Våldsbrotten bland romer ökade under våren och sommaren och polisen samarbetar tätare med romerna. De är tudelade när det gäller att hjälpa polisen, romerna upplever ofta att polisens arbete stämplar hela romska minoriteten.
Socialarbetaren Miska Nyman hoppar upp från den svarta läderfåtöljen och viftar inbjudande mot kaffebordet och handdesinfektionsmedlet.
På en lapp står att besökaren ska ta av skorna, men Nyman säger att det inte behövs.
Fyra romska unga vuxna hälsar journalisten välkommen till de romska föreningarnas takförbund i Finland, Suomen Romanifoorumi.
- Känn dig som hemma, säger Nyman och visar runt i förbundets relativt nya lokaler i Böle i Helsingfors.
Stämningen är lugn och samtidigt nyfiken. Nyman arbetar med att förebygga våld och kriminalitet bland romer. Hans uppenbarelse är övergripande positiv.
- Mitt arbete är tungt ibland, men också belönande. Jag går bredvid en människa som förändrar hela sitt liv.
Vill få bort skadliga värderingar kring maskulinitet
Nyman berättar öppet att våldsbrott och annan brottslighet är ett stort problem för många romer. Strax kommer det fram att också han har en brottslig bakgrund och fängelseår bakom sig.
- Många är redo att dö för sina värderingar. Och i sig är det fint. Men problemet är att en del av värderingarna är skadliga.
En del romer anser att samhället är en fiende. De har en lång historia som en diskriminerad etnisk minoritet, och romer stöter på motstånd i arbetslivet och i vardagen, till exempel i affären.
- Det är dags att sluta vifta med rasistkortet och skylla alla problem på diskriminering. Man måste våga se de problem som finns romer emellan. De orsakas inte av diskriminering och rasism, utan av skadliga värderingar.
Nyman ifrågasätter också att en man ska visa sin styrka genom att lösa problem med hjälp av våld.
Att lämna bort värderingar som är kopplade till ens egen identitet är inte lätt. Det vet Nyman av egen erfarenhet. Han har gått igenom en svår period med brott och brutna familjeförhållanden.
Dottern vändpunkt
En avgörande vändpunkt var när han för tre år sedan fick en dotter. Dottern blev så viktig att han ville kämpa för att ändra sitt liv till det bättre.
- Om man lämnar ifrån sig allt man tror på, vad blir kvar? Jag tänkte för egen del att personligheten och humorn, den som jag på djupet är, får bli kvar, men det andra måste jag byta ut.
Nyman har en yrkesexamen inom mental- och missbrukarvård och har också utbildat sig i hur han kan använda sin egen erfarenhet i sitt arbete.
- Visst hjälper det, klienterna tar mig på allvar. Jag talar samma språk och också samma känslospråk som de.
Nymans klienter verkar inte känna sig svikna över samarbetet med polisen.
- De vet att jag jobbar för deras bästa, att jag tänker på deras familjer. Jag är på deras sida, på samma sida som fången och mannen på gatan.
Intensivare samarbete med polisen under hösten
Nyman delar sin kunskap om hur romerna tänker med polisen genom regelbundna träffar.
- Det är jättebra att polisen kan hjälpa oss. Vi är i knipa med brottsligheten, något måste göras.
Sedan tidigare har samarbetet med barnskyddet och Brottspåföljdsmyndigheten fungerat bra, säger Nyman.
Polisen har i flera år jobbat tillsammans med romerna, nu blir samarbetet intensivare genom tätare kontakt och öppen dialog.
I september deltog Nyman i ett möte med bland annat polisstyrelsen. Det handlade om de våldsbrott som inträffat det senaste halvåret.
En del romer misstror polisen
Polisinspektör Måns Enqvist hör till dem som arbetar med brottslighet bland romer.
- Våldsbrotten har ökat sedan i våras och de ökar fortfarande. Ofta är vapen inblandade. Det var skäl att höra romerna om hur vi kan förebygga problemet.
Det är inte ett enkelt problem, säger Enqvist, och det är inte heller helt lätt att få fram information om de romska samfunden.
Enqvist säger att polisen har en lång tradition av att samarbeta med romer på olika nivåer. Principen är att ha goda relationer med olika samhällsgrupper och minoriteter överlag.
Polisens förebyggande strategi, förnyad för ett par år sedan, tar speciellt fasta på att minoriteter inte marginaliseras.
- Den romska kulturen är ganska okänd för många finländare. Vi ser dem som en enhetlig grupp, men så är det inte.
Inre stridigheter mellan romer kan leda till hämndspriraler, där släkter tar till våld för att hämnas något som en annan familj utsatt dem för.
Polisen har inte resurser att dyka in i de här stridigheterna. På senare tid har skjutvapen varit inblandade, och ifall de används på allmän plats kan även utomstående utsättas för fara.
Det är en orsak till att man måste få kontroll över kedjan av hämndbrott.
"Samhällets ojämlikhet märks i polisens agerande"
En del romer är kritiska till att samarbeta med polisen. Päivi Majaniemi från Finlands romaniförening säger att inställningen är tudelad.
Majaniemi inleder med att understryka att rusmedels- och våldsförebyggande arbete är viktigt. Föreningens ungdomar deltar i det bland annat genom regelbundna besök på Polishögskolan och diskussioner med myndigheterna.
Föreningen för dialog med polisen, och bidrar till att förnya polisens handbok för hur man ska bemöta romer.
- Vår förening ser samarbetet med polisen som en bra sak. Vi vet att det i en del städer finns poliser som har bra kontakt med romerna.
Sedan följer ett starkt "men" från Majaniemi.
- Det finns mycket ojämlikhet i samhället. Romer får inte samma service som majoritetsbefolkningen. Ofta kan romerna vara arga på polisen, det är genom polisen som samhällets orättvisor kommer fram.
Hon tar som exempel situationer där polisen bevakar romer som rör sig på allmänna platser.
- Att polisen vräker östeuropeiska romska tiggares läger känns illa. Även om vi finska romer inte är en del av dem, är vi ändå samma folk.
Många är också oroade över att polisen stämplar romer som etnisk grupp genom att upprätthålla brottsregister.
Polisen får enligt lagen inte ha register där etniciteten framgår.
För ett år sedan stormade det kring Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet (Krimo) och institutets rapportering om att romer är överrepresenterade i statistiken för våldsbrott.
Majaniemi var en av dem som tyckte att det var fel att publicera siffror på det sättet. Det var ändå inte frågan om polisens uppgifter.
- Att stämpla en hel grupp för vad några gör är helt fel. Om någon skadar en annan så representerar personen sig själv, inte en kultur. Inte säger man heller att finländare är våldsamma som folk, även om många finländare är det.
Enligt Majaniemi finns det flera skikt inom de romska samfunden, och många som lever ett liv fullt av kriminalitet har ofta problem med missbruk.
De fördrivs ofta från gemenskapen och lever i ett slags undre värld.
Individualismen inverkar
Miska Nyman från Suomen Romanifoorumi, Päivi Majaniemi från Romaniföreningen och Måns Enqvist från polisstyrelsen har alla en uppfattning att något mycket oroande är på gång.
Alla tre säger också att romernas tradition av att släktens överhuvud övervakar och lugnar ner unga håller på att förändras.
Nyman talar om att samhällets individualistiska värderingar tagit över hos de unga. Förr hade varje släkt en stark man eller kvinna som höll de sina under uppsikt.
- Det syns överallt i samhället. Man bor för sig själv och väljer själv vad man gör. Det här blir en slags förvirrande brytning för romer, som har en stark tradition av en tät gemenskap där de äldre håller koll på de yngre, säger Nyman.
Coronatidens isolering kan ha bidragit till det dystra uppsvinget i brottsstatistiken.
- Om man redan färdigt mår dåligt gör inte isoleringen det lättare. Och coronaepidemin för också med sig en rädsla som är svår att hantera, säger Majaniemi.
Frågan om våldsförebyggande arbete finns också på inrikesministeriets bord i den nära framtiden.
- Kanske det här äntligen är stunden då vi lär oss att förstå varandra bättre, säger Päivi Majaniemi.
