Finländska skolor ligger långt efter när det gäller digitala lösningar. Det visar en ny Pisa-rapport. I Pargas har man länge valt att satsa på det digitala och att alla elever ska ha en egen dator eller pekplatta redan från årskurs ett.
- Det är klart att det kostar, men vi tycker att det är värt att satsa på det här och vi hoppas att vi kan bibehålla det, trots att ekonomiskt utmanande tider är på gång. Nu under våren var det väldigt värdefullt, då vi övergick till distansundervisning, säger Ulrika Lundberg, utbildningschef vid Pargas stad.
Den nya rapporten baserar sig på Pisa-resultaten från 2018. Men istället för att fokusera på elevernas prestationer, fokuserar man på vilken form av utbildning och vilka resurser som ger goda resultat.
I Finland finns 0,6 datorer per elev, medan medeltalet inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD är 0,8. I Estland och Sverige är siffran 1,1.
Långsiktig satsning
Satsningen på det digitala inleddes i Pargas för flera år sedan. Datorerna införskaffas i dag via ett leasing-avtal, så datorerna uppdateras och byts ut regelbundet.
- Visst är det mycket att tänka på för att ta systemet i bruk och få ut det till alla lärare och elever. Vi har ett tekniskt IT-stöd som sköter maskinparken och en IT-pedagog som jobbar med de pedagogiska frågorna, säger Lundberg.
Överlag har erfarenheterna med egna datorer varit goda och har uppskattats av skolornas personal.
- Det är positivt att alla barn får en lika stor möjlighet att jobba med det digitala. Eleverna är vana vid att snabbt hitta information och veta vad de ska göra. Förr i tiden tog det ganska lång tid, då man måste leta information i uppslagsverk, säger Bo Blomqvist, rektor för Kirjala och Sunnanbergs skola i Pargas.
Sämre läskunnighet med datorer I Finland
Pisa-rapporten visar att tillgången till datorer försämrar läskunnigheten i Finland, medan den i Estland och Sverige förbättras tack vare tillgången till en dator.
I Pargas har man märkt att läsandet minskat, men att det skulle bero på tillgängligheten till datorer har man inte tänkt på.
- Vi har inte undersökt hur det är här. Men vi har även haft många satsningar på läsning, så jag hoppas verkligen att så inte är fallet hos oss, säger Lundberg.
- Jag som själv är uppvuxen med att ha en pappersbok i handen, har märkt att barnen läser allt mindre. Deras tålamod och uthållighet för att läsa har försvagats. Men jag kan inte säga om det är på bekostnad av det digitala. Nästa vecka har vi en läsvecka i Kirjala, där vi fokuserar på läsning varje dag. Vi gör vad vi kan, säger Blomqvist.
Kunskaperna i modersmål är ändå goda
Samtidigt visar rapporten att Finland överlag har goda resultat i modersmål, trots att man i Finland har näst minsta mängden timmar i modersmål i veckan bland 79 OECD- länder.
- Vi läser mycket över läroämnesgränser, så det kan kanske vara en orsak till det här, säger Blomqvist.
Artikeln uppdaterades 1.10 kl. 15.30 med att det digitala arbetet inleddes för flera år sedan och att datorerna i dag införskaffas med ett leasing-avtal.
