Ännu för vinterns del ser det ekonomiska läget svårt ut, men i takt med en återhämtning i viktiga exportmarknader går också Finlands ekonomi mot det bättre, bedömer Finlands bank i sin färska prognos.
Dykningen under det gångna ser ut att ha blivit mindre än befarat och Finland har klarat av ett tufft år bättre än många andra europeiska länder.
Finlands bank ser att läget för nästa år ser ljusare ut jämfört med tidigare bedömningar och väntar sig en tillväxt på 2,2 procent 2021.
Tillväxten, som de närmaste åren är avhängig av privat konsumtion, tilltar 2022 till ett plus på 2,5 procent.
Därefter saktar farten ner till en årlig tillväxt på 1,5 procent - en takt som enligt banken återspeglar de långvariga ekonomiska utmaningarna i Finland.
Andra pandemivågen ett kraftigt hot
Atmosfären inom ekonomin har piggats upp av den senaste tidens positiva vaccinnyheter, men många för Finland viktiga handelsmarknader hotar att försvagas av coronapandemins kraftiga andra våg, bedömer banken i publikationen Euro&Talous.
Finlands export rasar i år med över nio procent från ifjol, men börjar återhämta sig i takt med att exportmarknadernas ställning förbättras efter raset i år, Nästa år växer exporten med nästan sex procent, spår Finlands bank.
Banken förväntar sig att konsumenternas inkomster växer stadigt, och att inbesparingar till följd av begränsade konsumtionsmöjligheter och en framtidsoro tidigare i år ger mera svängrum de kommande åren. Hushållens inbesparingsgrad har stigit från 0,4 procent ifjol till 7,7 procent i år.
Samtidigt har ändå oron lett till att företag skjutit fram investeringar och läget ser ut att försämras på grund av svaga utsikter inom byggbranschen. De privata investeringar spås minska med över tre procent nästa år och öka först 2022 när oron kring pandemin skingrats.
De tre kommande åren spår Finlands bank att sysselsättningsgraden stiger till över 73 procent. I år sjunker sysselsättningen med en procentenhet. Arbetslösheten väntas stiga med 0,5 procentenheter till 8,3 procent 2021.
Långsiktiga problem nu värre
Chocken som coronaviruspandemin orsakat den offentliga ekonomin är ungefär lika kraftig som den var efter finanskrisen 2009, bedömer Finlands bank.
Underskottet i statskassan växer på grund av bortfall av skatteintäkter samt stödåtgärder, ökade arbetslöshetsersättningar och tilläggsutgifter i enlighet med regeringsprogrammet. Underskottet i förhållande till bnp ligger på sju procent i år, men förväntas krympa till två procent fram till 2023.
Den offentliga skuldsättningen stiger kraftigt, till 74 procent i förhållande till bnp, under samma period.
Banken varslar att hållbarhetsunderskottet försämras ytterligare, till 5,5 procent, i och med krisen.
- I det nationella beslutsfattandet måste vi nu försöka leva parallellt i två tider. Samtidigt som vi söker lösningar på den akuta krisen måste vi också kraftfullt ta oss an de ekonomiska utmaningar som väntar oss efter krisen, kommenterar chefdirektör Olli Rehn i Finlands banks pressmeddelande.
