Kvinnorna spelar vanligen andra fiolen i det huvudsakligen muslimska Malaysia. En oproportionerligt liten del av dem deltar till exempel i arbetslivet, och i hushållen är det i allmänhet männen som bestämmer.
Inom en viss folkgrupp är det ändå kvinnorna som håller i trådarna.
Med stolthet i rösten berättar kaféägaren Rusnawati Shamsudin att hennes storasyster är en så kallad Ibu Soko. Det betyder att systern är ledare för hela sin klan som består av flera tusen människor.
- Min syster har många viktiga uppgifter. Bland annat stöder hon kvinnor och familjer som har råkat ut för svårigheter, och hon sporrar klanens kvinnor att göra bra ifrån sig till exempel genom att hjälpa dem att bli företagare, förklarar Rusnawati.
Rusnawati driver en servering i staden Kuala Pilah som ligger ungefär 100 kilometer sydost om den kommersiella huvudstaden Kuala Lumpur.
Hon valde att öppna den när hon för ett par år sedan gick i pension efter att i flera decennier ha fungerat som tjänstekvinna på ett ministerium.
- Jag hade ingen lust att sluta att arbeta. Bland kvinnorna i de här trakterna är det en vanlig inställning, konstaterar hon.
Gudfruktigt folk, kvinnorna högaktas
Rusnawati hör till en folkgrupp som heter minangkabau. I Malaysia är de här människorna kända dels för att de är fromma muslimer och dels för att de följer en ovanlig så kallad matrilinjär tradition.
I matrilinjära samhällen får enbart kvinnorna ärva egendom och markområden. Männen får använda marken till exempel för att bruka jorden, men de kan inte äga den.
- Klanernas och familjernas anseende beror på hur väl de behandlar sina kvinnor. Vi anses spela den viktigaste rollen i samhället eftersom vi som mödrar formar och uppfostrar den följande generationen, kommenterar Rusnawati.
Folkgruppen består av nästan en miljon människor. De flesta lever i den välmående delstaten Negri Sembilan söder om Kuala Lumpur.
Unika invandrare
Minangkabau är den största folkgruppen i världen som följer en matrilinjär tradition. Folket härstammar från den väldiga indonesiska ön Sumatras västkust där nästan fem miljoner minangkabauer fortfarande är bosatta.
- Våra förfäder emigrerade från Sumatra till det som idag är Malaysia för ungefär 500 år sedan. På den tiden var de här trakterna mer eller mindre obebodda, förklarar Rusnawati.
Minangkabauerna har fortsatt att följa sin matrilinjära tradition också i Malaysia.
Det innebär att folkets syn på kvinnornas roll i samhället i allt högre grad avviker från den som de flesta av de andra malaysiska muslimerna har.
Företagaren Khairil Ashaari beklagar att kvinnornas ställning har försvagats under de senaste decennierna.
Som ett exempel nämner han att bara ungefär hälften av kvinnorna nuförtiden deltar i arbetslivet och att andelen hela tiden minskar.
- Malaysias ekonomi skulle gynnas ifall fler kvinnor jobbade. Alltför många stannar hemma efter att de har gift sig, säger Khairil som liksom Rusnawati är minangkabau och bosatt i Kuala Pilah.
Ny islamisering, skadlig underdånighet
I det mångkulturella Malaysia är drygt 60 procent av invånarna muslimer. Största delen av dem är malajer, och också minangkabauerna klassificeras som ett malajiskt folk.
Förr utövade flertalet av de malaysiska muslimerna en moderat och tolerant form av sin religion.
På 1970-talet inleddes ändå en islamiseringsprocess, och sedan dess har fundamentalistiska inriktningar snabbt vunnit terräng.
Undersökningar visar att också de muslimska kvinnornas attityder har förändrats markant.
Majoriteten av dem tycker till exempel nu att en hustru är olydig ifall hon lämnar sitt hem utan mannens samtycke eller om hon inte vill ha samlag med sin man.
Mer än 20 procent av kvinnorna anser att mannen har rätt att prygla hustrun om hon har varit olydig. Kvinnorna ställer sig också klart mindre negativt än förr till att männen har fler än en hustru.
Skyldiga politiker, oro för framtiden
Liksom många malaysier skyller Khairil islamiseringen på makthavarna. De har av politiska skäl närmat sig konservativa muslimska ledare och gjort dem allt mer inflytelserika.
- Lyckligtvis har vi minangkabauer däremot inte börjat bryta mot våra traditioner. De skyddar kvinnorna och skapar harmoni, konstaterar han.
För Khairils egen del har traditionerna inneburit bland annat att han flyttade in hos sin svärmor och hustru efter giftermålet. Bland de övriga muslimerna i Malaysia är det i regel kvinnan som flyttar in hos mannen och hans familj.
- När våra män gifter sig blir de också automatiskt en del av hustruns klan. Den principen bidrar likaså till att vi avviker från våra landsmän, säger han.
Både Khairil och Rusnawati är oroade för att minangkabauernas traditioner är hotade i det långa loppet.
Fler och fler ungdomar flyttar bort från sina hemtrakter för att arbeta i Kuala Lumpur och andra storstäder, och det är vanligt att de där småningom slutar att upprätthålla traditionerna.
- Det är min storasysters uppgift att som Ibu Soko försöka få dem att förstå hur viktiga våra traditioner är. Utan dem förlorar vi vår identitet, och det skulle vara tragiskt, konstaterar Rusnawati.
