Varningsmeddelandet i samband med storbranden på Pansiovägen i Åbo, där en lagerlokal förstördes, nådde inte alla människor i området tillräckligt snabbt eller i tillräckligt stor omfattning. Det visar en medborgarenkät av Räddningsbranschens centralorganisation i Finland (SPEK) och Egentliga Finlands räddningsverk.
Ur enkäten framgår också andra oroväckande aspekter. Endast få av de som svarade på enkäten visste var och/eller hur man stänger av ventilationen. Dessutom vistades skolbarn på brandplatsen efter skolan och andades in giftig rök.
Endast en tredjedel av de som svarade på enkäten visste hur man stänger av ventilationen i hemmet, men hälften av dem kom inte åt att stänga av den på grund av exempelvis låsanordningar.
Liknande problem har uppdagats vid tidigare incidenter, till exempel i Tammerfors i maj i år och 2017 i Äänekoski och Björneborg.
Enkäten visar att många är dåligt förberedda på en situation där giftig rök eller gas sprids i hemmet eller på arbetsplatsen, och många vet inte hur de ska agera i dylika situationer.
Varningsmeddelandet nådde inte alla
Enkäten visar också att varningsmeddelandet som myndigheterna skickade ut i samband med branden inte nådde de som bor och arbetar i området tillräckligt snabbt. En del fick veta om branden först 2 till 4 timmar efter att den börjat. Tre fjärdedelar av de som svarade på enkäten kände till branden inom en timme efter att den hade börjat.
Nyhetssidor på internet var den vanligaste informationskanalen för de som bor och arbetar i området. Informationen spreds också till en stor del via andra människor, till exempel via familjemedlemmar. Nästan en tiondel av dem som deltog i enkäten uppgav att de inte hade fått information om branden, men en del av dem upptäckte den själva.
Många vuxna handlade också tanklöst i samband med branden, genom att exempelvis besöka brandplatsen som åskådare och därigenom andas in brandgaser. Det här kan också störa räddningsverkets arbete.
Specialforskare Tarja Ojala vid SPEK rekommenderar därför att man för liknande incidenter gör tydliga fastighetsspecifika anvisningar och kommunikationsplaner för medborgare, husbolag och skolor. På så sätt undviker man onödiga risker och psykisk belastning för invånarna, skoleleverna och de som arbetar i området.
