Raseborgs stad måste spara pengar för att få sin ekonomi i balans. Det betyder att varje sektor i staden ser över var man kan trimma sin service.
På onsdag (11.11) ska bildningsnämnden gå igenom sitt sparprogram och politikerna får ta ställning till olika sparförslag som raseborgarna känner av i sin vardag.
Nästa års budgetförslag för bildningen är ändå inte bara mörka moln och dysterhet. På förslag är att inrätta en ny femte vakans som skolpsykolog från och med nästa år.
För tillfället ska Raseborgs stads skolpsykologer sköta om cirka 4 100 elever fördelade på 50 enheter. Det innebär att en skolpsykolog ansvarar för 1 025 elever och studerande.
Institutet för hälsa och välfärd samt Finlands psykologförbund rekommenderar att en skolpsykolog ska ansvara för mellan 600 och 800 elever. Med en femte skolpsykologvakans skulle ansvaret per skolpsykolog i Raseborg bli 820 elever eller studerande.
Raseborgs stad har ansvar för att ordna elevhälsotjänster för alla de läroanstalter som finns inom staden och som ger undervisning i förskolan, grundskolan, gymnasiet, inom utbildning som ger en yrkesexamen eller inom en handledande utbildning.
En femte vakans som skolpsykolog innebär en årlig tilläggskostnad på 61 000 euro.
Färre kurser för raseborgarna
Efter skolpsykologvakansen tar egentligen de goda nyheterna slut när det gäller bildningen i Raseborg. Nu är det olika sparåtgärder politikerna får ta ställning till.
Kulturinstitutet ska dra åt svångremmen och minska budgeten med 139 000 euro och dessutom öka inkomsterna med 5 000 euro genom höjda kursavgifter, föreslår bildningsdirektör Tina Nordman för politikerna i bildningsnämnden.
Inom det som kallas för medborgarinstitutet ska 77 000 euro av summan på 139 000 euro sparas in enligt förslaget.
Det sparas genom att man drar in kurssekreterare, minskar antalet undervisningstimmar från och med hösten med 2 200 timmar, genom att inte trycka någon broschyr med kursutbudet, genom distansundervisning, distansmöten och genom att minimera de externa hyrorna.
Musikinstitutet drar sitt strå till stacken genom att spara 62 000 euro. Det sker genom att se över undervisningstimmarna, minska på antalet konserter och små undervisningsgrupper, höja terminsavgifterna och genom att övergå till distansundervisning och möten alltid då det är möjligt.
De negativa konsekvenserna av sparåtgärderna politikerna tvingas ta ställning till är att raseborgarna får färre kurser och på färre ställen än i dag. Det behövs också färre timlärare.
Den som inte kan använda internet kan ha svårt att hitta kurserna utan en tryckt katalog.
De som studerar musik får färre tillfällen att uppträda trots att det skulle vara viktigt för utvecklingen att få uppträda på konsert.
Färre undervisningstimmar kan också ge mindre statsandelar.
Eftis- och morgonvården under lupp
Inom bildningen finns en del verksamhet som är lagstadgad och som därför binder kommunens händer.
Morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn i skolåldern hör till saker som inte är lagstadgade, utan kommunen har flera valmöjligheter.
I första hand är det barn med speciella behov och barn i årskurserna 1 och 2 som går på eftis eller tar del av morgonverksamheten innan skolan börjar.
Raseborgs stad erbjuder morgonverksamhet i tio kommunala grupper och dessutom genom sex privata serviceproducenter.
Av de kommunala enheterna erbjuds morgonverksamhet bara i Pojo, Billnäs och i Ekenäs. De övriga kommunala enheterna har bara eftisverksamhet.
För de privata serviceproducenterna betalar Raseborgs stad 350 euro i stöd per barn och termin och dessutom 100 euro för de barn som får morgonvård.
Dessutom får de privata aktörerna ett hyresbidrag som sammanlagt är 96 000 euro. I år räknar staden att morgon- och eftermiddagsverksamheten tillsammans kostar nästan 940 000 euro.
Nästa år skärs anslaget till morgon- och eftermiddagsverksamheten ner med nästan 160 000 euro. Det innebär slutet på morgonverksamheten i Pojo, Billnäs och Ekenäs.
Dessutom skärper staden kriterierna för vilka barn som ska få eftermiddagsverksamhet. Det betyder färre grupper och mindre behov av personal.
Dessutom föreslås också att tjänsten som koordinator för morgon- och eftermiddagsverksamheten inte besätts från och med hösten 2021.
Också de privata vårdproducenterna känner av sparprogrammet då staden ser över kriterierna för att betala ut understöd till dem.
Om politikerna går in för de här sparåtgärderna innebär det att föräldrarna själva måste ordna morgonvården av barnen före skolan och i större utsträckning också för eftermiddagsvården då färre barn beviljas en plats på eftis.
Det betyder att barnen måste vara ensamma hemma längre på morgnar och eftermiddagarna.
För de privata aktörerna kan de minskade stöden innebära att de måste höja sina avgifter eller i värsta fall lägga ner sin verksamhet.
Småbarnspedagogiken
Förskolorna, daghemmen, gruppfamiljedaghemmen, familjedagvården, specialsmåbarnspedagogiken, språkbaden, stödet för privat småbarnspedagogik och hemvårdsstöd ingår under paraplynamnet småbarnspedagogiken.
Här konstaterar bildningsdirektören i sitt budgetförslag att det just nu inte går att stänga daghem eller gruppfamiljedaghem.
Det finns lediga platser i daghemmen, men inte så många platser att man skulle kunna omplacera barn och sedan stänga.
Nya barn kommer också till, och de är under tre år gamla, vilket innebär att gruppstorleken inte får vara över 12 barn.
Barn som inte går i kommunal småbarnspedagogik har rätt till privat stöd av barn. Det byggs upp av vårdpenning och av ett vårdtillägg. Det är Folkpensionsanstalten som betalar ut pengarna och fakturerar sedan staden.
Dessutom kan kommunen betala ut ett kommuntillägg och det gör Raseborgs stad. Det är i medeltal nästan 70 barn som får det här tillägget.
Barn som är yngre än tre år får ett kommuntillägg på 270 euro och barn över tre år 200 euro i månaden.
Nästa år är förslaget att skära ner det här kommuntillägget med hälften och det innebär en besparing på 25 000 euro.
.
Då kommunen skär ner på bidraget till privat vård kan det leda till att föräldrarna måste betala mer för småbarnspedagogiken eftersom de privata aktörerna inte kan sänka sina avgifter.
Det leder i sin tur till att trycket på den kommunala småbarnspedagogiken kanske ökar, att privata aktörer stänger ner och att den kommunala småbarnspedagogiken måste anställa mera personal.
Tre privata aktörer inom småbarnspedagogiken har vänt sig till Raseborgs stad med en skrivelse där de uttrycker oro för sin framtid ifall staden beslutar att skära ner på stödet för den privata småbarnspedagogiken.
Det är styrelsen för Solgården Aurinkotarha, styrelsen för Steinerpedagogikens vänner i Västnyland och Prästkragens tvåspråkiga gruppfamiljedaghem som har vänt sig till staden med skrivelsen.
De berättar att de redan nu har ett pressat läge och att deras förutsättningar för verksamheten blir sämre om kommuntillägget faller bort.
De poängterar i sin skrivelse också att många föräldrar uppskattar den småbarnspedagogik som erbjuds vid deras enheter och att det kan vara något som påverkar eventuella inflyttare till Raseborg.
Det påtalar också i skrivelsen hur stor den ekonomiska inverkan skulle vara om de privata aktörerna tvingades lägga ner sin verksamhet och kommunen i stället fick ta hand om barnen.
- De privata producenternas vårdplatser är ett förmånligt alternativ för staden i jämförelse med vilka kostnader som skulle uppstå om staden producerade dessa platser i egen regi, skriver de.
Utbildningen
Också inom utbildningen ser staden på både små och stora saker som tillsammans ska spara pengar.
En elev i årskurserna 1-9 ska erbjudas sammanlagt 36 timmar simundervisning. I budgetförslaget har staden tagit bort 6 timmar simundervisning per elev. Det ger en besparing på 20 000 euro.
Simundervisningen innebär också kostnader för busstransporter och för vikarier. Dessutom är en av stadens tre idrottsinstruktörer bundna till simundervisningen.
En nedskärning i simundervisningen är en liten åtgärd och Raseborg erbjuder jämfört med många andra kommuner många timmar simning. En betydligt större åtgärd är att skära ner den lokala timfördelningen till det minsta möjliga.
Årskurserna 3-6 erbjuds i Raseborg en extra veckotimme matematik medan eleverna i årskurserna 5-9 får en extra veckotimme valfritt konst- och färdighetsämne. Eleverna i årskurs 3 får i sin tur två veckotimmar valfri engelska.
Att skära ner i timfördelningen från och med hösten 2021 sparar nästan 40 000 euro.
Bildningsdirektören Tina Nordman konstaterar i sin beredning till bildningsnämnden att antalet undervisningstimmar minskar för eleverna om man tar bort de valfria ämnena och matematiken. Kortare skoldag har också konsekvenser för ordnandet av skoltransporterna.
Extra matematik har gjort det möjligt för eleverna att befästa sina kunskaper. Goda mattekunskaper är viktiga då eleven fortsätter sin skolgång.
Konst- och färdighetsämnena utgör å sin sida motvikt till läsämnena, konstaterar bildningsdirektören.
Politikerna både inom bildningsnämndens finskspråkiga sektion och inom den svenskspråkiga motsvarigheten har behandlat budgetförslaget. De godkänner alla punkter förutom minskandet av timresursen till minimum.
Alla sektorer inom Raseborgs stad har tillsammans beslutat att man minskar sina mötesarvoden med 30 procent och att man inte längre har någon traktering på mötena.
Orosmoln
Raseborgs bildningsdirektör Tina Nordman höjer ett varnande finger i samband med budgetförslaget. Nästa år träder lagen om den utvidgade läroplikten i kraft och det innebär att undervisningen på andra stadiet bli gratis för de unga.
För stadens del innebär det här kostnader, eftersom gymnasieundervisningen vilar på kommunernas ansvar.
Materialkostnaderna för en gymnasiestuderande som går första året i gymnasiet är ungefär 1 300 euro. I det ingår bland annat kurslitteratur och dator. En del kurslitteratur kan återanvändas.
Den höjda statsandelen kommunen får är 225 euro per studerande. I Raseborg börjar cirka 160 unga i gymnasiet och det innebär tilläggsutgifter på cirka 206 000 euro.
Bildningsdirektören konstaterar att om inga tilläggsanslag beviljas håller budgeten för bildningssektorn nästa år inte.
Efter att bildningsnämnden har behandlat sitt budgetförslag går det vidare till stadsstyrelsen och stadsfullmäktige som är den som har sista ordet i frågan.
