "corona" till "kinesiska" då han talade om viruset.
USA har redan länge gått i spetsen för en västlig kampanj för att bojkotta den kinesiska telekommunikationsjätten Huawei.
Nu senast har Trump lyft fram videoappen Tiktok och utmanat Kina genom den. Tiktok är enormt populär bland tonåringar både i Kina och i väst och är den första kinesiska sociala app som slagit igenom på allvar i väst.
Trump hotar stoppa Tiktok i USA om appens kinesiska ägare Bytedance inte säljer sin amerikanska verksamhet.
Presidenten hotar också blockera den kinesiska appen Wechat, som är populär bland amerikaner med kontakter i Kina.
Microsoft nobbades – Trumpvänliga Oracle stiger fram
På grund av Tiktoks breda popularitet har det inte saknats intresserade amerikanska köpare, trots att verksamheten värderats till tiotals miljarder dollar.
Fram till söndagen var mjukvarubolaget Microsoft den främsta kandidaten med de största resurserna, men då meddelade Bytedance att man inte tänker sälja till Microsoft.
I stället steg databasföretaget Oracle på måndagen fram som potentiell köpare eller samarbetspartner. Oracle har nära relationer till president Trump och har stött hans kampanj.
Det är oklart om det finns stöd i amerikansk lagstiftning för president Trump att direkt förbjuda kinesiska appar, men han kan förbjuda amerikanska bolag att samarbeta med dem.
Det kan ge samma effekt som bojkotten mot Huawei.
Det kinesiska bolagets nya mobiler kan exempelvis inte installera Googles appar längre, efter att den amerikanska regeringens förbjöd alla amerikanska bolag att samarbeta med Huawei.
Vid sidan av den amerikanska presidentvalskampanjen är bakgrunden till tvisten mellan USA och Kina vem som ska ha det största strategiska inflytandet i världen framöver.
Luddig kinesisk lagstiftning möjliggör bred kontroll
De allt mer avancerade digitala påverkningsmöjligheterna har fått många att förhålla sig misstänksamt till Kinas digitala expansion.
Västerländska juridiska bedömare anser att den kinesiska lagstiftningen är såpass löst formulerad att kommunistpartiet och myndigheterna i praktiken kan tvinga vilket bolag som helst att samarbeta.
Amerikanska Apple har gått med på kinesiska krav och begränsat utbudet i sin applikationsbutik App Store för kinesiska kunder. Apple tvingades kompromissa eftersom bolaget är helt beroende av kinesiska underleverantörer.
Men andra amerikanska it-plattformar har vägrat och de är nu blockerade i Kina av Den stora brandmuren – en digital version av den kinesiska muren som i tiden skulle skydda Kina mot utländskt intrång.
Facebook, Google, Instagram, Youtube, Twitter och Wikipedia kan inte användas av den kinesiska allmänheten, endast av utvalda aktörer.
Bland annat använder det kinesiska utrikesministeriet Twitter för kommunikation med omvärlden, men vanliga kineser kan inte använda Twitter.
Också den statliga nyhetsbyrån Xinhua (Nya Kina) använder Twitter på engelska för en publik utanför Kina.
I stället för de förbjudna västapparna har Kina utvecklat egna motsvarigheter, som exempelvis den superpopulära appen Wechat som har flera funktioner under samma tak.
Många kinesiska appar är bättre än de västliga motsvarigheterna
Utvecklingen går därmed allt mer mot så kallad "teknonationalism" – ett tänkande som binder teknologiska innovationer och resurser till en viss nations egna intressen i stället för att utgå från den globala marknaden.
Teknonationalism kan leda till Galápagossyndrom
Risken med teknonationalismen är det som brukar kallas Galápagossyndromet, uppkallat efter den unika floran och faunan på de isolerade Galápagosöarna.
Galápagossyndromet beskriver en situation då en teknologisk innovation utvecklas för en inhemsk marknad utan att beakta eventuella användare i utlandet.
Exempel på det här är de danska kortterminalerna som länge inte godkände utländska betalkort.
Ett annat är de amerikanska mobiltillverkarna som till en början inte beaktade GSM-standarden som var vanlig i utlandet och i dag är helt dominerande.
Källor: Yle, Washington Post, New York Times, Nya Kina, CNN, South China Morning Post, Der Spiegel, Bloomberg, Foreign Policy, Lawfare, Forbes, Global Times.
